Sjuttio dagar innan påsk skiftar perspektivet. Tonen blir en annan.
I en tid där så mycket handlar om jakten på bekräftelse blir allt större och drömmen om att vara sin egna och oberoende blir Jesu ord om tjänande utmanande och provocerande. Jesu ord bryter rakt in ’idyllen’. Du är inte världens centrum. Allt kretsar inte kring dig. Det finns en befrielse i det.
Mitt liv tillsammans med Jesus stavas ’tjänande’. ’Ni skall vara där jag är’, säger Jesus i Joh 14. ’Jag har gett er ett exempel, för att ni skall göra som jag har gjort med er’ säger Jesus lite tidigare i Joh 13.
Allt som oftast handlar det inte om ett liv i rampljuset, utan snarare i kulisserna eller i marginalen, det handlar så sällan om det som ger rubriker i tidningarna eller ’likes’ i sociala medier. Jag är kallad att tjäna min nästa. (”Vilken är vår nästa?” frågar Lilla katekesen och svarar ”Alla människor, både vänner och ovänner, kända och okända, fattiga och rika”).
Det kristna livet är tvinnat av två trådar – den ena handlar om tjänande, den andra om nåd. Jag är kallad att bära, men är också buren. Jag är kallad att älska, men är också älskad.
Jesus är min Herre, mitt liv kretsar kring Honom. När Jesus får vara i mitten får alla plats.
