Foto: Pixabay

2 december

"Bereden väg för Herran!"

Bibelord:
”Ropa ut din glädje, dotter Sion,
jubla, dotter Jerusalem!
Se, din konung kommer till dig.
Rättfärdig är han, seger är honom given.
I ringhet kommer han, ridande på en åsna,
på en ung åsnehingst.”
Sak 9:9

Första advent! Vi tänder ljuset, hemma och i kyrkan och gläds tillsammans åt att julen närmar sig. Vi sjunger de gamla kända adventspsalmerna och vi hör igen texten om den vapenlöse kungen som kommer inridande på en åsna.

På den gamla ikonbilden ovan ser vi hur det kunde ha sett ut. Kristus på åsnan, lärjungarna som går efter honom, palmkvistar och kläder som strötts på vägen framför honom. I ett träd sitter en ung man och skär av fler kvistar att vifta med och strö ut. En gammal man, kanske en morfar, har lyft upp en lite pojke på sina axlar så att han ska se bättre. Män och kvinnor står utanför stadsporten för att möta honom.

Antagligen var folket där i Jerusalem ganska lika oss. En del trodde mycket. En del trodde knappt alls. En del kom för att det hände något, för att det var något på gång. Det som förenade dem, hur olika de än var, var ett hopp om att något skulle kunna bli bättre, något skulle kunna förändras. I världen, i deras liv...

När vi idag, hemma och/eller i kyrkan tänder det första adventsljuset får vår bön bli att vi ska kunna ta emot den förändring och den frälsning som han kom med. Han, den vapenlöse och fattige kungen som utmanade världens makt och ondska.

Utmaning:
Hur kan jag ”bereda vägen” för, göra plats för, Gud - i mitt liv precis som det ser ut just här och nu?

Bön:
Nådens Gud,
du som kommer till oss i Jesus Kristus,
vapenlös men starkare än världens makter,
hjälp oss att under detta nya kyrkoår
ta emot dig i våra liv och i våra församlingar.
I Jesu namn.
Amen.
Ur Svenska kyrkans evangeliebok