Famnen full av blommor

Kvinnor från Högsby tolkar kvinnor i Bibeln.

Eva
Lust och Livskraft
Bibelns första bok, Moseboken, berättar om hur Gud
skapade, danade Eva ur Adams kropp när han sov.
Mannen som inte vill vara ensam i Edens lustgård säger:
”Den här gången är det ben av mina ben, kött av mitt kött.
Kvinna skall hon heta, av man är hon tagen”. Trädet som
Eva på bilden lutar sig emot är kunskapens träd som växte
mitt i paradisets trädgård eller den som kallas Edens
lustgård. Där, i all skön växtlighet finns också den sluga
ormen som fått symbolisera ondskan själv. Gud har
förmanat Eva och Adam att de får äta av alla fruktträd
utom av kunskapens träd. ”Ät den inte och rör den inte!
Gör ni det kommer ni att dö”. Den sluga ormen ifrågasätter
genast det som Gud förmedlat till Eva. Därmed blir
frestelsen alltför stor för henne och katastrofen en faktum.
Detta har i den kristna traditionen kallats syndafallet men
det är helt klart något som vi själva har kallat det som blev
människornas olydnad. Eva vill vara god och också bjuda
frukten till Adam och som snabbt skyller ifrån sig och
därmed låtit Eva få vara den som ytterst bär ansvaret för
det som hände.


Vi får tro att Evas misstag var en del av Guds plan med
mänskligheten, dvs människans fria vilja blir en röd tråd
genom historien och att vi inte lever här på jorden i
evighet. Nu är Eva den som genom sin säd bringar liv och
förlossning åt mänskligheten.


På Bild: Shahla Abasi
Text: Ola Emilsson

Sara
Den skrattande Modern
I första Mosebok beger sig Sara tillsammans med sin make
Abraham på en resa från staden Ur. Gud har lovat dem ett
nytt land och en stor familj. Ett släkte så stort som antalet
stjärnor på himlen har Gud lovat dem. Med framtidshopp
förlitar de sig på sin Gud och vandrar längs med floderna
Tigris och Eufrat. Till slut når de landet, det förlovade
landet Israel. Men åren går och det stora släkte Gud talat
med dem om uteblir. Sara blir äldre och förblir barnlös.
Det gamla paret börjar tvivla. Var det verkligen menat att
Sara skulle bli med barn? Eller var kanske planen
annorlunda, skulle Abraham bli stamfader till sitt folk med
en annan kvinna? Abraham gör på Saras befallning sin
tjänsteflicka Hagar gravid.


Men så en dag vänder allt. Tre män kommer gående längs
med vägen och den ene ser på Sara. “Om ett år kommer vi
komma tillbaka hit, och då skall du ha fött en son”, säger
han. Och så blir det. Sara blir en lycklig moder, cirka 70 år
gammal föder hon en son som de döper till Isak. Namnet
Isak betyder “han skrattar”, och säkert är det sin moders
kärleksfulla leende han besvarar med sitt porlande skratt.


På bild: Anita Svendsby
Text: Eva-Lena Källman

Rebecka
Stark och Kapabel
Styrka är en gåva som behöver förvaltas rätt. Rebecka är
en stark kvinna. Andra fascineras av hennes drivkraft och
hängivenhet. Hon passar upp, ger kamelerna vatten, hittar
kreativa lösningar på problem och hon har brottats med
livet. Länge väntade hon på att få bli gravid och genom det
få sin identitet som moder i ett samhälle där just
moderskapet är det viktigaste. Väntan gjorde henne
kanske lite kylig, men också stark. Driftig, klurig och
stark. Men styrka är en gåva som behöver förvaltas rätt.
Rebecka använder sin styrka också på ett egoistiskt sätt.
Hon lurar sin man att ge sin välsignelse till deras yngre
son istället för den äldre för att hon vill styra och ställa.
Det får drastiska konsekvenser för familjen; den äldre
sonen blir vansinnig och hotar döda sin bror, som tvingas
fly landet. Kvar står den starka, men nu sargade och
ledsna Rebecka. Kanske ångrar hon att hon gick in och
styrde för mycket? Kanske får hon leva med den smärtan
och sorgen under hela sitt liv, för Jakob hinner inte
återvända innan hon avlidit.


Gud, hjälp mig att använda min styrka på ett klokt sätt.


På bild: Jenifer Tano
Text: Sussie Kårlin

Mirjam
Klipsk och modig
Mirjam är en mycket klok storasyster till Mose och Aron.
Det är hon som sätter Mose i en korg för att låta floden
föra honom till Faraos dotter, som väljer att adoptera
barnet. Hon föreslår sedan för Faraos dotter att skaffa en
amma, så att Mose mor kan få betalt för att ta hand om sin
egen son. Mirjam tillhör en av de kvinnor i Bibeln som har
en profetisk gåva. Hon leder också en dansande kvinnokör
och spelar trumma för att lovsjunga Gud.
Miriam, Maryam och Maria är samma namn utifrån tre
olika språk: hebreiska, arameiska och latin.


Läs mer om henne i Bibeln: 2 Mos 2:1-10 och 2 Mos
15:20-21.


På bild: Johanna Nilsson
Text: Jonathan Darte

Hanna
Hantverk och längtan
Vi läser om Hanna i första Samuelsboken. Bland bergen lever
hon med sin man Elkana. Hanna är ingen hjältinna eller
superkändis. Hon lever stillsamt liv i återhållsamhet, är inte
känd för några gudomliga bravader. Hanna är vanlig, och det är
så hon vill ha det - ett stillsamt familjeliv i hemmet. Men Hanna
har en sorg, hon har länge försökt att bli gravid. Sorgen blir på
många sätt hennes egen att bära. Med sin andra fru har Elkana
redan fått flera barn, och Hanna möts av oförståelse, såväl från
sin man som den andra frun. I samhället är barnlösheten
skambelagd, Hanna blir utstött, retad och utpekad.


Vart tar man vägen med sin sorg? Hanna söker tröst i templet.
Hon ber i förtvivlan till Gud om att få bli gravid. Hon lovar sin
Gud, att om han ger henne ett barn, skall hon förstå att barnet
är ett lån som hon sedan skall ge tillbaka till templet för att bli
en Guds tjänare. I den här berättelsen blir Hannas böner
hörsammade från Gud på det sättet att hon sin ålder till trots
blir gravid. Hon föder sonen Samuel. När Samuel blivit lite äldre
tar hon med honom till templet där han får bo och fostras av
prästerna. Men hon överger inte sin son. Hon visar sin kärlek
och omsorg genom att sy kläder till Samuel, och varje gång hon
besöker templet har hon med vackra, värmande, skyddande,
nya kläder till honom.


Samuel kommer sedan att växa upp i templet och bli en viktig
profet för det israeliska folket. Bakom denne profet stod alltid en
stöttande, kärleksfull moder - med omsorg och nya kläder.


På bild: Siv Pettersson
Text: Eva-Lena Källman

Rut & Noomi
Ler - och Långhalm
Till Moabs land kommer Noomi som flykting. På grund av svält
hade hon en gång tvingats fly från Betlehem i Juda tillsammans
med sin man och sina två söner. Den ena sonen tar Rut till
hustru, och så blir Noomi till en början hennes svärmor. Men
maken och sönerna dör efter en tid vilket lämnar Rut och Noomi
ensamma. Noomi beger sig hem till Israel och Rut följer med på
vägen.


När de kommit en bit på vägen uppmanar vill Noomi tänka
förnuftigt. Hon uppmanar Rut till att vända om, hem till sin
egna mor. - Kanske kan hon där få hjälp att hitta en ny man
som kan försörja henne. Men Rut vill inte vända tillbaka, hon
vill stanna vid Noomis sida. Så här svarar hon:
“Tvinga mig inte att överge dig och vända tillbaka. Dit du
går, går också jag, och där du stannar, stannar jag. Ditt
folk är mitt folk, och din Gud är min Gud. Där du dör, vill
jag dö, och där vill jag bli begraven. Herren må göra mig
vad som helst - endast döden kan skilja oss åt.”
Ruts bok, 1:16-17


I Israel bosätter sig de båda kvinnorna, och Rut försörjer dem
genom att samla veteax på en åker. Ägaren av marken, Boas,
fattar tycke för Rut och efter en tid gifter de sig. Efter några år
föder Rut en son, som hon fostrar tillsammans med Noomis
stöd, kärlek och omsorg.


Ruts bok handlar om villkorslös kärlek, vänskap och systerskap
mellan två kvinnor.


På bild: Amanda Karlsson & Emilia Karlsson
Text: Eva-Lena Källman

Ester
Drottning av Persien
Esters bok är den enda av Bibelns böcker som inte nämner
Guds namn. I Esters bok talar inte Gud genom eldskrift,
profeter eller molnstoder. I Esters bok ger Gud inga lagar, bud
eller regler och Gud hyllas inte i lovsång eller riter. Och ändå,
finns det fullt av gudomlig vishet och omsorg i Esters bok!
Ibland är vardagen precis så; Gud hörs inte. Gud visar sig inte
och samhället talar inte om det gudomliga – och likväl är Gud
där, närvarande i det som sker och verkar med sin kraft genom
de människor som finns där.


Ester är den unga judiska tjejen som mer eller mindre råkar bli
Persiens drottning. Hon är kvinnan som inte vågar berätta om
sin tro, men likväl räddar alla judar från att avrättas genom ett
modigt ingripande. Den listiga, vackra och välplanerade
individen som upplever att det nog ändå fanns en tanke med att
hon råkade bli landets drottning för genom sin position ges hon
möjlighet att rädda ett helt folk.


Ibland jobbar Gud så- i tysthet, utan väsen och publikjubel.
Gud jobbar i det vi inte förstår. Gud placerar oss på platser och
positioner vi inte anar syftet med, men så en dag är det som om
det klarnar och vi inser att Gud ändå verkar i oss och genom
oss. Så var det i Esters liv och så är det säkert även i ditt liv.
Gud kallar oss, placerar oss i sammanhang för att Gud vill ha
oss där för att hjälpa andra.


På bild: Kiana Javid-Mousavi
Text: Sussie Kårlin

Maria
Tro och Tillit

”Må det ske med mig som du har sagt”. Orden är Marias
och de kommer som ett direkt svar på ängelns besked till
henne om att hon ska bli mamma till den högstes son,
Messias. Meningen är så radikalt modig att uttala och
samtidigt fylld av ödmjukhet.” Må det ske med mig som du
har sagt”. Vilken tillit Maria har till den Gud som sänt
ängeln! Vilken tro på att Gud vill det bästa för hennes liv!
Marias väg från den stunden blir kantad av dramatik, oro,
utsatthet och sorg. Hon ska försöka berätta för sin
fästman om att Guds ande gjort henne gravid. Hon ska
bära ett barn i sin kropp som ogift – med risk för att bli
stenad eller utfryst. Hon kommer att föda sitt första barn
efter en lång vandring till fots och i saknad av sin egen
mammas närvaro som uppmuntran, och utan
akutsköterskor och lustgas som hjälp. Hon kommer
tvingas se sin son slitas mellan jublande hosiannaskaror
och piskande soldater, och hon kommer gråta vid hans
döda kropp. Det är inget lätt liv hon tackar ja till. ”Må det
ske med mig som du har sagt”. Inte visste hon då vad som
skulle komma, men hon anade att det Gud tänkt för
hennes liv nog skulle bli det bästa – både för henne själv
och för Guds rike.
Maria, vilken förebild du är i tro och tillit! Jag vill också
våga säga de orden när Gud kallar mig: ”Må det ske med
mig som du har sagt!”


På bild: Felicia Hjelmberg
Text: Sussie Kårlin

Kvinnan vid Sykars brunn
I alla lägen
Vi får veta ganska lite om kvinnan vid brunnen. Det vi får
veta är att hon är samarisk, hon bor i Sykar, hon hämtar
vatten mitt på dagen, hon har haft fem plus en man. Vi vet
att ingen annan hämtade vatten mitt på dagen. Vi vet
också att en man inte hade bett en ensam kvinna om hjälp
på detta sättet. Det är ett väldigt spännande samtal som
kvinnan för med Jesus. Ett samtal om livet och om vatten
och som mynnar ut i att Jesus berättar att han är Messias.
Kvinnan kände till Messias, men inte att han nu kommit.
Kvinnan är unik på många sätt. Hon möter Gud själv, i
Jesus Kristus och får möjligheten att tala med honom. Hon
verkar ganska intelligent som klarar att föra ett
komplicerat samtal med Jesus. Kvinnan väljer att berätta
för alla hon känner om vem han är. På så sätt blir hon en
av de första personerna som predikar om Gud och Messias
ankomst. Vi får också veta att människor tror på hennes
ord och på att Jesus är Messias. Det står i Bibeln att de
söker upp Jesus för att lära sig mer av och om honom.
Kvinnan vid Sykars brunn är en av de verkligen förstår att
Jesus är Messias och som tror på detta. Vi får här också
veta att Jesus gärna talar med alla oavsett kön, eller om de
populära eller inte. Kvinnan är en förebild för oss kristna
eftersom hon tar emot evangelium och väljer att föra det
vidare.


På bild: Jannike Ahlström
Text: Jonathan Darte

Martha & Maria
Olika Systrar
Vi hör om dessa två systrar i både Johannes och Lukas
evangelium. Systraparet som bor i byn Betania några
kilometer från Jerusalem, i samma by som Jesus senare
skall göra sin himmelsfärd. I Martha och Marias hus bor
också brodern Lasaros som av någon anledning dör men
som Jesus i ett av hans mirakler uppväcker från döden.
Det verkar som om Jesus är mycket nära vän med detta
hus där syskonen bor tillsammans. Han besöker dem ofta.
Evangelierna beskriver Martha och Maria som väldigt
olika. Martha är den jordnära som står för att maten skall
komma på bordet. Namnet från arameiskan betyder också
husfru, matmoder. Vid ett tillfälle när Jesus är på besök i
hemmet undrar Martha: ”Herre, bryr du dig inte om att min
syster låter mig ensam ordna med allt? Säg åt henne att
hjälpa till” Jesus är inte sen att svara henne: ”Martha,
Martha, du gör dig bekymmer och oroar dig för så mycket,
fast bara en sak behövs. Maria har valt det som är bäst och
det skall inte tas ifrån henne.” Vi hör om en syster Maria
som hellre än att bara handla praktiskt gärna sitter ned
och lyssnar på sin Herre. Samtidigt vet vi genom våra egna
liv att vi själva kan vara både en Martha och en Maria. Det
som systrarna har gemensamt är det viktigaste: Den
bergfasta tron att Jesus är Guds Messias. Martha säger
själv i Johannes evangelium; ”Ja, herre, jag tror att du är
Messias, Guds son, han som skulle komma hit till världen.”


På bild: Benita Persson & Gullan Häggbrink
Text: Ola Emilsson

Maria från Magdala
Med famnen full av blommor
Maria springer. Hon springer som hon aldrig sprungit förr.
Hon kan inte minnas att hon någonsin sprungit med
sådan glädje tidigare. I hennes förra liv, ja, hon brukar
kalla tiden innan hon träffat Mästaren för hennes förra liv,
för det känns som något hon lämnat bakom sig. I hennes
förra liv sprang hon i skräck. Demonerna drog i henne och
hon visste inte vart hon skulle landa. Benen vek sig efter
hastiga steg av panik och svett, och hon föll alltid ihop -
utmattad och tom- vid vägkanten. Då sprang hon för att
fly.


Nu springer hon av glädje. Benen flyger fram och hon
orkar inte ens tänka på att hon som kvinna inte borde låta
kjolen flyga upp så högt så att benen kanske syns. Hon
reflekterar inte heller över att det är tidigt på morgonen
och att hennes små glädjetjut kanske kommer väcka
någon. Graven hade varit tom. Det hade först gjort henne
ängslig, men en ängel hade förklarat att Mästaren
uppstått, och samme ängel hade gett henne i uppgift att
berätta för lärjungarna om detta fantastiska. Hon hade
bemyndigats med uppdraget att berätta! Så klart att man
springer snabbt då!


Maria är en glädjebudbärare som får vittna om den
uppståndne. Samma uppdrag ges till dig och mig. Vi får
gå, springa, promenera, halta eller krypa fram med
evangeliet om den uppståndne i vår tid.


På bild: Anna Birgersgård
Text: Sussie Kårlin