Klarspråk

Här hittar du tio tips för när du ska skriva klarspråk! Sverige har en språklag som säger att alla som bedriver offentlig verksamhet ska uttrycka sig på klarspråk i tal och skrift. Med klarspråk menas att vi ska uttrycka oss vårdat, enkelt och begripligt.

1. Välj målgrupp 

Bestäm vilken målgrupp du skriver för. Se den framför dig när du skriver. Du formulerar dig troligen olika om du ser ett gäng konfirmander framför dig eller ekonomerna i ditt stift.

2. Det viktigaste först

  1. Skriv ner besökarens tänkbara frågor.
  2. Placera dem i logisk ordning – viktigast först.
  3. Formulera svaren.

Nu har du en grundtext att jobba med!

3. Dela upp texten i stycken

Tänk att det är lämpligt med en poäng per stycke. ​I en text som ska läsas på papper känner man ofta ungefär när man ska skapa ett nytt stycke. Om du skriver en webbtext behöver den delas i ännu fler stycken. Tänk dig texten i mobilen – ett stycke blir enormt långt.

4. Skriv mellanrubriker

Om det är en informationstext hjälper mellanrubrikerna läsaren att skanna av sidans innehåll och hitta rätt information snabbt. Mellanrubrikerna gör också så att sidan inte ser kompakt ut. 

5. Använd punktlistor

En punktlista går snabbare att läsa än löpande text. Dessutom ger den luft åt en sida. Läs mer om tre olika slags punktlistor att välja mellan.

6. Dela upp långa ord

Korta ord är lättare att läsa än långa. Jämför "konfirmandinbjudan" med "inbjudan till konfirmander" eller "kyrkoavgiftsprognosen" med "prognosen för kyrkoavgiften".

7. Dela upp långa meningar

Det är svårt för läsaren att hålla tråden genom en lång mening. Dessvärre händer det också ganska ofta att även skribenten tappar tråden, så att texten inte blir korrekt ända till slutet. Prova att dela upp en lång mening i två eller tre kortare meningar.

8. Använd verb

Texter får liv av verb, särskilt om verben är aktiva, så att det framgår vem eller vilka som gör något. Jämför "Möjlighet att få barnvakt" med "Ungdomsgruppen ordnar med barnvakt".

Ett annat exempel: "Vi utvecklar verksamheten" är mer livfullt än "Det pågår utveckling av verksamheten."

9. Undvik förkortningar

En av få förkortningar som fungerar i löpande text är "kl" i en tidsangivelse. Alla andra förkortningar bör du undvika.

10. Ta hjälp av en läskompis

När du har skrivit en text, och kanske känner dig nöjd, ska du låta den vila en dag eller två. När du läser igenom texten nästa gång kommer du säkert hitta många förbättringsmöjligheter. När du själv har gjort dessa är det dags att anlita en läskompis – någon du litar på som hjälper dig att göra din text ännu bättre!

Nu kan du skriva klarspråk – och följa språklagen!

Med tio tips kommer du långt, men det är också övning som gör dig till en god klarspråksskribent.

Språklagen beskriver flera olika saker, till exempel vilka nationella minoritetsspråk som finns i Sverige. Lagen talar också om vikten av att kommunicera på klarspråk. Här på sidan beskriver vi hur du skriver klarspråk.

Vårdat språk följer skrivreglerna

När vi skriver vårdat följer vi de svenska skrivreglerna. Det innebär att grammatiken och stavningen är korrekt. 

Skriv enkelt – nära talspråket

Ett enkelt språk är långt ifrån de krångliga formuleringar som vi ibland snor in oss i. Om vi skriver så nära talspråket som möjligt, utan att för den skull bli onödigt pratiga, så är det lätt att förstå vad vi vill få sagt.

Det ska vara begripligt för målgruppen

Begripligt för en person är kanske inte begripligt för en annan. Vi behöver se målgruppen för en text framför oss, för att skriva begripligt för den.

Om du skriver för en viss yrkesgrupp, en teolog, en ekonom eller en trädgårdsarbetare, har de olika fackuttryck och du kan använda dem. Men om du skriver om ekonomi för någon som inte är ekonom, får du vara försiktig med fackuttrycken. 

På samma vis formulerar du dig kanske på ett sätt om du skriver om kristen tro för konfirmandföräldrar och på ett annat sätt om du skriver för medarbetare i Svenska kyrkan.

Läs Språklagen på riksdagens webbplats

På myndigheten Språk och folkminnens webbplats kan du läsa om Språklagen i praktiken