Till stiftets församlingar i Göteborgs stift i Adventstiden 2020
(2020-12-07)

Advent är mörker och kyla. Vi tänder ett ljus och ber:
Förbarma dig Gud över jorden, all nöd, all förtvivlan du ser.
(SvPs 609:2)

Margareta Melins adventspsalm sätter ord på den situation som vi befinner oss i. Lagom till advent tog pandemin ett hårdare grepp om vårt land. Elektriska ljus i alla färger, glimrande stjärnor och brinnande ljus – alla trotsar de mörkret och kylan. Tysta, snyftande och högljudda böner stiger till den Gud som vi inom kort möter i stallet i Betlehem. En Gud som inte bara ser förtvivlan utan också har egen erfarenhet av livets mörka sidor.

Sedan mars månad har vi som kyrka prövats i fråga om kreativitet och solidaritet. Vi har funnit många nya sätt att fira gudstjänst, utöva diakoni och bedriva undervisning. Begränsningarna till trots, eller tack vare, har lett till att vi har nått nya människor med evangeliet om Jesus Kristus. Vi har handlat för andra, hållit kontakt på telefon, mötts på digitala plattformar och aldrig har väl så mycket av kyrkans verksamhet bedrivits utomhus som detta år. Vi har lärt oss mycket, men vi har också varit tvungna att med sorg avstå nära och stora möten.

Julen står för dörren och vi inser alla att detta blir en annorlunda jul. Till dig som oroas inför julen och tvivlar på om den blir god vill jag påminna om att dess budskap är det samma som alltid. Julen handlar om att inget blir som förväntat, allt blir annorlunda, för Gud ställer om och blir människa.

​Det börjar med ett oväntat besök av en ängel hos Maria.
Det väntade barnet förändrar planerna för Josef.
När Jesus ska födas stänger alla sin dörr.
Det finns ingen plats och barnet föds i ett stall, bland djuren.
I natten sjunger änglarna i kör för herdarna
om att världens räddning finns i barnet som är fött.
Barnet – en fredsrikes kung, vänder på perspektiven om makt.
Vägen hem till Nasaret kräver en stor omväg, av rädsla för makten.
Inget blev som planerat, allt blev annorlunda.

Änglarna är Guds budbärare med en hälsning till oss alla att inte vara rädda.
Barnet som föds i julnatten är Gud själv.
Det är en Gud som ställer om sin närvaro och blir människa för att vara med oss,
och hjälpa oss att leva i denna värld där livet inte alltid blir som vi har tänkt oss.

Gud kommer till oss också detta år och därför får vi så småningom önska varandra god jul. Innan dess vill jag rikta ett stort tack för allt arbete som utförs i församlingarna. För att ni orkar ställa om och att ni håller bönens låga brinnande. Med önskan om en välsignad advents- och jultid.

Bed för mig såsom jag ber för er,  

+ Susanne​

Till stiftets kyrkoherdar
(2020-11-20)

Ni har med stor sannolikhet redan nåtts av beskedet från dagens presskonferens som innebär att Svenska kyrkan fick gehör för sitt remissyttrande. Jag känner stor tacksamhet för detta.

Beskedet innebär att regeringen gör ett undantag från den förordning som reglerar offentliga sammankomster och som träder i kraft på onsdag. Det innebär att vi kan genomföra begravningsgudstjänster och urnnedsättningar med högst 20 personer, plus medverkande. Regeringen har också varit tydliga med att detta undantag gäller oavsett i vilken ordning en begravning genomförs.

Jag vill vädja till er att ta fortsatt stort ansvar för att förhindra smittspridning. Det är viktigt att medverkande inte ges en vid tolkning och att vi skapar förutsättningar för människor att hålla avstånd.

Svenska kyrkan på nationell nivå kommer att uppdatera sina sidor om Corona och där kommer ni att hitta viktig information vad gäller Svenska kyrkan som huvudman för begravningsverksamheten. Länkar till dessa sidor finns på Göteborgs stifts hemsida.

Redan idag har flera länsstyrelser aviserat att de fattar beslut i enlighet med regeringens förväntan vilket innebär en begränsning också vad gäller sammankomster med ”sittande publik” till åtta personer.

Biskoparnas råd om att låta detta antal vara normerande förutom vid begravningar kvarstår. Jag vill understryka allvaret i situationen och önskar att vi som gemenskap och enskilda gör det vi kan för att rädda liv.

Bed för mig såsom jag ber för er

+Susanne

Gud har inte gett oss modlöshetens ande, utan kraftens, kärlekens och självbesinningens. (2 Timotheosbrevet 1:7)

Till stiftets kyrkoherdar
(2020-11-17)

Detta är en prövningens tid. Så uttryckte sig statsminister Stefan Löfven vid gårdagens presskonferens. Det är ett uttryck som vi i Svenska kyrkan är väl förtrogna med. De närmaste veckorna kan beskrivas som en fastetid för hela folket då vi i ännu större utsträckning än tidigare behöver avstå fysiska kontakter och tillsammans förhindra smittspridningen av Covid-19. Det är självklart att vi tar situationen på största allvar och skyndsamt anpassar vår verksamhet till de rekommendationer som förväntas träda i kraft nästa vecka. I går gjorde biskopsmötet följande uttalande:

Uttalande från Svenska kyrkans biskopar

I enlighet med de bestämmelser som förväntas gälla från den 24 november 2020 ger vi följande gemensamma råd och rekommendationer:

• Värna den diakonala omsorgen.
• Fira gudstjänst på de sätt som är möjliga, digitalt, eller fysiskt med max 8 personer närvarande inklusive medverkande.
• Ge fortsatt möjlighet till dop, vigsel och begravning, med max 8 personer närvarande inklusive medverkande – och håll kontakt med de som av olika skäl vill skjuta upp.
• Håll kyrkorna öppna, gärna med präst/diakon på plats i möjligaste mån.
• Låt kyrkklockor ringa vid gudstjänsttid som en maning till bön.

Låt mig ge några kommenterar till vårt gemensamma uttalande.

I fredags mötte jag diakoner med samordnarfunktioner från hela stiftet. De vittnar samfällt om stora diakonala behov men också om många kreativa sätt att lösa dem. Efter gårdagens presskonferens är det lätt att tappa modet. Vi vet sedan tidigare att julen är en svår tid för många – hur ska det då bli i år?

De nya bestämmelserna utmanar oss att än en gång ställa om vårt arbete för att fullfölja vårt uppdrag som kyrka. Det är ingen enkel uppgift, men den är livsnödvändig. Uppgiften är tvåfaldig; den handlar dels om att förhindra smittspridning, dels om att ge vårt bidrag till att stärka människors uthållighet och livsmod.

Sedan mars månad ökar samtalen till jourhavande präst. För att möta efterfrågan har tiderna  utökats men det är uppenbart att behoven av samtal inte kan mättas enbart med akuta själavårdsinsatser utan måste kompletteras med församlingssjälavård. Jag vill därför uppmuntra er både att fundera på vad ni kan göra lokalt och vädja till er att bidra i rekryteringen av fler präster till jourarbetet. 

Liksom tidigare framhåller vi biskopar vikten av ett fortsatt gudstjänstfirande. Det behöver huvudsakligen, men inte undantagslöst, ske digitalt. Formerna för detta får anpassas efter de lokala sammanhangen. Behöver ni resonera kring gudstjänstfrågor så finns gudstjänsthandläggare Cecilia Nyholm till er hjälp.

Under denna pandemi har hela vårt samhälle tagit stora digitala kliv. Vi behöver fortsätta den resan i kyrkan och samtidigt vara uppmärksamma på de människor som hamnar på efterkälken av olika skäl.

Vi biskopar är medvetna om att regeringens förslag är ett förslag. Men ingen kan tveka på allvaret i situationen och det tydliga budskapet om att vi inte bör samlas fler än åtta personer. I dagens Sverige har Länsstyrelserna möjlighet att förändra regelverk med mycket kort varsel vilket vi sett i både Västra Götaland och i Halland. Jag vill därför informera er om att jag har kontakt med landshövdningarna i båda dessa län. Det är stor sannolikhet att vi får nya lokala råd inom den närmaste tiden.

Under dagen har det hållits en rad samråd kring begravning. Svenska kyrkan kommer, som huvudman för verksamheten, i sitt remiss-svar och fortsatta kontakter med mydigheter be om ett förtydligande som går ut på att 20 personer, plus medverkande, kan komma till begravning om lokal och andra förutsättningar medger det.

Idag är det ingen som vet när vi kan återgå till att samlas i större skaror på det sätt som vi brukar göra. Själva ovissheten är tröttande och jag kan därför inte nog understryka hur viktigt det är att ni håller kontakt med varandra i kontraktet. Vi behöver växeldra för att gemensamt ta oss igenom denna prövningens tid. Vi behöver också be för och tillsammans med varandra, för människor som lider och för hela värld. Att avstå fysisk kontakt är inte samma sak som att avstå social kontakt – använd de möjligheter som finns både i arbetslaget i och i församlingsgemenskapen.

Till slut vill jag uttrycka min uppskattning för allt det goda arbete ni gör och ert goda ledarskap. Jag har fullt förtroende för att ni också fortsatt tar ansvar och fattar kloka beslut. Liksom tidigare hoppas jag att ingen tvekar att ta kontakt ifall det finns frågor som ni vill tänka tillsammans kring.

Jag avslutar som jag brukar med Paulus ord till Timotheus:
Gud har inte gett oss modlöshetens ande, utan kraftens och självbesinningens. (2 Timotheosbrevet 1:7)

Bed för mig såsom jag ber för er

+Susanne

Till stiftets kyrkoherdar
(2020-10-29) 

Idag har Folkhälsomyndigheten infört särskilda allmänna råd i Västra Götaland. Dessa gäller till och med den 19 november, men kan förlängas. Beslutet var inte helt oväntat och eftersom smittspridningen ökar också i Halland behöver ni som är kyrkoherdar där göra det som smittskyddsläkare Leif Dotevall uppmanade oss till - se till att alltid ha en plan B.

Som ledare och chefer behöver vi fortsätta agera med vishet och gott omdöme. Det är viktigt att ta smittan på allvar men samtidigt inte drabbas av panik. Smittan kommer att finnas kvar länge i vårt samhälle och de åtgärder vi vidtar behöver därför vara hållbara över tid. Min bedömning är att vi har hittat bra sätt för att hålla avstånd, ha en god handhygien och därmed tar stort ansvar för att begränsa smittspridningen. Mot denna bakgrund menar jag att det mesta av det vi gjorde igår också kan göras i morgon.

Jag vill betona att vårt uppdrag som kyrka är viktigt, för många helt livsavgörande. Det gäller särskilt våra gudstjänster, det diakonala arbetet och vårt möte med barn och unga. Jag tänker på våra kyrkor som väl utplacerade fyrar vars ljus visar vägen i tid av oro. Så låt oss därför fortsätta verka! Jag har fortsatt förtroende för att ni fattar kloka lokala beslut och stödjer varandra. Tveka heller inte att ta kontakt ifall du har behov av att ”tänka tillsammans”.

Vi står på tröskeln till Allhelgonahelgen. Det är en svår tid för många då sorg och saknad kryper nära. Detta år liknar inget annat, och kanske har det aldrig varit viktigare än nu att vi möter människors sorg. Att vi finns där på samma sätt som vårdpersonal fortsätter att möta patienter på sjukhuset. Genom våra gudstjänster stärker vi livsmodet. Den enskilde får avgöra om besöket i kyrkan eller på kyrkogården är nödvändigt, men vi håller dörrarna öppna och finns där för dem som söker oss.

I veckan har jag fått frågor om hur vi ska förstå begreppet ”sittande publik”. Det betyder inte att en gudstjänstdeltagare måste sitta hela tiden, utan att alla måste ha en plats att återvända till. Det går bra att till exempel ta del av nattvarden eller ta avsked vid en kista. Vår uppgift är att se till så att gudstjänstdeltagarna kan hålla avstånd vid rörelse i rummet.

Jag avslutar som jag brukar med Paulus ord till Timotheus:

Gud har inte gett oss modlöshetens ande, utan kraftens och självbesinningens. (2 Timotheosbrevet 1:7)

Bed för mig såsom jag ber för er

+Susanne

Till stiftets kyrkoherdar
(2020-10-26)

I veckan har det kommit flera förändringar av råd och regler med anledning av den pågående pandemin. Dessa påminner oss om att smittan kommer att finnas länge i vårt samhälle och att det därför är nödvändigt att finna uthålliga former för hur vi ska leva tillsammans. En viktig förändring är att de som är över 70 år inte längre har särskilda restriktioner. Det påverkar både dem som arbetar med oss och dem som besöker oss.

I kyrkan har vi gjort stora ansträngningar för att möta människor över 70 år och nu fortsätter vi med det under trygga former. De råd ni fick i början på hösten är fortsatt till stor hjälp när vi planerar våra gudstjänster och vår övriga verksamhet. Det är nu möjligt att samlas 300 personer såvida lokalen är tillräckligt stor för att hålla de avstånd som krävs. Liksom tidigare är det viktigt att tänka till så att rörelser i rummet sker utan att det skapar trängsel. Jag har sett många goda lösningar och är övertygad om att ni utifrån ert sammanhang fattar kloka beslut. Fortsätt stöd varandra i kontrakten och tveka inte att ta kontakt med mig om det uppstår frågor.

I helgen har jag haft kontakt med smittskyddsläkare Leif Dotevall för att efterhöra om det finns något särskilt vi bör tänka på i kyrkan. Jag vill dela svaret för det är viktigt:

Hej,
Jag funderade på en detalj som bör finnas med när ni formulerar råd och rekommendationer till församlingarna: Även om nu regeringen har angett 300 personer som maximal gräns för antalet sittande besökare vid ett möte – ser vi från smittskyddet en stark tendens till att man önskar föra över beslut om smittskyddsåtgärder lokalt och regionalt istället!

Detta innebär att på kort varsel kan smittskyddsläkaren i samråd med generaldirektören på Folkhälsomyndigheten besluta om mer strikta allmänna råd inom en kommun eller regiondel. Länsstyrelserna har även mandat att fatta beslut om föreskrifter som innebär sänkt antal besökare på möten inom en region eller del av region. Detta kan ske snabbt – och kan i praktiken innebära att planering för julgudstjänster måste göras om. Man måste alltså alltid ha en ”plan B” när antalet nya bekräftade fall av covid-19 ökar.

Detta brev kommer i allhelgonatid. Med denna helg startar en intensiv period i församlingslivet där vi möter många människor. Låt oss glädjas över denna möjlighet och fortsätta bäras av Paulus ord till Timotheus:

Gud har inte gett oss modlöshetens ande, utan kraftens och självbesinningens. (2 Timotheosbrevet 1:7)

Bed för mig såsom jag ber för er

+Susanne

Till stiftets kyrkoherdar
(2020-08-24)

Det är min bön och förhoppning att ni fått den vila och återhämtning ni har behövt och nu känner motivation och glädje inför att leda församlingarna framåt in i nästa läsår. Låt oss fortsatt bäras av Paulus ord till Timotheus:

Gud har inte gett oss modlöshetens ande, utan kraftens och självbesinningens.
(2 Timotheosbrevet 1:7)

Under våren trodde många av oss att vi stod inför en relativt kort omställningsperiod. Idag vet vi att så inte är fallet. Nu behöver vi ställa in oss på ett ”nytt normalläge” där smittan förmodligen är närvarande under hela det kommande läsåret.

I förra veckan samtalade jag med smittskyddsläkare Leif Dotevall, VG-regionen, om ett dokument som tagits fram i Luleå stift. Syftet har varit att mejsla ut goda riktlinjer och förhållningssätt för församlingsarbetet. Särskilt adressar dokumentet hur vi som kyrka ska förhålla oss till rekomendationen att personer i riskgrupper och 70+ ska minska och avstå från social kontakter. Vår erfarenhet är att många idag far illa av att leva isolerade.

Smittläget i vårt stift skiljer sig från Luleå men Leif ser inga problem med att vi arbetar utifrån dessa riktlinjer. Därför delar jag biskop Åsa Nyströms rekommendationer med er som underlag för fortsatta samtal lokalt. Många faktorer kan spela in i vad som är möjligt och inte.

Riskgrupper och 70+

Smittskyddsläkarna är i grunden positiva till att vi möjliggör för dessa grupper att delta i församlingsverksamheten, om vi gör det genomtänkt ur smittskyddsperspektiv. I samråd med, och med klartecken från, smittskyddsläkarna vill jag visa på följande möjligheter för att öppna för deltagande. Siffran 2 är en god tumregel.

I kyrkan

• 70+ och riskgrupper är välkomna till gudstjänster, konserter och andakter i våra kyrkor där vi kan hålla 2-metersgräns mellan varje hushåll. Tänk då särskilt igenom hur det går att komma in i lokalen och gå ut utan att trängas. Förmodligen är det bäst att avstå från att hänga upp ytterkläder i en foajé, om det finns en sådan. Bättre är att gå direkt in i lokalen och ha sina ytterkläder vid sin plats.
• Ha gärna en värd på plats när människor kommer, som visar på handsprit samt hur vi sitter och håller distans. Det ger tydlighet och lugn.
• Psalmböcker behöver ej torkas av med handsprit om det gått mer än två (2) dygn mellan användning. Vid tätare användning ska psalmböckerna torkas av.
• Präster över 70 år kan tjänstgöra, om de själva vill, i gudstjänster utan nattvard. Vid dessa gudstjänster ska samling och genomgång innan gudstjänst ske i kyrkan, inte i en liten sakristia, och prästen får avstå från att gå ner i kyrkan och hälsa på gudstjänstdeltagarna. OM nattvard firas ska andra än den prästen dela ut bröd och vin. Det är olämpligt att präster över 70 leder dop, vigsel och begravning eftersom det är svårt att hålla avstånd till dopfamilj, vigselpar och sörjande.
• Vid nattvard kan oblaten släppas i nattvardsgästens hand. Intinktion eller särkalkar för vinet rekommenderas. Tänk igenom hur ni kan undvika trängsel och behålla distans under utdelandet.
• Så länge det är möjligt, erbjud friluftsgudstjänster.

I församlingsgården

• Verksamhet i församlingsgården kan också vara möjlig, om det handlar om mindre samlingar och gruppen är liten. Det betyder till exempel att små andakter och samtalsgrupper kan hållas om rummet är tillräckligt stort och möbleringen gör det tydligt hur det går att sitta med avstånd. Tänk också på att ni inte kan skicka mikrofon mellan er, vilket gör att denna form kanske inte fungerar för samtalsgrupper där personer med för nedsatt hörsel ingår. Återigen, tänk igenom hur ni bibehåller distansen vid gruppens start och slut.
• Det är viktigt att skapa en gemensam överenskommelse om att det är så här vi möts, med respekt för tvåmetersavståndet.
• Kaffe/te med kaka/bulle/smörgås kan serveras om det delas ut vid sittplats av en ansvarig. Kaffekannor och brödfat ska inte sändas runt och hållas av många. Det är olämpligt med matservering.
• Så länge det är möjligt, skapa mötesplatser utomhus.

Körsång

Håll körsången levande genom de riktlinjer som Folkhälsomyndigheten gett.  

Barn och unga

Det är viktigt att verksamheten för barn och unga får fortsätta, hälsar smittskyddsläkarna. Med barn och unga menas 0-18 år. Se till att alla tvättar händerna när de kommer. Var ute så mycket som är rimligt. Resonera med de något äldre barnen om hur vi skyddar varandra. De har också säkert kunskap med sig från skolmiljön.

Så långt biskop Åsa. Till sist vill jag uppmuntra er att redan nu planera för Allhelgona, Advent, Lucia och Julhelgerna. Samma kreativitet som präglat årets konfirmationer behöver nu användas för att finna sätt att fira våra kommande storhelger. Det är möjligt att reglerna ändras så att vi kan samlas fler än 50 personer i våra stora kyrkor, men på många håll kommer det inte vara möjligt. Vi behöver istället rikta in oss på att fira fler gudstjänster (där kanske en mindre del av kören kan medverka).

Med önskan om Guds rika välsignelse

+Susanne   

Till stiftets kyrkoherdar
(2020-05-12)

Tiden går och jag vill att ni ska veta att jag sätter stort värde på ert arbete och våra möten runt påskhelgen. Tillsammans har vi i långa stycken förmått leva upp till ambitionen att kyrkan ställer om och ställer upp, heller än att ställa in!

Den akuta omställningsfasen är nu över och vi behöver därför blicka mot framtiden. Jag vill lyfta några områden som jag ser behov av att tänka lite extra kring:

Vikten av att värna normala beslutsprocesser

I inledningen av krisen har många av er varit tvungna att fatta snabba beslut och ibland saknat tid att förankra. Nu är det annorlunda. Nu behöver vi, trots att det kan vara svårt med digitala möten, återgå till normala beslutsprocesser så långt det är möjligt. Det gäller kyrkoråd, men också församlingsråd. Runt om i vår värld ser vi hur ledare utnyttjar den rådande pandemin för att tillskansa sig makt – vi ska inte gå i samma riktning.

Gudstjänstlivet

Domkapitlet har fattat beslut om att förlänga giltigheten av beviljade dispenser angående gudstjänstlivet - de gäller automatiskt till den 30/9. Det går naturligtvis att skicka in nya ansökningar eller ändra. Skicka dem till cecilia.nyholm@svenskakyrkan.se
Det är angeläget att ni har en god kommunikation med församlingsråd och kyrkoråd om sommarens gudstjänstliv. (Sätt gärna konkreta datum för ev förändringar som ni sedan omprövar.) Det är alltjämt biskopsmötets önskan att vi fortsätter fira gudstjänster. I längden är det inte hållbart att det inte firas några offentliga gudstjänster i ett pastorat. Överväg möjligheten att fira fler men mindre gudstjänster, veckogudstjänster, friluftsgudstjänster …

Diakonin

Sommaren står för dörren. Fler föräldrar än vanligt kommer bäva för ett långt sommarlov. Många kommer finna ensamheten mer plågsam än vanligt. Vid sidan av alla fantastiska initiativ som har målgrupp äldre och ensamma vill jag här rikta ljuset mot barn och unga. Det är viktigt att det finns meningsfulla aktiviteter i närsamhället i sommar som inte kostar mycket pengar. Jag vill vädja till er att fundera på hur ni (gärna tillsammans med andra) kan bidra.

Gud har inte gett oss modlöshetens ande, utan kraftens och självbesinningens.
(2 Timotheosbrevet 1:7)

Med önskan om Guds rika välsignelse

+Susanne

Till stiftets kyrkoherdar,
samt i sociala medier
(2020-04-02)

”Låt oss fira påsk på ett annat sätt i år”

Idag har jag gett detta råd till stiftets kyrkoherdar eftersom smittspridningen av Coronaviruset är stor i vår del av landet.

Istället för offentliga gudstjänster i påsk

• sänd digitalt eller hänvisa till andra som gör det
• var och en som deltar på detta sätt är en viktig gudstjänstdeltagare!
• låt kyrkorummet stå öppet för enskild andakt
• var på plats och möt människors oro
• låt kyrkklockorna ringa på vanlig gudstjänsttid

Vi gör detta för att

• förhindra smittspridningen
• värna de svagaste grupperna i samhället
• bidra till att sjuk- och hälsovården kan fungera på ett så bra sätt som möjligt

Detta är ett råd som jag kommit fram till efter samtal med myndighetspersoner, bön och stor vånda. Jag vill betona att jag har full respekt för att du som kyrkoherde kan komma till en annan slutsats givet din lokala situation.

Jag får många bevis på kyrkans betydelse i denna kris. Tack alla ni som ställer om och ställer upp!

Vår Gud bär sår. Påskens drama, genom mörker till ljus, ger mig hopp och kraft. Det kommer en tid efter Corona.

+Susanne

Till stiftets kyrkoherdar
(2020-03-31)

 Jag vill börja med ett bibelord som citeras i många kyrkor världen över just nu:

Gud har inte gett oss modlöshetens ande,
utan kraftens och självbesinningens.
(2 Timotheosbrevet 1:7)

Den sista tiden har jag sett prov på stort mod, kraft men också självbesinning för att hantera den tid vi lever i. Tack för allt arbete och ert sätt att ta ansvar!

Kyrkans grundläggande uppdrag består, men frågan om hur måste ständigt besvaras på nytt. Den uppkomna situationen har lett till stora diakonala behov. Genom stiftsdiakon Helena Jonsson får jag del av många goda initiativ. En vädjan från min sida är att försöka planera hållbart och att inte glömma barn och unga.

Dagens domkapitel  beslöt att biskopen kan bevilja dispens från konfirmandriktlinjerna. Har ni ett sådant behov hör av er till Beata.ahrman@svenskakyrkan.se

Biskopsmötet betonar vikten av att fortsätta fira gudstjänst så långt det är möjligt. På många håll är stora omställningar av gudstjänstlivet nödvändigt. Vi tänker så här:

• Kyrkklockorna fortsätter att ringa
• Gudstjänst firas i lämplig form, t ex enklare andakt (Det måste alltså inte vara offentlig huvudgudstjänst söndag klockan 11.00)
• Kyrkoherden har ansvar för och är fri att utforma gudstjänstlivet
• Det finns riklig tillgång till gudstjänster via webben att hänvisa till, t ex från Göteborgs domkyrka
• Kyrkorna är öppna (där det finns behov och det är praktiskt möjligt)

Jag vill uppmuntra till kreativitet och frimodighet. Dela goda idéer! Ta gärna fram skriftligt material för andaktsliv på temat ”fira påsk/gudstjänst/andakt där du är”.

Det finns en förväntan på kyrkan att vara närvarande i krissituationer, också i denna. I vårt arbete följer självklart fattade lagar och folkhälsomydighetens rekommendationer. Låt oss fortsatt gripa oss an arbetet med mod, kraft och självbesinningens ande, given av Gud själv. ​ 

I fastetid, i förvissning om att ”Vår Gud bär sår”.

+Susanne

Till stiftets kyrkoherdar
(2020-03-19)

Idag har vi haft prostmöte och trots svåra tider är det uppmuntrande att ta del av allt det goda arbete som görs i detta nu. Situationen är ovan för oss alla. Tveka därför inte att söka råd och stöd hos mig eller dina kollegor. Tillsammans hjälps vi åt att ta ansvar och att att visa på hoppet i Kristus, i ord och i handling. 

Så långt det är möjligt är det biskoparnas önskan att vi forstätter att fira gudstjänster och låter våra kyrkorum vara öppna. Samtidigt är vi medvetna om att det är nödvändigt att göra förändringar. Därför har domkapitlet fattat beslut om att biskopen har mandat att bevilja undantag från de regler som finns fastslagna i församlingsinstruktionen vad gäller antal huvudgudsjänster, samt hur många av dessa som ska firas med nattvard. Eventuella förändringar anmäls genom ett mail till cecilia.nyholm@svenskakyrkan.se

Jag vill uppmuntra till forstatt bruk av nattvarden, men det är viktigt att vi distribuerar den under trygga former. I några sammanhang kan det innebära att använda särkalkar. I det rådande läget menar jag också att det finns skäl att enbart dela ut nattvard under en gestalt. Brödet delas ut med orden ”Kristi kropp för dig utgiven”. Därefter lyfts kalken och prästen säger ”Kristi blod för oss utgjutet”. 

I mitt förra brev utmanade jag er att finna nya sätt att vara kyrka i denna tid. Jag har idag mottagit många vittnesmål om att detta hörsammats och att arbetet med att ställa om fortskrider. 

I detta brev vill jag lägga till två områden som vi behöver ägna särskild uppmärksamhet: 

Begravningsverksamheten. Det vår skyldighet som huvudman att vidta beredskapsförberedelser utifrån den risk som föreligger. Den uppgiften kräver samarbete inom kontraktet. 

Påskfirandet. Jag vill utmana till frimodighet och liturgisk medvetenhet. Veteaxet i min vapensköld vittnar om vår tro; genom död till liv. Hur gestaltar vi detta i rådande situation? Kan det ske på andra platser än i kyrkorummet? Låt kreativiteten flöda – ge människor möjlighet att dela såväl långfredagens mörker som påskdagens överraskande glädje! 

Gud har inte gett oss modlöshetens ande,
utan kraftens och självbesinningens.
(2 Timotheosbrevet 1:7)  

+ Susanne 

Till stiftets kyrkoherdar
(2020-03-16)

”Vår Gud bär sår” det är mitt valspråk och min förtröstan i denna speciella fastetid. En tid då Litanians ålderdomliga språkdräkt känns mer aktuell än på länge.

”…för pest och hungersnöd, för krig och världsbrand, för ondskans makter i himlarymderna, för uppror och splittring… Bevara oss milde Herre Gud.”

Jag vet att ni tar stort ansvar i den situation som råder. Vi har att balansera mellan att förhindra att smitta sprids och att bidra till ett samhälle som håller samman. Riskgrupper ska skyddas och för det krävs att vi alla visar omsorg om varandra.

I fredags bad jag kontraktsprostarna ta kontakt med er för att förmedla information och att få en lägesrapport. Framöver är det nödvändigt att ni har nära kontakt i kyrkoherdekollegiet. Vi behöver bland annat ta gemensamt ansvar för bemanning så att gudstjänster och kyrkliga handlingar kan genomföras.

Som er biskop vill jag:
Uppmuntra er att ”vara kyrka”. Det är vår uppgift och det är vårt bidrag till samhället. Fortsätt alltså att utföra den grundläggande uppgiften. Jag ser ett särskilt behov av att vi fokuserar på gudstjänst, bön, diakoni och själavård. Vi vet att många söker sig till kyrkorum på andra tider än då det är gudstjänst – det är fint om vi kan möta det behovet.

Utmana er att reflektera kring arbetsuppgifter och former. Situationen har skapat diakonala behov som vi behöver fundera på om vi kan möta. Jag tänker t ex på behov av praktiskt hjälp med livsmedel/medicin för personer utan hemtjänst, isolering, oro… Hur ser möjligheten till samverkan ut?

Jag förstår att många, på goda grunder, har ställt in verksamhet och att ni noga följer utvecklingen. Kanske går det att nu ställa om verksamhet? Vara utomhus? I mindre grupper? I andra lokaler? Vara mer i digitala kanaler? Det är viktigt att så långt det går ta aktiva beslut och försöka väga in konsekvenser på kort och lång sikt.

Dela goda idéer med varandra och pressekreterare torgny.linden@svenskakyrkan.se. Följ också kontinuerligt Göteborgs stifts intranät under Corona-information.

Tveka inte att ta kontakt med kontraktsprost, stiftsprost eller mig ifall du behöver någon att rådgöra med.

Må Gud välsigna er i ert viktiga uppdrag

+ Susanne

Till stiftets kyrkoherdar
(2020-03-11)

Coronaviruset är aktuellt för oss på olika sätt och kanske har ni redan sett att det finns information på Göteborgs stifts intranät under Corona-information. Den uppdaterar vi kontinuerligt efter Folkhälsomyndighetens råd.

Kyrkans miljöer är heliga platser och en trygg punkt för många. Så långt som det är möjligt behöver verksamheterna och miljöerna fortsätta att vara öppna, trygga och tillgängliga.

Med det sagt är det viktigt att vi gör vad vi kan och följer det myndigheterna råder oss: det gäller handtvätt, restriktiva utlandsresor och omdöme i socialt umgänge. Precis som i andra typer av kriser är varsamhet och omsorg om varandra något som måste vara en grundinställning hos var och en av oss.

Ni har lokalkännedom och är därför bäst lämpade att fatta beslut om verksamheten. Förhållandena ser olika ut och kan påkalla olika åtgärder. Det är viktigt att vi fortsätter fira gudstjänst och finner lämpliga former för nattvardsutdelande och fridshälsningen. Bön har kraft och i våra böner uppmuntrar jag er att, bland alla andra böneämnen, också nämna coronaviruset och dess olika offer.

Med vänliga hälsningar

+Susanne