Lyssna

Man måste försöka!

PÅSKBETRAKTELSE | Om man i ett mörkt rum tänder ett ljus, är rummet inte mörkt längre. Det allra minsta ljus är starkare än mörkret, skriver biskop Eva Nordung-Byström i en text som tar utgångspunkt i läget i omvärlden.

Ständigt möter oss rubriker om ondska, krig, terror och galna maktmänniskor. Vi får rapporter om hot mot vår demokrati och om en klimatkris som sägs vara allvarligare än ett tredje världskrig. Inför allt detta är det lätt att tappa hoppet, att ge upp tron på det goda. Men jag tror att vi kan göra något åt det, att vi måste försöka. Tage Danielsson lär ha sagt: ”Det är ens skyldighet att hålla glädjen levande. Det kan vara tungt, men man måste försöka. Om man ger upp och drunknar i sorgen ökar man världens elände.”

Om man i ett mörkt rum tänder ett ljus, är rummet inte mörkt längre. Det allra minsta ljus är starkare än mörkret. Trots det kan vi välja om vi ska fokusera på att ljuset gör så att rummet inte är mörkt, eller på att ljuset är litet.

Man måste försöka. Så tänker väldigt många människor. Utan alla dem vore inte vår värld en plats som gick att leva på. Människor kämpar emot våldsamheter, orättvisor och galenskap. De protesterat högt eller hjälper till i det tysta. En del får plikta med sina liv, andra med hälsa och krafter. Men de fortsätter ändå sin kamp och sitt motstånd. Alla har vi inte modet eller kraften att stå på barrikaderna. Men alla har vi ett ansvar att försöka att hålla glädjen levande, att kämpa för att våga tro att ljuset är starkare än mörkret.

Ibland säger människor att det är svårt att tro på en god Gud när man ser världens ondska. Men jag möter också människor som säger tvärtom: det måste finnas en god kraft annars hade inte glädjen, skönheten, kärleken och vår längtan efter det goda funnits.

Vi kan välja hur vi tolkar livet: om vi vill tro på mörkret eller på ljuset. Påsktiden som vi nu är inne i uppmanar oss att välja ljuset och att göra det även när vi möter motstånd, när det kostar på. Det var ju den vägen Jesus valde att gå för din och min, ja för hela mänsklighets skull. Det kostade på. Det kostade honom livet. Men det gav oss kärlekens och godhetens seger över ondska och död. Det gav oss en himmelsk, evig uppståndelsekraft som aldrig viker från vår sida.

Genom Jesu död och uppståndelse kan vi våga tro på att det finns en mening och ett mål med kampen mot det onda. En mening starkare och högre än våra liv på denna jord. Därför kan vi våga försöka, våga hoppas, våga kämpa, våga att inte ge upp. Kampen beror inte ensamt och uteslutande på oss och vår förmåga. Den vilar i och bärs av Guds eviga närvaro.

Så låt påskens budskap om att vi inte är ensamma i ångesten, rädslan och kampen ge oss modet att uppmuntra varandra, att hjälpas åt att försöka hålla glädjen levande. Inte den ytliga och spelade glädjen, utan den glädje som vägrar sluta tro på ljuset, godheten och kärleken i tillvaron. Låt oss hålla påskljuset brinnande.

Låt oss orubbligt fortsätta att bekänna vårt hopp, ty han som gav oss löftena är trofast. Låt oss ge akt på varandra och sporra varandra till kärlek och goda gärningar. (Ur en av långfredagens episteltexter, Hebréerbrevets 10 kapitel)

Välsignad och glad påsk!

Eva Nordung-Byström, biskop

Påsktiden som vi nu är inne i uppmanar oss att välja ljuset och att göra det även när vi möter motstånd, när det kostar på.

Eva Nordung-Byström, biskop