Göteborgs stift

Prata med oss

Kontakt

Göteborgs stift Besöksadress: Lilla Bommen 1, 41104 Göteborg Postadress: Box 11937, 40439 Göteborg Telefon: +46(31)7713000 E-post till Göteborgs stift

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Till innehållet

Svar på frågor om en eventuell bergtäkt i Lindome

Ett samrådsförfarande har inletts av Svevia angående en eventuell bergtäkt i Lindome. Den berörda fastigheten, Mölndal Lyckan 1:1, ägs av Göteborgs stifts prästlönetillgångar. Ett flertal frågor och synpunkter har inkommit till Göteborgs stift i detta ärende. Här besvarar vi de vanligaste frågorna.


Vad innebär Svevias avtal med Göteborgs stift?
Svevia och Göteborgs stift tecknade ett nyttjanderättsavtal 2013 som ger Svevia möjlighet att undersöka förutsättningarna för en bergtäkt. Om Länsstyrelsen i Västra Götalands län ger miljötillstånd kan Svevia bedriva verksamheten. Om Svevia inte får miljötillstånd faller avtalet. Nyttjanderättsavtalet är tecknat på 30 år. Om det blir en bergtäkt kommer förutsättningar och begränsningar för verksamheten att regleras i ett täkttillstånd. Fastigheten Lyckan 1:1 ligger geografiskt inom Lindome församling, men det är Göteborgs stifts prästlönetillgångar som äger marken. Lindome församling är inte delaktig i avtalet med Svevia.

Kan Göteborgs stift bryta avtalet med Svevia?
Avtalet är bindande. Skulle vi bryta avtalet kommer vi att drabbas av stora skadeståndsanspråk.

Vilken roll har Svenska kyrkan som markägare?
Svenska kyrkans jord, skog och annat markinnehav går under den gemensamma benämningen prästlönetillgångarna. Namnet har en historisk förklaring. Idag har tillgångarna inget med prästernas löner att göra. Svenska kyrkans prästlönetillgångar har genom seklerna tillkommit genom arv, donationer och förvärv. De består av jordbruksmark, skogsmark och värdepapper.

Totalt förvaltar Göteborgs stift ca 32 000 hektar mark. Svenska kyrkan är en demokratisk uppbyggd organisation. Det organ som beslutar om prästlönetillgångarna är stiftsstyrelsens egendomsutskott. Prästlönetillgångarnas årsredovisning är offentlig.

Varför vill kyrkan medverka till en prövning av en eventuell bergtäkt i Lindome?
I vårt helhetsansvar som markägare ingår ett ansvar för att marken ska användas för de ändamål som området är mest lämpat för. Hänsyn tas då till områdets beskaffenhet och läge, samt de behov som finns. Därför tillåter vi att markanvändning prövas för att hitta de mest lämpliga platserna för olika användningsområden.

Tänker kyrkan bara på pengar?
I Svenska kyrkans regler, som är fastställda av Kyrkomötet, slås det fast att prästlönetillgångarna ska förvaltas så effektivt som möjligt och ge största möjliga avkastning. Dessutom ska förvaltningen ske på ett långsiktigt samt etiskt försvarbart sätt. Allt i enlighet med Svenska kyrkans grundläggande värderingar. Förvaltningen av prästlönetillgångarna ska ta hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen i skälig omfattning.

Avkastningen är inte till för Göteborgs stifts behov. Avkastningen går till de lokala församlingarnas verksamhet, till exempel för socialt arbete och för barn- och ungdomsverksamhet.

Bryr sig Göteborgs stift inte om att kyrkan tappar medlemmar på grund av bergtäktsfrågan?
Självklart tycker vi det är mycket tråkigt. Ekonomiskt drabbar huvudsakligen ett medlemstapp den lokala församlingen som får mindre resurser till barn- och ungdomsverksamhet, äldre, stöd vid kriser och olyckor etc.

Varför vill Svevia anlägga en bergtäkt just här?
Svevia bedömer att bergkvaliteten är god, att omgivningsstörningarna är relativt små och insynen är begränsad. I länken Skrivelse från Svevia, 2014-05-08, går att läsa mer om Svevias bedömningar.

Det finns nyckelbiotoper i området. Hur berörs de av en eventuell bergtäkt?
Svevia och Länsstyrelsen känner till området och förekomsten av nyckelbiotoper och det kommer naturligtvis att vägas in i länsstyrelsens miljöprövning.

Blir det inte farliga transporter från och till bergtäkten?
Ingen vet idag hur transportfrågan kommer att lösas. Detta kommer att bli en viktig del i länsstyrelsens miljöprövning för att hitta den lämpligaste lösningen.

Vad är en miljöprövning? Vem ansvarar för den?
Enligt Miljöbalken måste verksamheter med stor miljöpåverkan ha tillstånd innan de får anläggas. Svevia ansvarar för ansökan om tillstånd och de ska först göra en miljökonsekvensbeskrivning, för att visa på effekterna som den planerade verksamheten har för människor, växter, djur, mark, vatten och luftkvalitet.
Vid prövningen tar länsstyrelsen ställning till om bästa teknik kommer att användas och om miljö- och hälsoeffekterna på omgivningen och miljön kan accepteras. Om en verksamhet kan tillåtas kopplas tillståndet till villkor, som reglerar utsläpp, buller, avfall, transporter och annan påverkan på omgivningen.

Varför gör kyrkan ingen egen miljöprövning?
Göteborgs stift är angeläget att uppträda som ansvarsfull markägare, men det är i första hand i miljöprövningsprocessen som olika intressen ska vägas mot varandra. Det är en avvägning som vi som markägare i allra högsta grad är angelägna ska bli rättvisande och som vi stöder fullt ut. Den helhetssyn och sammanvägning som länsstyrelsen kan göra med hjälp av utredningar, inkomna synpunkter och särskild kompetens ger förhoppningsvis goda förutsättningar för länsstyrelsen att avgöra om platsen är lämplig eller olämplig för en täktverksamhet. Göteborgs stift har tilltro till att processen fungerar och att det är klokt att varken markägare, exploatör eller närboende sköter miljöprövningen.  

Har en miljöprövning av annan täktverksamhet i området redan skett, där länsstyrelsen sagt nej till verksamhet?
NCC gjorde 2006 undersökningar om en bergtäkt på en närbelägen fastighet som inte ägs av Göteborgs stifts prästlönetillgångar. Enligt uppgift från Länsstyrelsen i Hallands län inkom det aldrig någon tillståndsansökan och därmed gjordes det aldrig någon miljöprövning.

Går inte beslutet om en eventuell bergtäkt stick i stäv med Svenska kyrkans miljöpolicy?
I ett ärende som avser täktverksamhet är det inte konstigt att olika intressen helt eller delvis står emot varandra. Det kan å ena sidan finnas ett intresse från samhället att få fram makadamprodukter i Göteborgsområdet för byggnader och anläggningar. Men det kan å andra sidan finnas ett intresse från enskilda att slippa olägenheten som en bergtäkt medför. Ur miljösynpunkt och klimatpåverkan är inte heller frågan entydig: Transporter ger utsläpp i närområdet. Samtidigt blir utsläppen, och den totala miljöpåverkan, större om en bergtäkt ligger långt ifrån slutanvändningen.

Svenska kyrkan har policydokument för sitt miljöarbete, miljöcertifiering av skogsbruk och det finns ett biskopsbrev kring klimatfrågan. Göteborgs stift har hög ambition i miljöarbetet, och vi är FSC- och PEFC-certifierade för vårt skogsbruk. En del i denna certifiering är att vi skyddar olika skogsområden. Dessa arealer uppgår till ca 9% av vår produktiva skogsmark. Göteborgs stift är också mycket aktiv i att skapa förutsättningar för klimatvänlig energiproduktion genom egna vindkraftverk där produktionen kan användas till församlingarnas egen konsumtion av energi.

Allt brukande av mark påverkar i olika omfattning miljön. Enligt miljöbalken ska marken användas för vad den är mest lämpad till. Därför tillåter vi att markanvändning prövas för att hitta de mest lämpliga platserna för olika användningsområden. Det kan gälla vindkraft, vägar, elledningar eller bergtäkter. Miljöprövningen av eventuell bergtäkt är alltså inte i strid med miljöbalkens intentioner eller Svenska kyrkans policydokument inom miljö- och klimatområdet utan är en del i prästlönetillgångarnas ständiga avvägning med markhushållning.

Varför har det inte gjorts någon barnkonsekvensanalys?
Från den 1 januari 2013 ska beslut på alla nivåer i Svenska kyrkan föregås av en barnkonsekvensanalys. Beslutet om bergtäkten fattades i mars 2013, innan vare sig riktlinjer eller utbildning om hantering av barnkonsekvensanalyser fanns på plats. De flesta beslut i Svenska kyrkan fattades vid den här tidpunkten utan barnkonsekvensanalys.

Har Göteborgs stift bett Trafikverket att flytta en så kallad faunapassage för att möjliggöra en bergtäkt?
Trafikverket utreder just nu förutsättningar för faunapassager på väg E6 i Sandsjöbackaområdet. Göteborgs stift har lämnat ett yttrande till Trafikverkets förstudie.

I yttrandet har Göteborgs stift upplyst om att Mölndals kommun i sin Översiktsplan 2006 pekat ut det nu aktuella området som lämpligt för miljöstörande verksamhet. I översiktsplanen var en motorcrossbana angiven på fastigheten. Göteborgs stifts synpunkt var att oberoende av vilken typ av verksamhet som eventuellt etableras i området så bör en faunapassage etableras på annan plats. 

Vad händer härnäst?
Svevia ansvarar för den fortsatta processen: Svevia AB, Emilie Bosson, Box 4018, 171 04 Stockholm. telefon 08-4041029, emilie.bosson@svevia.se.

Uppdaterad information 15 januari 2015:
Svevia har i december 2014 till Mark- och miljödomstolen inlämnat  Ansökan om tillstånd enligt 9 och 11 kap miljöbalken för bergtäkt och vattenverksamhet.

Uppdaterad information 18 november 2014:
Svevia har i november 2014 initierat kompletterade samråd/information rörande planerad täkt samt bortledning av grundvatten och omledning av mindre bäck inom fastigheten Lyckan 1:1. Svevia svarar för samrådet. Mer information och kartunderlag kan erhållas av Svevia AB, Emilie Bosson, Box 4018, 171 04 Stockholm. telefon 08-4041029, emilie.bosson@svevia.se. Eventuella synpunkter önskar Svevia snarast dock senast 9 december 2014.

Hur kan jag påverka beslutsprocessen?

Uppdaterad information 15 januari 2015:
En förutsättning för en bergtäkt är att miljötillstånd/täkttillstånd erhålles och att man därmed kommer fram till att miljöpåverkan blir acceptabel. Det är en process som vi som markägare i allra högsta grad är angelägna ska bli rättvisande och som vi stöder fullt ut. Utredningar, inkomna synpunkter och särskild kompetens ger tillståndsmyndigheten förutsättningar att avgöra om platsen är lämplig eller olämplig för en täktverksamhet.  Vi uppmanar därför alla berörda att lämna sina synpunkter till aktuell tillståndsmyndighet. 

 Publicerat 2014-09-23

Handlingar i ärendet

1. Skrivelse från Svevia, 2014-05-08, samrådsunderlag inklusive kartor

2. Skrivelse från Tölö-Älvsåker pastorat, 2014-05-28

3. Svar från stiftsdirektor till Tölö-Älvsåker pastorat, 2014-06-30

4. Skrivelse från fullmäktigeledamot Satu Rekola, 2014-06-16

5. Överklagandenämndens beslut, 2014-08-24, avseende yrkande om ogiltigförklaring av egendomsutskottets beslut om nyttjanderätt för bergtäkt

6. Fråga från fullmäktigeledamot Tord Nordblom, 2014-08-12

7. Svar från egendomsutskottets ordförande på Tord Nordbloms frågor, samt relevant bakgrundsinformation, 2014-09-02

8. Trafikverkets yttrande gällande ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för tillstånd för bergtäkt och tillhörande vattenverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1, 2016-10-28

9. Kungsbacka kommun. Yttrande över ansökan om planerad bergtäkt, 2016-10-28

10. Länsstyrelsens yttrande över Svevia AB:s ansökan om tillstånd till bergtäkt, 2016-11-07

11. Mölndals stad Yttrande över ansökan om tillstånd för bergtäkt 2016-11-07

12. Mölndals stad Yttrande över bergtäkt 2016-11-23

 

Prästlönetillgångarnas årsredovisning 2013

Göteborgs stifts miljöpolicy

Ett biskopsbrev om klimatet