Foto: Pixabay

Nyårshelgen i våra kyrkor

Nyhet Publicerad

"Giv, o Jesus, fröjd och lycka. Ett nytt år går åter in." Så står det i en gammal psalm för nyår. Under nyårshelgen får vi tacka för det gamla året och vad det inneburit och lägga det nya året i Guds händer.

31 december, nyårsafton, 16.00

Nyårsbön i Indals kyrka. 

1 januari nyårsdagen, 18.00

Mässa i Sättna kyrka.

Varför blir det ett nytt år just nu?

Egentligen börjar det ett nytt år varenda dag. Det är alltid ett år mellan 14 juli och 14 juli nästa år. Men vi behöver ett gemensamt nyår. 

Vi räknar våra år från Kristi födelse. Länge var det därför också juldagen som var nyårsdag. Många tyckte dock att det var besvärligt med att börja ett nytt år mitt i en månad. Man bestämde då att den 1 januari, den dag då Jesus omskars och fick sitt namn skulle vara den första dagen på det nya året. 

Det var först under högmedeltiden som den 1 januari slog igenom som nyårsdag inom västkyrkan, dock inte överallt ens i Västeuropa. Dagen har dock alltid räknats som årets första enligt den gregorianska kalendern, som fastställdes under 1500-talet i de katolska länderna och som de protestantiska länderna anpassade sig till under 1600- och 1700-talen. Denna kalender har under 1900-talet även tagits över i sekulära sammanhang i det ortodoxt kristna Östeuropa, och av praktiska skäl även på många andra ställen över hela världen som har varit under inflytande av västerlandet.

I andra delar av världen firas nyår vid andra tider på året, exempelvis vid vårdagjämningen.

Julen i våra kyrkor

Julen är en stor högtid, full med glädje, ljus och gemenskap. Men julen kan också vara en tid av eftertanke, reflektion och stillhet. I julens gudstjänster i våra kyrkor hittar du både julglädjen och stillheten.

Söndagen efter jul

"Vad är det egentligen för dag idag?" Julens dagar brukar ställa till det i skallen på oss. Julafton, annandag, nyårsafton... firningsdagarna blir viktigare än veckodagarna den här tiden. Men idag är det söndag - och vi firar såklart gudstjänst!