Foto: Magnus Aronson/Ikon

Kyrkovalet 19 september 2021

Här hittar du allt du behöver veta inför kyrkovalet

Svenska kyrkan har 5,8 miljoner medlemmar, cirka 21 600 anställda och tusentals och åter tusentals frivilligarbetare. Vart fjärde år hålls det val då drygt 19 400 förtroendeuppdrag ska fördelas. I kyrkovalet 2021 är det 5 miljoner personer som har rösträtt. Det är medlemmar som är minst 16 år gamla på valdagen den 19 september.

För Svenska kyrkan är medlemmarnas inflytande viktigt. För att kunna kalla sig folkkyrka måste ju folket vara med och styra. Det gör man på tre olika nivåer: lokalt, regionalt och nationellt. Parallellt med de nivåerna finns också ett religiöst, teologiskt, ledarskap i form av kyrkoherdar, biskopar och ärkebiskopen.

kandidater och nomineringsgrupper

Personer som ställer upp i kyrkovalet kallas för kandidater. De representerar olika nomineringsgrupper. Nomineringsgrupperna driver de frågor som de tycker är viktiga för Svenska kyrkan och i kyrkovalet röstar man på de nomineringsgrupper och kandidater som man tycker bäst representerar ens egna åsikter.

 

Det lokala valet
På den lokala nivån är det kyrkofullmäktige som man väljer. Kyrkofullmäktige utser sedan ett kyrkoråd, som är som församlingens eller pastoratets styrelse. Där sitter också kyrkoherden med, som leder församlingens arbete. Kyrkofullmäktige fattar de beslut som påverkar medlemmarna mest. Det handlar till exempel om vad församlingen ska arbeta mer med, om det är nya inriktningar och stora satsningar som ska göras, eller om det är verksamheter som ska läggas ned eller slås ihop. Ska församlingen samarbeta med det lokala flyktingboendet? Ska det göras en stor satsning på barn som lever i fattigdom? Ska församlingen anställa ytterligare en diakon för att utöka hembesöksverksamheten hos äldre och sjuka? Det är sådana frågor som beslutas om på lokal nivå.

De nomineringsgrupper som ställer upp i valet till kyrkofullmäktige i Gävle församling 2021 är:

  • Arbetarepartiet – Socialdemokraterna
  • Borgerligt alternativ
  • Centerpartiet
  • Frimodig kyrka
  • Kristdemokrater i Svenska kyrkan
  • Miljöpartister i Svenska kyrkan De Gröna
  • Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan
  • Sverigedemokraterna

Det regionala valet

På regional nivå väljer man ledamöter till stiftsfullmäktige. Det finns 13 stift och deras uppgift är att stötta församlingarnas arbete och att se till att församlingarna följer lagar och regler som finns om deras verksamhet. Ska en kyrka renoveras kan stiftet hjälpa till med expertiskunskap. Finns stora behov som till exempel många hemlösa, kan stiftet samordna hjälpinsatser. Stiften utser också församlingar som bedriver verksamhet på finska, samiska och teckenspråk till exempel.

Det nationella valet
Högsta beslutande organ inom Svenska kyrkan är Kyrkomötet med 251 ledamöter. Det har möten två gånger om året och kan jämföras med riksdagen. Här tas principiella beslut som är viktiga. Vilka psalmer ska finnas i psalmboken? Hur ska gudstjänsterna genomföras? Vilka riktlinjer ska finnas för Svenska kyrkans arbete för klimatet? Det är exempel på frågor som kyrkomötet har hand om.

 

 

kyrkostyrelsen ansvarar för kyrkovalet

När kyrkomötet inte sammanträder är det kyrkostyrelsen som leder det nationella arbetet. Det är kyrkomötet som utser de 14 ledamöterna och ärkebiskopen är dess ordförande.

Kyrkostyrelsen ansvarar för att kyrkovalet genomförs. De ser till att det finns ett valkansli som arbetar med valet. Valkansliet börjar arbeta flera år innan valet ska genomföras. Det krävs mycket arbete för att hålla ihop alla inblandade. Det är över fem miljoner personer som har rätt att rösta. I förra kyrkovalet, 2017, ställde 33 000 kandidater upp. I år har 761 nomineringsgrupper registrerat sig. Det finns 612 valnämnder, som ansvarar för valen på lokal nivå, 13 stift som ansvarar för valen på regional nivå och tusentals frivilligarbetare.

Foto: Johannes Frandsen/Ikon

När hålls valet?
På söndagen den 19 september. Valet hålls alltid den tredje söndagen i september vart fjärde år.

Hur röstar man?
Alla som får rösta får hem ett röstkort till den adress där man är folkbokförd. På röstkortet står det vilken vallokal du ska rösta i på valdagen. Du behöver ta med dig röstkort och legitimation för att kunna bevisa att du är du.

Över hela landet kan du förtidsrösta från och med den 6:e och till och med den 19 september. Du behöver ta med dig ditt röstkort och legitimation. Röstar du via bud eller brevröstning behöver du ett brevröstningspaket, som du kan hämta eller skicka efter från församlings- eller pastorsexpeditionen, stiftskansliet eller kyrkokansliet. Brevröstningspaketet innehåller en beskrivning av hur du ska göra. Läs den noga!