Foto: GettyImages

Förvaltning av prästlönetillgångar

Svenska kyrkans skog, jord och fonder går under den gemensamma benämningen prästlönetillgångar.

Prästlönetillgångarna har sitt ursprung i den äldsta kristna tiden för cirka tusen år sedan när de första församlingarna växte fram. För att bilda en församling behövde det finnas medel för att kunna försörja en präst. Till kyrkan donerades därför jord och skog vars avkastning försörjde prästen.

Först 1910 ändrades lagen så att prästerna i stället fick lön i pengar. Så kom prästgårdarna att bli tjänstebostäder för prästerna medan jorden och skogsmarken arrenderades ut av församlingen. Denna jord och skog kom att bilda det vi idag kallar ”prästlönetillgångarna”.

Kyrkoordningen reglerar hur tillgångarna skall förvaltas – på ett effektivt sätt med så stor avkastning som möjligt samt med hänsyn taget till naturvård och kulturmiljövård. Avkastningen går tillbaka in i den kyrkliga verksamheten och fördelas på ett sätt så att även församlingar med svagare ekonomi får ta del av den. På så sätt får de stöd i att fullfölja den grundläggande uppgiften och även medel för att kunna ta ansvar för underhåll av sina kyrkobyggnader.

I årsredovisningen kan du se varje års resultat och hur avkastningen fördelats mellan församlingar och pastorat.

Jord

Inom Göteborgs stifts prästlönetillgångar förvaltas cirka 2000 hektar jordbruksmark. Merparten av all jordbruksmark är utarrenderad i form av gårds-, sido- och anläggningsarrenden samt övriga upplåtelser.

Skog

Det skogliga fastighetsinnehavet är geografiskt utspritt och sträcker sig från Laholms kommun i söder till Bengtsfors kommun i norr. Totalt förvaltas cirka 25 000 hektar produktiv skogsmark, med en förvaltning uppdelad i två distrikt.

Kraft

Som förvaltare av jord- och skogsfastigheter kan Prästlönetillgångarna bidra i omställningen till förnybara energikällor genom att upplåta mark till exempelvis sol- och vindkraftsanläggningar.

Fond

När prästlönetillgångarna förvaltar kapital ska det övergripande målet vara att uppnå bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Samtidigt ska förvaltningen vara förenlig med ett anpassat risktagande inom placeringspolicyns ramar, och i enlighet med Svenska kyrkans grundläggande värderingar.

Ställ dina frågor om skogsbruket

Svenskt skogsbruk är just nu i fokus för granskning. Avverkningsmetoder diskuteras kopplat till biologisk mångfald och andra naturvärden. Främst är det trakthyggesbruket som granskas. Metoden används allmänt i svenskt skogsbruk och så även i Göteborgs stifts skogar. Har du frågor eller synpunkter som rör vårt skogsbruk – hör av dig till oss.

Klimateffekter av skogsbruket

Göteborgs stift förvaltar 26 126 hektar produktiv skogsmark. Stiftet är alltså en betydande skoglig aktör. Årligen avlastas atmosfären, tack vare Göteborgs stifts skogsskötsel, motsvarande mer än 75 000 svenska medborgares utsläpp.