Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Församlingsinstruktion för Indalens pastorat

Församlingsinstruktionen är ett dokument som regelbundet uppdateras. Det innehåller riktlinjer för pastoratets arbete.

Församlingsinstruktion
för Indalens pastorat – Indal, Sättna, Liden och Holms församlingar

 

Analys
I en värld av ständigt pågående förändringar kan ett antal viktiga skeenden påvisas bl a:

 -En värld med  förändrade ekonomiska förutsättningar

-Pågående klimatförändringar

-Ett ökat miljömedvetande

-Förändrade kommunikationsmönster

-Ökande flyktingströmmar i framförallt norra Afrika och mellersta östern

-Urbanisering

-Politiska förändringar

-Ökad livslängd och därmed fler äldre          

Indalens pastorat är beläget i Sundsvalls kommun. Målet för kommunen är att inom en snar framtid ha ökat sin befolkning till 100 000 invånare (idag ca 97 000). Regionen som inkluderar Medelpad samt norra Hälsingland och Härnösands kommun är  Norrlands största arbetsmarknad med ca 200 000 invånare. Näringslivet har historiskt sett dominerats av skogsindustrin som under senare delen av 1900-talet minskat i bemanning, men fortfarande är en betydande ekonomisk aktör.

 

Under senare delen av 1900-talet utlokaliserade ett antal statliga verk sina verksamheter till Sundsvall. Här kan nämnas Bolagsverket, Centrala Studiestödsnämnden samt Riksförsäkringsverket (numera försäkringskassan). Andra större arbetsgivare förutom kommuner och landsting är Kubal och AkZo Nobel.

Mittuniversitetet har campus i Sundsvall med rektorskansli och flera institutioner med utbildningar t ex inom It, media och industri.

 År 2002  bildades Indalens pastorat som en sammanslagning av församlingarna Holm, Indal, Liden och Sättna församlingar. Pastoratet är beläget väst och nordväst om Sundsvalls stad som är huvudort i kommunen. Pastoratet är i huvudsak landsbygd och består av ca 4 000 invånare med en kyrkotillhörighet på ca 80 %. I pastoratet bor i huvudsak svenskfödda med svenska som första språk.

 Åldersfördelning (tillhöriga 2015-10-08)

 Ålder          Antal          Ålder         Antal          Ålder          Antal

0-5 år          147              36-40 år    201              71-75 år    241

6-10 år       185              41-45 år    286              76-80 år    179

11-15 år    220              46-50 år    289              81-85 år    142

16-20 år    222              51-55 år    246              86-90 år      70

21-25 år    192              56-60 år    235              91-95 år      29

26-30 år    166              61-65 år    257              96-100 år   13

31-35 år    189              66-70 år    299

 Den globala migration som pågår har hitintills haft en begränsad påverkan på pastoratets befolkningsstruktur. Vi ser inga tecken på att detta förhållande kommer att förändras inom den närmaste framtiden.

Befolkningsförändringar sker hos oss precis som i resten av världen med en ökande urbanisering där framförallt Liden och Holms församlingar tappar invånare.

Sysselsättningen inom pastoratet är begränsad och de flesta yrkesutövande har sin sysselsättning i Sundsvall eller Timrå varför arbetspendling är frekvent förekommande.

Precis som många andra inlands- och landsbygdsförsamlingar är pastoratet utsatt för samhällsförändringar såsom nedläggningar av affärer, bensinstationer, skolor mm. Begränsade allmänna kommunikationer samt outvecklade moderna kommunikationsmedel är andra begränsningar för pastoratets invånare. I skuggan av neddragningar och nedmonteringar finns den dolda nöden. Den kommer till ytan främst som ensamhet och isolering. Den märks också på att fler och fler har svårt att få ekonomin att gå ihop.

Inom pastoratet finns ett rikligt föreningsutbud med fotbollsklubbar, hembygdsföreningar, ishockeyföreningar mm.

Skolor finns på grundskolenivå i Indal, Liden och Sättna.

 Barnets perspektiv

 ”I kristen tro intar barnen en särställning och de behöver därför särskilt uppmärksammas i Svenska kyrkans verksamhet”

                                                    (KO Första avdelningens inledningstext)

 Svenska kyrkan beslöt hösten 2012 att barnkonsekvensanalys ska göras inför strategiska beslut. Församlingar har erfarenhet att leva med barn, arbeta med verksamhet som riktar sig mot barn och ta beslut som angår barn. Barnkonsekvensanalys handlar om det sista, att fatta beslut som innefattar även barnets perspektiv. Därför ska barnets perspektiv finnas med i allt löpande arbete i kyrkans arbete. Till grund för detta beslut bör nämnas FN:s konvention om barns rättigheter, eller barnkonventionen som den kallas. Den antogs av FN 20 november 1989. Enligt barnkonventionen har barn rätt till delaktighet och inflytande i alla beslut som rör dem och barnets bästa ska alltid lyftas fram.

Församlingarna i Indalens pastorat skiljer sig åt befolkningsmässigt. Sättna kan ses som en förort till Sundsvall där många barnfamiljer bor. Även i Indal och delvis i Liden finns gott om barn medan det i Holm bor väldigt få barn. Antalet barn påverkar verksamheten i respektive församling. Där det bor flest barn är det naturligt att erbjuda mest verksamhet. Vi vill så långt det är möjligt göra en rättvis fördelning av våra resurser så alla barn i pastoratet får del av det vi erbjuder: barngrupper, körer, föräldra- och barngrupp.

Syftet med vår verksamhet för barn och ungdomar är att lägga en grund för kristen tro, ge möjlighet att tala om livsfrågor och skapa en naturlig tillhörighet i hemförsamlingen. Om vi vill att barn längre fram i livet ska välja att konfirmera sig och i vuxen ålder vara medlemmar kyrkan behöver vi välkomna dem redan som barn.

Vi vill arbeta med att göra våra gudstjänster mer tillgängliga för barn och ungdomar. Barnen blir delaktiga i församlingens ordinarie gudstjänstgemenskap genom att vi öppnar upp gemenskapen och integrerar dem i gudstjänsten och genom att erbjuda dem möjlighet att medverka på olika sätt. Barn och ungdomar behöver på ett särskilt sätt få en plats i församlingslivet. I det sammanhang där barn och ungdomar får växa och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar finns även plats för vuxna. Genom att prioritera barn och ungdomar tror vi att vi kan öppna vår verksamhet för alla samhällsgrupper, i livets alla skeden.

Pastoralt program 

Gudstjänst
Vi menar att gudstjänst är varje gång som människor i ensamhet eller tillsammans med andra upplever andakt och gudsmöte. Därför ska gudstjänsten finnas med i allt som görs i församlingarna. Kyrkor, kyrkogårdar och församlingslokaler ska vara skötta på sådant sätt att de med sina respektive utrymmen ger besökarna en känsla av andakt och stillhet.

I all verksamhet ska alltid ges möjlighet till gudstjänst, från den tysta stilla andakten och gruppsamlingen till stora kyrkohögtider. Det är viktigt att vi i pastoratet ständigt utvecklar gudstjänsterna och ge utrymme för nytänkande och flexibilitet.

I pastoratet firas minst en huvudgudstjänst alla söndagar och kyrkliga helgdagar. Kyrkoherden fastställer i samråd med personal och församlingsråden i vilken församling huvudgudstjänst ska firas vid respektive söndag och helgdag. De flesta söndagar firar vi huvudgudstjänst varannan vecka i Holm och Sättna och varannan vecka i Liden och Indal. Vid jul, påsk, allhelgonahelgen samt första advent, firas gudstjänst i samtliga församlingar. Mässa ska firas minst 12 gånger per år i samtliga församlingar. På äldreboendena Rutsgården (Liden) och Solgården (Indal) firas gudstjänst varje månad. På skärtorsdagen som mässa. Under framför allt sommarhalvåret firas by- och friluftsgudstjänster.  Varje församling får fira by/friluftsgudstjänst som huvudgudstjänst vid högst 5 tillfällen per år.

Ekumenisk gudstjänst som huvudgudstjänst får firas vid högst 10 tillfällen/år i pastoratet.

Inför kyrkliga handlingar tas så långt det är möjligt hänsyn till församlingsbornas önskemål. Ordningen för de kyrkliga handlingarna gås igenom på ett tydligt sätt, så att anhöriga kan känna sig lugna inför gudstjänstens utförande. För närvarande finns det inget behov av att fira gudstjänst på minoritetsspråk eller annat främmande språk men om det behövs kan tolkhjälp tillhandahållas. Förändras behoven är det nödvändigt att vi ser till att man kan fira gudstjänst och delta i kyrkliga handlingar på sitt hemspråk. För att klara detta behöver pastoratet anlita externa resurser.

 Undervisning
”Lär dem” sa Jesus, ” att hålla alla de bud som jag har gett er”. Förståelsen av kristen tro är inget som kommer automatiskt. Vi måste få lära, uppleva, ifrågasätta och utvecklas. Uppdraget att undervisa kommer följaktligen från Gud själv.

Människor i alla åldrar ska ges möjlighet att växa i tron. Därför är det viktigt att församlingarna erbjuder mötesplatser som sträcker sig från vaggan till graven. En möjlighet till växande är att få bidra med sina förmågor, därför är delaktighet en nödvändig del av församlingarnas sätt att arbeta.

 ·        I våra församlingar är lärande/undervisning en integrerad del av församlingarnas verksamhet.

·        I församlingarna finns ett helhetsgrepp på innehållet i undervisningen, möjlighet att arbeta överskridande med olika grupper och teman.

·        Undervisningen vänder sig till alla åldrar, men vi tar ett särskilt ansvar för barn och ungdomar, framför allt genom barnverksamhet och konfirmandundervisning.

·        Undervisningen i barnverksamheten ska också se varje förälder/familj som viktig, delaktig och värdefull.

·        Vi samarbetar med skola och förskola för att ge kunskap om kyrkan och kyrkans liv.

·         Vi strävar efter att öka samarbetet med föreningar och ideella organisationer för att nå ytterligare fler människor.

·        Pastoratets körer stöttas i sin undervisande uppgift.

·        I undervisningen vill vi betona upplevelser i musik, bön, gemenskap och samtal.

·        Alla som deltar i församlingarnas undervisning ska bemötas med respekt, lyhördhet och öppenhet.

·        Viktiga teman i församlingarnas undervisning är bibel och kyrkokunskap, människovärdet, kristen tro och livet, miljö och skapelse

Diakoni
Diakonin ska genomsyra allt som görs i församlingarna, från kyrkkaffet, kyrkogårdsarbetet och det administrativa arbetet till den mer offentliga och utåtriktade verksamheten. Ideella resurser ska stödjas och uppmuntras. Pastoratet ska i alla sammanhang upplevas som en samtalspartner som är lyssnande och som tar sig tid och i pastoratets diakonala ansvar ska särskild hänsyn tas till barns och ungdomars behov. Pastoratet ska sträva efter att få en naturlig plats i samhällets offentliga rum där det aldrig viker från sitt sociala ansvar. Utifrån omvärldsbeskrivning och omvärldsanalys finner vi följande områden vara särskilt viktiga att lyfta fram inom ramen för det diakonala arbetet:

 ·        Tillgänglighet, både vad gäller att fysiskt kunna ta sig till gudstjänster och samlingar samt vad gäller våra församlingar som en inkluderande och välkomnande miljö.

·        Att synliggöra, möjliggöra och stötta det ideella arbetet i våra församlingar är av stor vikt. Dels för att uppmuntra dem som redan nu ger av sin tid och delar med sig av sina gåvor, men också för att hitta nya frivilliga medarbetare.

·        Det gäller också att hitta nya mötesplatser och nya sätt att samverka med dem som engagerar sig ideellt i samhället vi verkar i (t ex idrottsföreningar eller hembygdsföreningar). I detta arbete bör vi sträva efter samverkan över församlingsgränserna.

Mission
Kyrkans uppdrag vilar på missions- och dopbefallningen. I alla sammanhang ska allt som uttrycks i ord och handling förmedla det glada budskapet. I allt detta ska vi alltid visa stor respekt för människors egen vandring och eget sökande. Svenska Kyrkans internationella bistånds-, rättvise- och missionsarbete, samt SKUTs verksamhet skall uppmuntras och få genomslag i all verksamhet för alla åldrar. Pastoratet ska ha en god och väl genomtänkt marknadsföring och annonsering. Utifrån omvärldsbeskrivning och omvärldsanalys finner vi följande områden vara särskilt viktiga att lyfta fram inom ramen för missionsarbetet:

·        Att levandegöra och tydliggöra det kristna budskapet i vår närmiljö, dels i form av undervisning (se denna aspekt av den grundläggande uppgiften) men också som en medveten påkristning. Det är att erbjuda den kristna tron som resonansbotten och tolkningsmöjlighet för människors liv, etiska ställningstaganden, det är att erbjuda Gud i vardagen.

·        Allt publicerat material från pastoratet (t ex annonser, gudstjänstagendor, informationsmaterial) skall vara enkelt, lättförståeligt och tydligt. Det är också möjligt att göra materialet tillgängligt på minoritetsspråk och andra främmande språk. Målet är att få den som får materialet i sin hand att känna sig trygg och välinformerad.

Fördelning av ansvar och resurser

 Kyrkorådet har enligt kyrkoordningen det övergripande ansvaret för det pastorala programmet i hela pastoratet. Förutom det av kyrkoordningen fastställda ansvaret tar församlingsråden i Indal, Sättna, Liden och Holm aktiv del av att genomföra delar av det pastorala programmet. Pastoratet svarar, genom kyrkorådet och anställd personal under kyrkoherdens ledning, för gudstjänster,  kör och musikverksamheten, barn och ungdomsarbetet samt konfirmandarbetet. Pastoratet har också det hela ansvaret för personalen, fastigheterna och kyrkogårdarna.

Diakoni, mission och vuxenundervisning är församlingsrådens huvudsakliga ansvarsområden. Församlingsråden planerar och bedriver verksamhet under kyrkoherdens ledning och i samråd med komministrarna och övrig personal. En komminister är ”församlingspräst” i Sättna och en komminister är ”församlingspräst” i Indal. Kyrkoherden har motsvarande uppgifter i Liden och Holm. Samtliga präster och musiker tjänstgör vid gudstjänster och kyrkliga handlingar över hela pastoratet. En musiker ska vara kantor.

För att församlingsråden ska kunna genomföra sin verksamhet fastställer kyrkorådet i budget ett anslag för varje år. Församlingsråden lämnar verksamhetsberättelse till kyrkorådet. 

Svenska kyrkan – en del av den världsvida kyrkan

 Svenska kyrkan är en del av Kristi kyrka i hela världen. Detta visar sig i vårt pastorat på ett dubbelt sätt, inåt och utåt.

·        Inåt, genom att vi i alla våra verksamheter bejakar influenser från våra grannförsamlingar, vårt stift, vår kyrka på riksplanet, vår lutherska kyrkofamilj och ifrån hela den världsvida kyrkan. Dessa influenser består till stor del av men begränsas inte till sång, dans och musik, böner och böneformuleringar samt berättelser om människors och kyrkans liv på andra ställen. Listan kan göras lång.

·        Utåt, genom att vi aktivt vill vara delaktiga i hela kyrkans liv. Denna delaktighet består bland annat av men begränsas inte till kollekter, förböner, uppmuntran av såväl församlingsbors som anställdas engagemang i internationella frågor, internationellt samarbete och utbyte, rättvise- och jämställdhetsfrågor samt information om SKUT. Även här kan listan göras lång.

Ekumenik

Ekumenik är gemenskap mellan olika kristna kyrkor.

Efter våra lokala förutsättningar vill vi i våra församlingar verka för ett brett ekumeniskt samarbete för att främja den kristna kyrkans synliga enhet.

Detta kan ta sig uttryck i bl a gemensamma gudstjänster, gemenskapsträffar, gemensamma ungdomsarrangemang och annat diakonalt arbete där ansvaret för medmänniskorna och skapelsen uppfordrar kyrkorna att arbeta tillsammans.

Ekumenik i församlingarna är betydelsefull, då man möter andra kristna i den lokala miljön, ber och firar gudstjänst tillsammans och samverkar i olika uppgifter där möjlighet finns.

 

Att leva med församlingsinstruktionen

 Församlingsinstruktionen är ett gemensamt styrdokument, enligt kyrkoordningen, för de fyra församlingarna Holm, Indal, Liden och Sättna.

Den ska  - ge ramar för församlingarnas verksamheter

-         Vara ett stöd för kyrkoherdens ledningsansvar

-         Tydliggöra kyrkorådets och församlingsrådens ledningsansvar

Det som står i församlingsinstruktionen är bindande. Det ska finnas med som ett levande dokument i alla verksamhetsplaneringar, budgetarbeten, nyanställningar och verksamhetsuppföljningar. Alla anställda och förtroendevalda ska ha god kännedom om dokumentet.                                                                                                                       

Dokumentet ska vara lätt tillgängligt för församlingsborna.                                                 

Dokumentet ska omprövas minst var fjärde år eller i samband med förändringar i omvärlden som inte finns inom dokumentets ramar.