Foto: Tomas Pettersson

Mina handlingar visar vad jag tror på

Johannes Widlund är just nu aktuell med boken "God jord – och ett hållbart liv". Tidskriften Korsväg intervjuade honom och Stefan Edman redan 2019 om deras gemensamma inställning – att låta det positiva styra miljöengagemanget.

Konsumismen som folkrörelse, detta att shoppa sig igenom livet, det är nästan som en religiös handling. Men jag tycker det är lönlöst att moralisera över det. Istället ska vi väcka motkraften, väcka en känsla för moder jord på ett positivt sätt, säger Stefan Edman, mångårig folkbildare och förkämpe för miljö- och klimatengagemang.

Helsjöns folkhögskola har sedan länge ett fokus på hållbarhet, och sedan ett par år finns en unik ettårig utbildning som rymmer både teologi, ekologi och praktisk odling; ”Odlarglädje och skapelsekärlek”. Som en del i arbetet med odlarkursen var Stefan Edman och Johannes Widlund inbjudna till Helsjön för att leda en seminariedag om drivkrafter för förändring.

Johannes Widlund skriver just nu en masteruppsats om Pingströrelsens förhållande till klimat- och miljöfrågor, men det som upptar mycket av hans tid och tankar är föreningen God jord där han är ordförande.

 

Vi vill vara en positiv kraft, precis som kyrkan var när Sverige nyktrade till, säger Johannes Widlund.

– Hela tanken med God jord är att jag tror på kyrkan som en rörelse som kan få det här att fungera på riktigt. Vi har ju en tendens att inte göra som folk säger, men att göra som folk gör omkring oss. Om vi kan bli en rörelse som andra tar efter så behöver vi till slut inte predika om hur vi ska göra med miljön, för ”det är så här vi gör”. Det är ju inte så många predikningar numera som handlar om att man inte ska supa sig redlös, och det är för att majoriteten i samhället gör inte det längre. Vi vill vara en positiv kraft, precis som kyrkan var när Sverige nyktrade till, säger Johannes Widlund.

Föreningen God jord är relativt nystartad, det konstituerande mötet hölls hösten 2017. Johannes Widlund pluggade freds- och utvecklingsstudier på universitetet i Uppsala, och träffade flera andra kristna som brann för hållbarhetsfrågor och ville hitta sätt att kombinera det med sin tro.

– Hållbarhetsfrågor för mig handlar om hjärtats inställning till livet, världsbilder, om den här riktigt stora berättelsen, och då kändes det konstigt att inte inkludera Jesus i ett sånt arbete. Så jag började leta efter nån som kunde anställa mig när jag var färdig med studierna, men jag hittade ingen i en svensk kontext som hade en tillräcklig bred helhetsbild.

Så Johannes och några till tog saken i egna händer, och sedan dess har det varit fullt upp. De har fått god respons från de stora samfunden i Sverige, och ser fram emot att kunna inleda konkreta samarbeten kring utbildning och opinionsbildning.

– Vi pitchar God jord med att vi vill vara med och hjälpa kyrkan att leva hållbara, helhjärtade härliga liv. Vi har inte kommit för att döma, utan för att hjälpa till att se att detta är frågor som hör till kärnverksamheten i församlingarna.

Stefan Edman, som har följt kyrkans arbete med miljöfrågor under lång tid, tycker att det är mer självklart med miljöengagemanget idag än det har varit.

– Under den kristna miljöväckelsen 1980 var det många som reagerade med att det var ”mindre andligt”, medan andra tyckte att det var självklart utflöde av evangeliet. En del ville ha mer utvecklad teologi, speciellt präster. Men det är mer självklart för folk idag, man behöver ofta inte den här tunga ryggsäcken av komplicerad teologi. Man ser att det finns folk runtomkring, som aldrig går i kyrkan, som inte kan stava till teologi, och de gör bra grejer ändå. Då måste vi också kunna göra det, menar Stefan Edman.

– Konsumtionsfrågan är det viktiga idag och då vill jag säga att du duger som du är, du behöver inte hålla på att bekräfta dig, om det är det du håller på med. Lev ditt liv lite varsammare, det kan bli minst lika roligt.

Teknikaspekten är inte Stefan Edman orolig för, han berättar om mängder med ny teknik, som pushas fram av bra politik, men menar att det finns en risk att konsumtionen överskrider de goda effekterna av tekniken. Den smarta tekniken minskar slitaget på naturen, men samtidigt stimulerar tekniken till ökad konsumtion, så det i slutändan blir ett nollsummespel.

 

Det ska kännas i plånboken, det ska inte vara värt att konsumera en ny mobiltelefon bara för att det finns en ny modell, det kanske är bättre att konsumera teater eller musik, som inte tär på naturresurserna, resonerar Stefan Edman.

– Med politikens hjälp måste vi hejda konsumtionen. Det ska kännas i plånboken, det ska inte vara värt att konsumera en ny mobiltelefon bara för att det finns en ny modell, det kanske är bättre att konsumera teater eller musik, som inte tär på naturresurserna, resonerar Stefan Edman.

Han poängterar att för alla oss som vet att vi måste göra något, men inte vet hur, måste det finnas konkreta saker att göra. Stefan Edman nämner maten och transporten som de absolut viktigaste faktorerna där enskilda personer kan bidra till en ökad hållbarhet. Men gör det verkligen någon skillnad om jag cyklar till jobbet och källsorterar plastburkar?

– Det fungerar inte att införa en massa impopulära politiska beslut, för då kommer snart nån att ta bort dem igen, och vi kan inte bara bygga på en källsorterande gräsrotsrörelse, säger Johannes Widlund.

– Men ibland nedvärderar vi en aspekt av det individuella engagemanget. Vi predikar med våra liv, och vi påverkar varandra med våra beslut. En människas källsortering kanske inte gör någon skillnad, men med mina handlingar visar jag vad jag tror på. Jag vill se kyrkor som gör miljöinsatser precis som man länge har gjort sociala insatser, att man går ut och tjänar sitt närområde genom att kanske städa upp nånstans. Bara bidra till ett goare samhälle liksom!

Som det ser ut nu bygger mångas miljöengagemang på att till varje pris undvika en dystopi, men för ett engagemang som ska hålla på lång sikt krävs ett positivt mål att arbeta mot.

Vi måste fortsätta säga sanningar, men Johannes Widlund menar att vi alltför ofta stannar där. Som kollektiv måste vi bli bättre på att visionera om vilket samhälle vi vill ha. Som det ser ut nu bygger mångas miljöengagemang på att till varje pris undvika en dystopi, men för ett engagemang som ska hålla på lång sikt krävs ett positivt mål att arbeta mot.

– Som pingstvän brinner jag för väckelseperspektivet, aposteln Stefanus ansvarade för matutdelning, och man måste även kunna agera för miljön i andens kraft. Det kämpar vi också för i God jord. I pingstväckelsen började folk fira gudstjänst över rasgränser, det var en naturlig respons på det man hade upplevt andligt. Så vill jag att det ska bli med den här sortens frågor också, man ska bli uppfylld av en längtan att få vara med och bidra till en hållbar natur.

 

Text & foto: Tomas Pettersson

Faktaruta

Johannes Widlund är miljörådgivare på PMU, ordförande i God jord, föreläsare och aktuell med boken God jord, utgiven våren 2021 på Libris.

Stefan Edman är biolog, författare och har jobbat med miljö- och hållbarhetsfrågor i över 40 år. Aktuell 24 maj då han deltar i ”Ett orubbligt hopp”, ett samtal med Susanne Rappmann om att leva mitt i klimatkrisen och pandemin. 

Texten har tidigare publicerats i tidskriften Korsväg (nr 2, 2019).