Förslag på samtalsfrågor och teman i arbetet med församlingsinstruktionen.
En pdf med alla samtalsfrågor kan med fördel laddas ned för att underlätta arbetet.
Församlingspresentation/pastoratspresentation
· Det lokala samhällets historia, den aktuella situationen i samhället samt eventuell framtidsspaning.
· Hur ser infrastrukturen ut?
· Vilka institutioner och arbetsplatser dominerar?
· Hur ser civilsamhället ut med föreningsliv och organisationer, bygdegemenskap, kyrkor och samfund etcetera?
· Vilka är människorna som bor och vistas på vår ort, åldersmässigt, etniskt, språkligt och så vidare?
· Hur är situationen för olika åldersgrupper?
· Hur ser barns och ungas situation ut?
· Identifiera grupper av personer i behov av särskilt stöd?
· Församlingens/pastoratets historia
· Fromhetstradition i vår kontext.
· Vilka är församlingens/församlingarnas karaktäristiska drag och vad är utmärkande för församlingens/pastoratets omvärld?
· Hur ser medlemsutvecklingen ut hos oss?
· Hur fungerar idealiteten hos oss?
· Vilka kyrkor och andra mötesplatser har vi i församlingen/pastoratet och vad betyder dessa för oss?
Slutsatser av omvärldsanalys
För att diskutera de här frågorna behöver ni först göra en omvärldsanalys och presentera den för gruppen.
· Vad ser vi i kartläggningen i omvärldsanalysen? Vad innebär det för oss?
· Vad finns det för samband mellan olika faktorer?
· Vilka skillnader ser vi när det gäller förutsättningar för människor beroende på exempelvis ålder, socioekonomisk tillhörighet, språk, boendeort? Hur påverkar det församlingslivet?
· Vad är aktuellt i vårt samhälle nu? Möjligheter och utmaningar?
· Vilka trender i samtiden påverkar människor?
· Hur tror vi samhällsutvecklingen kommer att påverka vår församling/vårt pastorat under de närmaste 10 åren? Globalt, nationellt och regionalt? Hur förändras förutsättningarna för vår församling/vårt pastorat?
· Församlingens/pastoratets (och dess församlingars) styrkor och svagheter, hinder och resurser.
· Hur påverkar barns och ungdomars situation församlingsarbetet?
· Hur gör vi församlingens/församlingarnas verksamhet och gemenskap tillgänglig för alla barn och unga?
· På vilket sätt bidrar församlingen/pastoratet till ett gott samhälle?
· Hur bekräftar och försvarar vårt församlingsarbete människors värde?
· Hur hävdar och främjar församlingen/församlingarna människors rättigheter?
· Hur initierar församlingen/församlingarna processer som ger människor makt över sina egna liv?
· Hur skapas utrymme för att människor ska få tillgång till rättigheter, delaktighet och ansvar i församlingen/pastoratet och i samhället?
· Vilka förväntningar finns på församlingen/pastoratet från olika grupper?
· Vilka eventuella förändringar behöver vi göra för att bättre möta människors olika förutsättningar, förväntningar och behov? Vilka prioriteringar behöver göras? Vad behöver stärkas? Avslutas?
· Hur bemöter vi den allmänna sekulariseringen i samhället? Vad innebär exempelvis sjunkande dop- och konfirmationstal, ökade borgerliga vigslar och begravningar?
· Vad finns det för möjliga vägval framöver som församlingen kan göra med hänsyn till den beskrivna omvärlden. Beskriv möjliga konsekvenser.
Barnkonsekvensanalys
· Hur tar vi vara på barns och ungas tankar om tro och liv?
· Vilken plats får barn och unga i vår församling?
· Vilken delaktighet har barn och unga i församlingslivet och gudstjänsten?
· Finns det barn och unga som riskerar att bli diskriminerade i vår församling? Vad gör vi åt det?
· Hur tänker vi in barnets bästa i vår församling?
· Hur bidrar församlingen till att synliggöra barns och ungas kulturella, etniska och språkliga bakgrund? I vilka sammanhang i församlingen kan detta synliggöras?
· Hur tar vi hänsyn till barn och unga som har behov av särskilt stöd? Till exempel barn och unga med fysiska och psykiska funktionsnedsättning?
· Hur bidrar vi till barnens rätt till liv och utveckling?
Pastoralt program
· Hur ser växelverkan mellan gudstjänst, undervisning, diakoni och mission ut? Hur påverkar de olika aspekterna av den grundläggande uppgiften ömsesidigt varandra?
· Hur formuleras detta i nuvarande FIN? Vad behöver förtydligas eller förändras?
· Har församlingarna i pastoratet skillnader i karaktärer som ska lyftas fram i det pastorala programmet?
· Hur ser det strategiska arbetet ut med rekryteringen av ideella medarbetare, kyrkvärdar, präster, kyrkomusiker, församlingspedagoger och diakoner för att därigenom kunna fullgöra den grundläggande uppgiften?
Gudstjänst och kyrkliga handlingar
Gudstjänsten är det centrum där församlingen möter Gud i Ordet och sakramenten. Den är hela församlingens gåva och uppgift och ska tolka och gestalta de tre grundläggande relationerna i livet; relationen till Gud, till varandra och till oss själva. Alla i församlingen är kallade att delta i gudstjänsten och komma med sina erfarenheter och livsfrågor till det gemensamma mötet med Gud. I församlingens gudstjänstarbete behövs därför en ständig reflektion över hur gudstjänsten på bästa sätt kan hjälpa människor att leva i dessa grundläggande relationer.
· Gudstjänsten är kyrkolivets centrum, vilka konsekvenser får det för församlingslivet?
· Hur uttrycks undervisning, diakoni och mission i gudstjänsten?
· Hur ser gudstjänstlivet ut i församlingen?
· På vilket sätt kan det utvecklas?
· Vilka mål har församlingen för arbetet med gudstjänstlivet?
· Hur ser gudstjänstens arbetslag ut?
· Hur uttrycks det att gudstjänsten är hela församlingens angelägenhet?
· Hur uppmuntras delaktighet, flerspråkighet och olika kulturella uttryck i gudstjänsten?
· Hur kan frivilligas delaktighet tas tillvara i gudstjänsten? Hur involverar vi församlingsmedlemmar/ ideella medarbetare att medverka i, men också att påverka utformningen av gudstjänster?
· Hur påverkar barn- och ungdomsperspektivet församlingens gudstjänstliv?
· Hur säkerställer vi att gudstjänsten blir tillgänglig för alla?
· Hur kommer människors erfarenheter och livsfrågor till uttryck i gudstjänsten?
· Hur synliggör vi i gudstjänsten att det finns utsatthet och utanförskap bland församlingsmedlemmar?
· Hur kan vi utveckla lärande- och undervisningsaspekten i gudstjänstlivet?
· De kyrkliga handlingarna: dop, konfirmation, vigsel och begravning. Vad kan utvecklas? På vilket sätt kan vi tänka strategiskt när det gäller de kyrkliga handlingarna?
· Hur firas gudstjänst i församlingens vardagsarbete?
· Hur arbetar församlingen med musik i gudstjänsten; körer, konserter, elever och annan medverkan?
· Vad har församlingen för mål med musiken i gudstjänsten?
· Vad har kyrkorådet för policy när det gäller att undervisa i musik?
Undervisning
Uppdraget att undervisa hör samman med dopet. Församlingens uppgift är att undervisa om kristen tro och att erbjuda människor i alla åldrar redskap att tyda sitt liv på dopets grund. En reflekterad syn på lärandet behövs för att kunna arbeta fram sådana redskap. Lärandet gäller våra relationer till oss själva, andra människor, Gud och skapelsen, där församlingens uppgift är att skapa rum för växande i tillit, ansvar och solidaritet.
· Vilken roll har undervisning och lärande i församlingens gudstjänstliv, diakoni och mission?
· Vilken pedagogisk grundsyn ska prägla församlingens undervisningsuppdrag?
· Vilken vision har församlingen för arbetet med undervisning för olika åldrar?
· Vilka sammanhang eller mötesplatser ger utrymme för samtal och reflektion kring tro och liv? Hur fungerar dessa mötesplatser?
· Finns det förutsättningar för undervisning även på andra språk och med andra kulturella uttryck än det svenska?
· Identifiera tillfällen där undervisning och lärande sker i församlingen.
· Hur nyttjar vi olika arenor för undervisning, exempelvis församlingsverksamhet, spontana möten, digitala arenor, och det offentliga samtalet?
· Kan alla delta i församlingens undervisning på sina egna villkor?
· Hur möter vi asylsökande och nyanlända som är nyfikna på den kristna tron och eventuellt vill döpas?
· Vilken undervisning ges personer som vill döpas i vuxen ålder?
Diakoni
Diakonins uppgift är att möta de behov som finns hos människor i utsatta livssituationer. Diakoni är också att motarbeta företeelser i samhället som gör att människor hamnar i utsatthet. Hur utsattheten ser ut beror på hur det omgivande samhället ser ut, alltså är det nödvändigt att diakonin är flexibel till sin natur. För att skillnaden mellan diakonalt och annat socialt arbete ska bli tydlig är det viktigt att definiera och reflektera över vilka uppgifter och områden som mer än andra är församlingens speciella kunskap, ärende och möjlighet.
· Vilken roll har diakonin i gudstjänsten, undervisningen och missionen?
· Vad behöver utvecklas i församlingens gudstjänst, undervisning och mission för att den i högre grad ska uttrycka omsorgens språk?
· Hur tänker vi kring den aktuella välfärdsutvecklingen i vårt samhälle?
· Vilken vision har församlingen för diakonin?
· Hur förverkligas diakoni på andra språk och med andra kulturella uttryck än det svenska?
· Hur påverkar barnperspektivet det diakonala arbetet?
· Hur behöver vi utveckla diakonin med hänsyn till det som framkommit i barnkonsekvensanalysen?
· Vad möter församlingen av utsatthet som en konsekvens av att välfärden är hotad för olika grupper i samhället? Vilka åtgärder behövs i församlingen för att möta behov hos människor i utsatta livssituationer?
· Vilka möjligheter ser vi för församlingen till en breddad och fördjupad samverkan med olika samhällsfunktioner, organisationer och företag?
· Vilka mötesplatser/nätverk finns i församlingen som stimulerar till ett gemensamt ansvarstagande för närsamhället här och nu?
· Hur kan församlingen verka för att allt fler människor känner delaktighet i ett gemensamt, lokalt, ansvarstagande?
Mission
Mission är gränsöverskridande, därför gäller uppdraget både lokalt och globalt. Missionsuppdraget är gemensamt med andra kristna kyrkor och samfund och frågan som måste ställas är hur vi tillsammans kan gestalta missionen. Det är i dialog som vi lär av varandra, stärks i den kristna identiteten och utmanas att bidra till den värld vi önskar. Svenska kyrkans internationella arbete och Svenska kyrkan i utlandet är nationella organ som är angelägenheter för varje församling som uttryck för internationell diakoni och mission.
· Vilken växelverkan har mission med gudstjänst, undervisning och diakoni?
· Vilka visioner har församlingen för missionen?
· Vad betyder mission i vår församling?
· Hur bedriver församlingen mission lokalt?
· Identifiera tillfällen där mission sker i församlingen.
· Hur nyttjar vi olika arenor för mission, till exempel församlingens verksamhet, spontana möten, digitala arenor, och det offentliga samtalet?
· Hur hör den lokala och den globala missionen ihop?
· Beskriv hur församlingen vill arbeta för att nå olika grupper i samhället med evangeliet.
· Hur förhåller sig församlingen till människor av andra religioner?
· Hur kan vi engagera barn och unga i missionsuppdraget?
· Hur uttrycker församlingen att den tillhör en världsvid gemenskap?
· Hur vill vår församling/vårt pastorat delta ekonomiskt och verksamhetsmässigt i internationell diakoni och mission?
· Hur ser det strategiska arbetet ut med rekryteringen frivilliga medarbetare till uppgifter som kan knytas till kyrkans missionsuppdrag?
· Hur förverkligas missionsuppdraget på andra språk och med andra kulturella uttryck än det svenska?
Församlingen/Pastorat med dess församlingar
som en flerspråkig kyrka
Kyrkan är dess medlemmar och de talar olika språk, därför är kyrkan flerspråkig. Det är en luthersk grundtanke att varje människa ska få ta del av evangeliet på sitt eget språk. Även om man kan svenska, är det viktigt att kunna växa och utvecklas i tron, på det språk som bär stora delar av ens identitet. Församlingsinstruktionen ska innehålla en beskrivning av hur församlingen uppfyller sitt pastorala uppdrag på andra språk än svenska.
· Vilka språk talas i vår församling/vårt pastorat?
· Vilken är församlingens vision för en flerspråkig gemenskap?
· Hur uppfylls den grundläggande uppgiften på de andra språk än svenska som talas i församlingen?
· Hur synliggör vi och tar tillvara församlingsbornas kompetens i olika språk och kulturer?
· Hur rekryterar vi medarbetare – såväl anställda som ideella – som kan olika språk?
· Finns det möjligheter i församlingen att engagera ideella medarbetare som kan olika språk?
· Hur synliggör och bekräftar vi barns och ungas kompetens i andra språk och kulturer än det svenska?
· Hur uttrycker församlingen sin flerspråkighet i praktiken?
· Vilken är församlingens vision för att värna församlingens kulturarv med prägel av teckenspråk, finska, meänkieli, samiska eller andra språk?
· Hur ser samverkan med grannförsamlingar ut vad gäller flerspråkiga resurser?
· I vilka sammanhang kan det finnas behov av att anlita en tolk?
Fördjupande perspektiv
För de som vill fördjupa samtalen kring FIN kan samtal även om tillgänglighet, kommunikation, ideellt arbete och hållbarhet föras. Låt gärna församlingsinstruktionens pastorala program präglas av dessa ämnen, det nyanserar och berikar innehållet.
Tillgänglighet
Varje individ är värdefull och ska ha möjlighet att ta del av församlingens gemenskap. Kyrkans vilja att närvara i varje människas liv ska märkas konkret i tillgänglighet.
· Vilka hinder finns för att alla ska kunna ta del av kyrkans gemenskap utifrån sina förutsättningar?
· Hur arbetar församlingen för att undanröja hindren så att alla ska kunna fira gudstjänst och delta i församlingens liv?
Kommunikation
Utöver mötesplatser i församlingen är det offentliga samtalet liksom digitala kanaler viktiga arenor för att nå ut med evangeliet. I arbetet med församlingsinstruktionen är det nödvändigt att tänka igenom hur församlingens kommunikation med omvärlden ser ut. En medveten hantering av kommunikationsfrågor är värdefull för församlingens närvaro i samhället.
· Vilka kommunikationskanaler har församlingen och till vilka målgrupper riktar de sig?
· Hur arbetar församlingen med medlemskommunikation?
· Vilka språk använder församlingen i sin medlemskommunikation?
· Hur vill församlingen utveckla kommunikationsarbetet?
· Vem/vilka ansvarar för kommunikationen?
Ideellt arbete
Ideellt arbete är nödvändigt för kyrkans liv. Att mångas delaktighet berikar församlingen är grundläggande för vår kyrkosyn. De anställda och förtroendevalda har ett ansvar att möjliggöra ideella insatser i församlingen.
· Hur involverar vi ideella medarbetare till att påverka verksamheten i församlingen?
· På vilket sätt ges utrymme åt ideella medarbetare?
· Hur tar församlingen tillvara och utvecklar ideellas delaktighet och i den grundläggande uppgiften?
· Hur rustar församlingen sina ideella medarbetare och förtroendevalda?
· Hur ska samspelet mellan anställda och ideella se ut för att fungera långsiktigt?
· Vad har kyrkorådet för policy när det gäller ideella medarbetare?
· Tar vi vara på ideella medarbetare med kompetens i olika språk och kulturer?
Hållbarhet
Ett viktigt uppdrag som kyrkan har är att värna om skapelsen. Den gåva vi har fått i skapelsen ska också framtida generationer ges tillgång till. Varje människa har rätt till ett gott liv och kyrkans arbete och budskap ska stå upp för det. Kyrkan ska verka för hållbarhet i ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv.
· Hur lyfter vi fram hållbarhetsperspektivet i den grundläggande uppgiften, gudstjänst, undervisning, diakoni och mission?
· Hur kommer hållbarhetsperspektivet in i arbetet med ekonomi och förvaltning?
· Hur kan församlingen verka för att hållbarhetsperspektivet blir synliggjort i grupper med olika åldrar, kulturer och språk?
· Identifiera konkreta insatser för miljön som vi gör i församlingen.
Utvärdering
· På vilket sätt kommer vi att använda församlingsinstruktionen i församlingen/pastoratet?
· På vilket sätt kommer församlingsinstruktionen levandegöras i församlingen/pastoratet?
· På vilka möten/forum planerar vi att utvärdera FIN?
· Hur säkerställer vi att FIN hålls aktuell i vår församling? Hur gör vi församlingsinstruktionen tillgänglig för medlemmar?
· På vilket sätt kan församlingsinstruktionen vara ett stöd i arbetet med lokalförsörjningsplanering, verksamhetsstyrning eller budgetprioritering?