Textläsning:
”Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat loppet, jag har bevarat tron. Nu väntar mig rättfärdighetens segerkrans, som Herren, den rättvise domaren, skall ge mig den dagen...”
2 Tim 4:7-8
Det är prisutdelningsdag idag. Nobelprisen, alla utom litteraturpriset. Fest, pompa och ståt och en hemlig meny.
Paulus använder i texten också bilden av en prisutdelning, fast han använder mer sportbilder; en löptävling, med honom som löpare och Gud som sportdomare.
För några av oss kanske bilden av tron som en tävling klingar illa. Handlar tron verkligen om att vara ”Bäst”? handlar det om att vara bättre än andra?
Nej. Det är mer kampen som Paulus tänker på.
Det är inte alltid enkelt att tro, att lita på Gud, att leva tillsammans på ett rätt sätt. Vi har ett mål, och vi tränar och kämpar för att komma dit.
Som idrottarna som tränar, kämpar, övar... Som Nobelpristagarna som forskar, provar, tänker... Så kan det vara att tro. Det är inte självklart alla gånger och vi går på nitar, möter motstånd och kämpar på. Det handlar inte främst om att vara bättre än någon annan, utan om att själv utvecklas och utmanas.
Men Gud är den rättvise domaren. Gud ser din kamp och din längtan. Och Gud ska ge den som kämpat segerkransen. Och det finns inte en vinnare; Paulus fortsätter texten:
”...och inte bara mig utan alla som längtar efter hans ankomst.”
Alla som längtar och kämpar vinner samma pris - första pris!
Utmaning:
Om jag ser på tron på samma sätt som jag ser på det sätt en idrottare kämpar och tränar mot ett mål, förändrar det något i mig och mitt sätt att se på mitt förhållande till tro?
Bön:
Gud, hjälp mig att träna mig i tro.
Tack för att du ser min kamp, min längtan och min vilja.
Tack för att du är den ende rättvise domaren
den som stöder, hjälper och ger liv.
Amen.
