Den heliga Lucia var en historisk gestalt. Hon föddes omkring år 285 i staden Syrakusa på Sicilien. Hon växte upp med sin mamma som var Kristen. Lucia blev själv kristen och döptes. Då fick hon ta emot den vita dopdräkten. Symbolen för glädje och renhet. Det är ytterst därför som Lucia besöker oss klädd i sin vita särk.
Redan som ung avlade hon ett löfte om att helt leva för Gud och förbli "jungfru". Hon talade inte om det för någon, inte ens för sin mor. Lucia växte upp och blev mycket vacker. Särskilt talade man om hennes vackra ögon.
På den tiden var det förbjudet att vara kristen, och många kristna blev fängslade för sin tros skull. Ofta frågar man varför Lucia har ljus på huvudet. Det finns en legend som berättar att hon i hemlighet ville komma med mat till fångarna. Fängelsehålorna var ofta under jorden och man fick gå genom mycket mörka gångar. Eftersom Lucia ville ta med sig så mycket mat som möjligt måste hon använda bägge händerna och då var hon tvungen att sätta fast ljus på huvudet för att kunna se vart hon gick. Luciakronan talar också om helgonglorian - den ring eller cirkel av ljus som man brukar avbilda helgon med.
När Lucia blev giftasvuxen valde man en förnäm hednisk brudgum åt henne, men Lucia vägrade att gifta sig. Hon bad att modern skulle dela ut hennes förmögenhet till de fattiga. Då kände sig mannen kränkt och han anmälde henne som kristen. Lucia blev gripen, kastad i fängelse och torterad men hon vägrade ge upp sin tro. Enligt legenden stack man bland annat ut Lucias ögon, men Gud gav henne, nya, ännu vackrare ögon.
Man ville bränna henne på bål, men lågorna vek undan från henne, säger legenden. Till slut avrättades Lucia med svärd. Det är därför Lucia bär ett rött band om midjan, som en symbol för det blod som hon gjöt.
Lucia var troligtvis tonåring då hon dog för sin tro skull. Hennes mod och starka vilja blev ett vittnesbörd för många andra som ville kämpa för att få leva för sin tro och som de själva ville. De som bestämde trodde att de hade besegrat Lucia men hennes ljus blev bara starkare och spreds ut över världen.
Så mörk är natten i midvintertid
men se då nalkas Lucia.
Hon kommer den goda med ljuset hit,
hon kommer med hälsning om julefrid,
hon kommer med ljus i sin krona.
I mörka natten i midvintertid
vi hälsar dig väna Lucia.
Välkommen du goda med ljuset hit,
välkommen med hälsning om julefrid,
välkommen med ljus i din krona!
Så mörk är natten i midvintertid,
så mörk är dagen för svalan,
hon lämnar sitt näste, hon lämnar sin ro,
att flyga mot himmelens fäste och bo,
hon flyger mot ljusnande dagar.
Så mörk är natten i midvintertid
så mörkt är det hjärta som hatar,
men kärlekens ljus, och hoppets röst,
och levande tro skall ge oss tröst,
skall skänka oss livet med Kristus!
Vi firar den heliga Lucia, som en förebild och som en förebedjare. Jesus sa: ”Jag är världens ljus, den som följer mig skall inte vandra i mörkret, utan ha livets ljus”
