Gabriela Pichler växte upp framför TV:n. Familjen både åt och somnade framför den och för Gabriela som är ensambarn blev den som ett syskon eller en bästis.
- När jag blev äldre och började fundera på vad jag skulle göra med livet tyckte jag det var så roligt med berättelser. Berättandet i sig lockade mig och då blev det naturligt att välja film eftersom jag konsumerat så mycket under uppväxten.
Action, sitcoms och musikvideos
Framförallt var det amerikansk action, sitcoms och musikvideor via kabel från föräldrarnas hemländer, Bosnien och Österrike, som konsumerades. Svensk TV tittade de nästan aldrig på och gick inte heller på bio.
- Men det blev något av mig ändå, fnissar Gabriela. Sedan säger hon i lite allvarligare ton att det kan finnas avgörande moment i unga människors liv som gör att man får möjlighet att smaka på något annat, det där lite konstiga som man inte
hade valt själv.
en annorlunda film som gjorde intryck
För hennes del handlade det om en av de första filmerna hon fick se när hon började läsa filmvetenskap, Spegeln av Tarkovskij, en filmatisering av regissörens barndomsminnen, drömmar och intryck.
- Jag hade aldrig sett något liknande, tyckte varken att det var bra eller dåligt utan var bara helt chockad av vad jag hade sett och att det går att berätta på film på det sättet. Att det går att skildra andlighet på ett så annorlunda sätt, i naturen, i hus, i väggar, att det fanns något besjälat i hans film. Det tyckte jag var chockerande när jag var 20.
Prisat filmarbete
Idag har hon själv flera filmer bakom sig som fått stor uppmärksamhet. Efter långfilmsdebuten och guldbaggevinnaren Äta sova dö 2012 strömmade
olika erbjudanden om nya filmprojekt in. Men Gabriela bestämde sig för att fortsätta gräva där hon stod. Det gav henne tid att arbeta vidare med den metod hon undersökt sedan filmhögskolan.
Resultatet blev Amatörer som hade biopremiär i mitten av mars och som belönades både med Göteborg Film Festivals pris Dragon Award för bästa nordiska film, och med Svenska kyrkans filmpris 2018.
Om vilka bilder som får synas
Amatörer handlar om den fiktiva lilla kommunen Lafors som hoppas vända den ekonomiska torkan genom att locka till sig ett tyskt lågprisvaruhus. För att stärka kommunens varumärke ber kommunstyrelsen skolungdomar producera filmer om sin hemort, men filmerna blir inte riktigt som de tänkt sig. Man beslutar sig därför för att anlita en professionell filmare och snart är kampen igång om vems bild av Lafors som ska gälla.
Just vilka bilder av vårt samhälle det är som får synas, både inom och utanför Sverige, är en fråga som Gabriela Pichler tillsammans med Jonas Hassen Khemiri har vridit och vänt på när de skrivit manus till Amatörer.
– I den tid som vi lever i förändras saker ganska snabbt och det känns inte alltid som att bilderna av vårt land hänger med i den förändringen, säger Gabriela Pichler.
En glesbygd i förändring
Amatörer och Gabriela Pichlers förra film Äta sova dö har flera gemensamma nämnare. En är att de båda utspelar sig i en svensk glesbygd där allt fler arbetstillfällen försvinner när verksamhet flyttar till länder med billigare arbetskraft.
– Min förra film handlade om nedläggning av en industri och jag ville följa upp trådarna efter den och se vad som händer efteråt när ett samhälle ska gå vidare. Hur går man vidare när en verksamhet flyttar någon annanstans i en globaliserad värld? Idag är den lilla orten eller byn ofrånkomligt kopplad till den stora världen. Det går inte att vara en öde ö längre, inte ens i Sverige, utan tvärtom är vi alla ihopkopplade på något sätt.
Hopp och humor måste finnas med
Ändå är det inte en hopplös bild som förmedlas i Amatörer. Gabriella Pichler arbetar hellre med det hoppingivande och med humor, med att se på en situation ur flera vinklar eller genom människor som Aida och Dana, två av filmens skolungdomar med filmambitioner.
– De har båda invandrarbakgrund men sitter inte i en förort. Sverige har fler bilder av landsbygd än vajande fält i solnedgång eller en råmande ko vid en landsväg. När vi pratar om utflyttning idag på mindre orter så är det ju också folk som flyttar in och skapar ett nytt liv, öppnar det där igenbommade kaféet igen eller håller igång konsumtionen på plats. Det kan jag tycka att man fokuserar alldeles
för lite på.
– Det som är landsbygdens räddning är kanske just de nyinflyttade och i filmen är det Aida och Dana som brinner mest för Lafors.
Politiskt uppvaknande genom kameran
Det finns en koppling till Gabriela Pichlers eget politiska uppvaknande i Aidas filmintresse som väcks genom kommunfilmen. När kommunstyrelsen ratar hennes och skolkamraternas filmer och anlitar ett proffs istället ger hon inte upp utan kämpar vidare. Med hjälp av kameran upptäcker hon att det går att påverka. Det blir ett uppvaknande även politiskt för henne precis som det blev för Gabriela.
– Med kameran kunde jag påverka på ett annat sätt och ju mer jag filmade desto mer medveten blev jag om olika saker. I Amatörer har jag försökt visa hur kameran inte bara är en leksak utan också något som kan medvetandegöra en ung person till att bli en samhällsmedborgare. Något som kan lära unga om världen, berättar Gabriela Pichler.
Viljan att göra skillnad
Hennes vilja att göra skillnad syns också i valet av skådespelare. Varken Zahraa Aldoujaili och Yara Aliadotter som spelar Aida och Dana, eller Fredrik
Dahl som spelar kommuntjänstemannen Musse har skådespelarbakgrund. Gabriela
Pilcher arbetar helst med amatörskådespelare och har ett eget syfte med det, att låta människor som kanske är långt ifrån att få briljera i en film faktiskt får ta den platsen. Det finns en poäng med att kommuntjänstemannen Musse spelas av Fredrik Dahl som till vardags har samma tjänst.
– Det var så jag också tänkte när min mamma var med i Äta sova dö, att det fanns ett värde i att min mamma som har städat efter andra människor helt plötsligt får ta plats på vita duken i Venedig medan det sitter 600 personer och tittar. Det gör att jag är beredd att offra väldigt mycket tid, budget, blod, svett och tårar i arbetet. Det är inte alltid lätt men det blir fantastiskt när jag får uppleva det med
dem och det är själva egenvärdet på något sätt.
Ragna Tamsen
Under Bokmässan medverkar Gabriela Pichler tillsammans med Jonas Hassen Khemiri i seminariet Film och demokrati - Med kamerna som verktyg. Lördag 16.00–16.45, Lö1600.5. Läs mer i seminarieprogrammet.