Lyssna

Nyhet / Publicerad 5 april 2018

Ny kyrkohandbok den 20 maj

På pingstdagen 20 maj 2018 tar vi i Svenska kyrkan en ny kyrkohandbok i bruk. Den ger möjlighet att fira olika slags gudstjänster för alla åldrar. – Med den nya handboken vill vi kunna fira gudstjänster som uttrycker människors glädje, sorg, tvivel och tro, längtan och hopp, säger biskop emeritus Esbjörn Hagberg.

Senast Svenska kyrkan tog en ny kyrkohandbok i bruk var 1986, och detta är den åttonde officiellt antagna sedan reformationen. Kyrkohandboken innehåller ordningar för Svenska kyrkans gudstjänster, till exempel högmässa, dopgudstjänst och vigselgudstjänst. Den nya handboken ger stora möjligheter att anpassa gudstjänsterna för såväl den stora katedralen som i det lilla kapellet, med många människor närvarande eller med få.
– Gudstjänsten är till för alla. Man ska kunna tala om Gud och sin tro med hjälp av olika bilder och uttryck, säger förre Karlstadbiskopen Esbjörn Hagberg, ordförande i revisionsgruppen som arbetade fram det slutliga handboksförslaget.

Han betonar att både tradition och förnyelse ryms i handboken.
– Man kommer att känna igen mycket från den tidigare handboken och annat är nytt. Vi vill fira gudstjänster som uttrycker människors glädje, sorg, tvivel och tro, längtan och hopp – och den ska fungera lika bra för barn och unga som för vuxna. Gudstjänsten ska kännas igen som en del av Svenska kyrkans tradition och samtidigt ha en lokal utformning.
– Målet är att vi alla ska känna att kyrkohandboken är vår. Svenska kyrkan rymmer många fromhetsriktningar och traditioner, och den spännvidden finns representerad i handboken. Därför är det viktigt att många får möjlighet att vara med och forma sin församlings gudstjänster, säger biskop emeritus Esbjörn Hagberg.
Kyrkohandboken uttrycker Svenska kyrkans tro, lära och liv, och där finns en given struktur för hur till exempel dop, vigsel eller begravning går till. Vissa formuleringar och böner ska användas medan andra är förslag. Handboken ger också möjlighet att fira många olika slags gudstjänster, med ett språk som inkluderar människor.

Musiken har en mycket viktig roll i varje gudstjänst, och i kyrkohandboken finns den sjungna liturgin, exempelvis lovsånger eller ”Helig/Sanctus” vid nattvardsfirandet. Den musikaliska bearbetningen och granskningen har inneburit ett omfattande arbete i allt från urvalsfrågor till musikaliska vägval.
– Det var viktigt att behålla den traditionella liturgiska musik från 1986 års handbok, som har visat sig fungera bra i våra församlingar. Vissa praktiska tillägg har gjorts till ett antal musikaliska satser, för att öka användbarheten och tillgängligheten för musikerna, säger Henrik Tobin, en av musikexperterna i projektledningen.
Den traditionella musiken är den mest omfattande och fullständiga, sett ur ett kyrkoårsperspektiv. Dessutom finns fyra avdelningar gudstjänstmusik som har tillkommit under de senaste decennierna eller har skrivits direkt för den nya kyrkohandboken (se nedan). Den nya musiken har stildrag av alltifrån folkton till internationellt präglad musik.
Till kyrkohandbokens texter kan församlingar lokalt besluta att använda annan musik än den tryckta, något som efterfrågades i remissvaren efter att handboksförslaget provats i församlingarna. Kyrkomötet 2017 har också uppdragit åt kyrkostyrelsen att ta fram ytterligare kompletterande musik, som uppföljning av den tryckta kyrkohandboken.
– Det öppnar för ökad variation och fler musikaliska genrer. Med ”annan musik” menas inte bara ny liturgisk musik utan också existerande musik, exempelvis gregorianskt eller annat tidigt material, säger Henrik Tobin.

Text: Ewa Almqvist