Svenska kyrkan skapar, vidareutvecklar och bevarar en mängd olika värden. Vissa av dem kan enkelt fångas och mätas, men inte alla trots att de är centrala och grundläggande för Svenska kyrkans tro och praktik. I den kristna tron finns förutsättningar till ett hopp som befriar till handlingskraft.

Fyra dimensioner

Hållbar utveckling definieras inom FN som en ”utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”. En hållbar utveckling innefattar enligt definitionen tre dimensioner: den ekologiska, ekonomiska och sociala. Dessa tre hör ihop och förutsätter varandra. Utan fungerande ekosystem går det till exempel inte att skapa samhällen som är ekonomiskt eller socialt hållbara. Utan en god ekonomi är det svårt att upprätthålla en social välfärd.

Svenska kyrkan lyfter även en fjärde dimension – den andliga och existentiella. FN:s barnkonvention betonar barnets rätt till andlig utveckling och andlig välfärd. Världshälsoorganisationen talar om hopp, harmoni, helhet, meningsfullhet, förundran, andlig kontakt, personlig tro och gemenskap som centrala byggstenar i alla människors liv och som nödvändiga villkor för existentiell hälsa.

För en kristen kyrka är detta centrala värden. Vi vet att vi, när allt kommer omkring, lever mer av det vi får än av det vi gör.

Våra grundläggande principer

Svenska kyrkans hållbarhetsarbete vilar på två principer som är grundläggande för kristen tro och etik, förvaltarskapstanken och människovärdesprincipen. Principerna uttrycker dels att alla människor är lika mycket värda och dels att människan som förvaltare av Guds gåvor har ett ansvar, både gentemot andra människor och gentemot skapelsen i stort.

Hållbarhetsredovisningen för 2020 inkluderas i årsredovisningen för Svenska kyrkans nationella nivå. Här kan du läsa hela årsredovisningen för 2020.