Våra kyrkklockor

Klockor har en lång historia i den kristna kyrkan. Det äldsta belägget för dem har vi redan år 535 i Italien. Kyrkklockornas främsta uppgift har alltid varit att kalla människor till gudstjänst, detta var säsrkilt viktigt i de tider då folk saknade egna klockor. Ofta ringde därför kyrkklockorna tre gånger innan en gudstjänst, så att människor skulle hinna ta sig till kyrkan i tid.

Kyrkklockorna användes även för att uppmana människor att be, en sed som fortfarande lever i Indals församling, för att varna, t ex vid brand eller krig, och för att tala om att någon hade dött - såkallad "själaringning", något som fortfarande förekommer vi tacksägelserna i våra gudstjänster.

I folktron knöts många föreställningar kring klockorna och deras klang. Under medeltiden "döptes" klockorna - dvs. de fick namn och faddrar och bestänktes med vigvatten innan de hängdes upp för användning. Klockklangen ansågs kunna avvärja åskväder och stormar och farsoter.

Klockklangen ansågs också förarga olika väsen, som troll och jättar - och många legender finns runt om i landet om att de kastade stora stenar mot kyrkorna för att försöka stoppa den. Så förklarade man ofta istidens flyttblock.

Klockklangen var också ett tecken på glädje - därför dämpas klockorna ibland under stilla veckan (dymmelveckan). Det kan du se på Sättnas kyrkklockor på bilden ovan! På långfredagen - kyrkans sorgligaste dag ringer de inte alls, för att sen bryta ut i jubel på påsk.

Kyrkklockor finns i alla våra fem kyrkor. I fyra av dem hänger de i tornet, men vid Lidens gamla kyrka finns en klockstapel, där klockan fortfarande rings för hand på gammalt sätt av kyrkvaktmästaren. I Sättna kyrka finns också en klocka som inte används längre uppställd i vapenhuset. Där kan man alltså se på nära håll hur en kyrkklocka ser ut.

Klockorna har inskriptioner som talar om församlingens historia då de invigdes och ofta böner eller Bibelord, som man tänkte skulle förmedlas genom klockans klang.

Indals kyrka

Indals kyrka har två klockor. Den mindre är den äldsta och gjöts första gången 1706 i Stockholm av klockgjutaren Gerhard Meyer. 1821 gjöts den om av Esaias Linderberg i Sundsvall. Den har följande inskription:
"Igenom oförsiktighet bräckt år 1820 men på kyrkans bekostnad år 1821 omguten i Sundsvall af Esaias Linderberg.
Adams barn! Dig skicka rätt att dyrka Gud
då dig kallar klockans ljud
och d:wid (därvid) likars graf påmin dödens många gifna bud.
Jemför Salom. präd. b 4 v. 17, psalm 90 v. 12.

Frögder eder af Herran och glädjens I rättfärdige
lofsjunger alla de som rätt sinnade ären.
Ps 6 v. VII

Må dina tienares barn i lande blifva
och deras ätt under dina ögons wård warachtighet ega
Psalm 102 v. 29"

Den större klockan är gjuten 1863 av N. P. Linderberg i Sundsvall. Under en bild av Guds allseende öga och änglar står på ena sidan följande vers:
"Hör Gud ännu sin nåd dig bjuda!
Se, templets portar öppna sig.
Kanske härnäst man hör mig ljuda,
upplåtes grafvens port för dig.
Du går ej mer i Herrans hus,
ditt rum bereds i jordens grus.
Ps 323.1"

På den andra sidan finns följande långa inskrift:
"År 1863, då kyrkoherden L. Bergström var pastor i Indahl, blef denna klocka omgjuten av N.P. Linderberg i Sundsvall.
Hon var förut församlingens mindre klocka, men har nu blivit tillökt till 5 skp l. 9 m storlek genom frivilliga gåfvor af en del församlingens innevånare - äfvensom genom andra ädelmodiga gifvares frikostighet bland hvilka förtjena nämnas: grosshandlaren P.F. Heffener i Sundsvall som bidragit med 1000 riksd, bönderna Eric Larsson i Säter och O.P. Berglund i Bjällsta, hvardera 200 riksd. Handlanden J. Norman, nämndem. Halfvar Backlund i Hallsta. f. bond. Jacob Jacobsson i Östanskär, enkan Märta Brita Lang i Bjellsta, bönd. J. O. Ytterbom i Baggböle, E. Sällström i Bäck, N. O. Zätterquist i Backen, och Wifsta warfs blog hwardera 100 riksd."

Överst runt klockan står:
"Ära vare Gud i höjden och frid på jorden, människan en god vilje".

Nederst på klockan står:
"Fadern bjuder dig, kallar ock Guds Son att träda tröstelig inför sin nådesthron."

Sättna kyrka

I tornet i Sättna kyrka hänger två kyrkklockor (se bilden längst upp!). Den större av dem bär på ena sidan följande inskrift:
"År 1910 då Gustaf V var Konung, E Lönegren Biskop i Hernösands stift, Fr Bergenholz landshöfding i Vesternorrlands län, Jak. Alb. Hammargren kyrkoherde, O. P. Modin i Löfsätt och C. A. Åsén i Flata kyrkovärdar, blef denna klocka gjuten af Joh. A. Beckman & c:o i Stockholm".

På andra sidan kan man läsa:
"Molnen samlas, molnen lättna,
allting skiftar här på jord,
men jag tror att lilla Sättna
glömmer ej sin Herres ord,
utan kommer på mitt bud
hit att tjäna Herren Gud."

Den mindre klockan har inskriften:
"På Sättna församlings bekostnad omgjuten af N. P. Linderberg i Sundsvall år 1847.
I folk, bärer fram Herranom äro och magt,
bärer fram Herranom hans namns äro,
och kommer i hans gårdar.
Tillbeder Herran i helig prydning.
Hela verlden frukte Herran.
Psaltaren."

Lidens kyrka

Lidens kyrka har två klockor som ringer till gudstjänst och en liten klocka som slår timslag, kopplad till urverket.

På storklockan kan man läsa:
"Vid klangen av min röst
må säkra hjertan röras,
betryckta finna tröst,
förförda återföras.
Sig samle vid mitt ljud
till sensta eftertid
ett folk som tackar Gud
för frihet, bröd och frid.

På Lidens församlings bekostnad omgjuten och tillökad år 1872 af N. P. Linderberg i Sundsvall då L. P. Westerlund var comminister, Anders Isacsson i Dacke och Olof Åman i Åsen voro kyrkans föreståndare".

Lillklockan har följande inskrift:
"Denna klockas klang och liud
lockar syndare till Gud,
till hans hus och helga ord,
till hans dyra nattwardsbord.
Till att bedja morgon, qväl,
om att blifwa evigt säll,
till att täncka på sin död
samt förlossning av all nöd.
Till att tacka först och sist - 
fräls oss Herre Iesu Christ!".

Vidare kan man läsa:
"Denna klåcka blef kiöpt i Stockholm år 1729, för 900 dal: kopmt. och wägde i skiep 10 lisp 12 mark. Blef söndersprucken år 1768 i iulii månad.
Omguten uti augusti samma år med Lidens församlings omkostnad, kürkoherdens Petri Langs commi - Petri Berglunds samt kyrkowärdarnas Dawid Unessons i Krekle och Per Perssons på Backens omsorg. Wäger nu skep: 16 lisp 2 mark. Omguten i Sundsvall af Carl Iac. Linderberg".

Holms kyrka

Holms kyrka har som de andra kyrkorna två klockor i bruk. Den större är utsmyckad med ett krucifix och har följande inskrift:
"När du af min klang hör ljudet
wet till dig den frambär budet
att till Herrans tempel hinna,
hopp och tro och kärlek finna.

År 1834 då P. Svedberg var prost och kyrkoherde öfver Indals församlingar, N. J. Nordval capell predikant samt Stephan Ersson i Westbyn och Ol. Ahlberg i Anundgård kyrkovärdar i Holm blef denna klocka med tillökning omgjuten af N. P. Linderberg i Sundsvall".

Upptill står runt klockan:
"Jos b. 24 v. 14
Så frukter nu Herran och tjener honom troliga och rättsinneliga".

Nedtill:
"De rättfärdiga skola frögda sig af Herranom och förtrösta uppå honom och alla fromma skola deraf berömma sig.
Ps 64 v. 11"

Lilla klockan bär inskrifterna:
"Denna klocka som sprängdes under ringningen efter Carl XIV Johan, blef under det P. Svedberg var prost och kyrkoherde i Indahls ... pastor, Nils Nordwall kapellpredikant och Olof Ahlberg i Anundgård samt Mats Matson i Westbyn kyrkovärdar i Holm omgjuten i Sundsvall år 1844 af N. P. Linderberg.

"Denna klockas klang och ljud
kallar syndare till Gud,
till hans hus och helga ord,
till hans dyra nattvardsbord.
Till att bedja morgon, qväll,
om att blifwa evigt säll,
och att vänta salig död
och förlossning ifrån nöd.
Till att sucka först och sist - 
hjelp oss Herre Jesu Christ!

Ära vare Gud i Höjden - kommen låt oss tillbedja och knäböja och nederfalla för Herranom, den som oss gjort hafwer.
Ps 95 v. 6"

Än idag kallar klockorna oss till gudstjänst, till dop, vigsel och begravning. Med sina gamla ord och böner förkunnar de för oss alla att Gud har omsorg om oss. När deras ljud tonar ut över älv, berg och skogar är det en inbjudan till oss att samlas och till att be. Välkommen!