Spännande fynd har gjorts under renoveringen av Gagnefs kyrka. Några brev har hittats ovanpå predikstolen i vilka tidigare renoveringar beskrivs. 1962 skrev dåvarande kyrkoherde Bernhard Lund följande:
"Gagnefs kyrkas Restaurering 1961-1962
Kyrkan befann sig i ett dåligt skick. Yttertaket av spån var trasigt och regnet strömmade ner på valvet ned i kyrkan på 3-4 ställen. Den yttre putsen hade fallit på stora ytor. Invändigt var kyrkan nästan svart av damm och sot, som fastnat i valvet och på väggarna. Färgen hade flagnat av på åtskilliga bänkar.
Värmeledningen var 30 år gammal och utsliten. Fönstren buktade ut och var nära att brista. Belysningen var mycket svag och otillräcklig. Toaletter saknades liksom möjlighet att ta av ytterkläder.
Vapenhuset saknade värmeanordning och var upptaget av väldiga trappuppgångar till läktare och torn – kvar var endast en smal passage.
År 1961 ersattes det gamla taket av spån med ett nytt av koppar. Bjälkarna förstärktes och ett helt nytt undertak inbrädades. Kostnaden beräknas till c:a 125.000 kr.
Samma år avlägsnades den yttre putsen och kyrkans murar blottades. Ny puts anbringades och målades med aktivan. Tornet sparades dock till följande år. Landsantikvarie Björn Hallerdt i Falun studerade och gjorde anteckningar och uppmätningar av de blottade murarna, gamla fönster och dörrar och märken efter tidigare utbyggnader.
År 1962 genomfördes en grundlig inre restaurering. Ny värmeledning med oljeeldning infördes. De gamla fönstren av trä ersattes med nya av järn. Det inre glaset med blyinfattning beställdes specialbränt hos N. P Ringströms A/B i Stockholm. Sakristian grävdes ut och källarvåning anordnades med toalett m m. Vapenhuset befriades från trappuppgångar och garderober och erhöll värmeledning. Under läktaren anordnades ett rum på vardera sidan om ”stora gången” med garderob och toaletter samt uppgång till läktaren.
Från läktaren insattes en ny uppgång till tornet. Det gamla korgolvet av trä – en liten upphöjning under altaret och altarrunden – ersattes av ett nytt av kalksten från den norra väggen till den södra. Nya golv av kalksten inlades för övrigt i sakristian och i vapenhuset. Nya portar med kopparbeklädda ytterportar insattes i den västra. Väggarna i hela kyrkan bekläddes med lättbetong och målades invändigt. På läktarbarriären och pelarna under läktaren framtogs den gamla målningen från 1700-talet. Samma åtgärd vidtogs med predikstolen. Ny altarrund lik den gamla från 1700-talet men något bredare insattes. Den gamla var angripen av röta och mask.
Ny armatur inköptes. De gamla malmkronorna placerades på läktaren, i vapenhuset och sakristian. I själva kyrkan insattes 6 nya, större, tillverkade av Erik Jonssons Gelbgjuteri i Skara. De tidigare lampetterna bibehölls och 6 nya anskaffades för den västra väggen under läktaren.
Tornet omputsades och nya tornluckor anskaffades med motorspel för deras manövrering. Den tidigare införda elringningen försågs med anordning för taktringning.
Högtalaranläggning har införts liksom en slinga för trådlösa hörlurar. Lokaltelefon mellan sakristian och läktaren har anordnats. Lions klubb i församlingen har bekostat och ordnat en anläggning så att man kan höra kyrkans gudstjänster på Ålderdomshemmet.
Kostnaden för kyrkans yttre puts beräknas till c:a 125.000 kr. Kostnaden för kyrkans inre restaurering beräknas till c:a 500.000:-
För 1961 års arbeten svarade byggmästare Valter Wiklund, Kyrkbyn, Gagnef, Kopparslagarmästare Fridolf Björklund, Mjälgen, Djurås, och målarmästare Erik Janis från Djurmo, bördig från Gröntuf.
För 1962 års arbeten svarade byggmästare Bertil Nygårdh från Borlänge, bördig från Skogen, Djurås, - innehavare av byggnadsfirman Borlänge Husbyggen - med Erik Östberg, bördig från Österfors, som verkmästare och arbetsledare, målarmästare Eric Alm från Falun, bördig från Tjärna i Gagnef, - innehavare av firman Alm & Son Målerifirma i Falun - med sonen Olof Alm, rörfirman ”Palms rör, från Borlänge och Jones Elektriska A/B i Leksand samt kopparslagare Tage Jansson från Djurås (Portarna) och snickerifabrikör Olle Belin i Kyrkbyn, Gagnef, som gjort portarna, altarrunden, predellan m m.
För den konstnärliga ledningen av arbetet och för arbetsritningar har svarat arkitekt Bengt Romare och hans medhjälpare Ragnar Danielsson, båda från Stockholm.
VVS-ritningarna har utförts av Danielssons konstruktionsbyrå i Falun och ritningarna till elanläggningen av konsulterande ingeniörsbyrån Gustaf Magnusson i Falun (Stockholm) med elingeniören Lars Lindholm, bördig från Kyrkbyn, Gagnef, som verkställare och kontrollant.
För konserveringsarbetet har konservator Sven Dalén från Sthlm svarat. Konservator Folke Heimanson från Stockholm har utfört konserveringsarbetet på predikstolen, målarmästarna Eric och Olof Alm har utfört det på läktarbarriären och pelarna och Sven Dalén har utfört det på altarskåpet, som förts till hans ateljé i Sthlm.
Av pastoratskyrkorådets utsedd byggnadskommitté har varit kamrer och kyrkokassör Per Weidlitz, Kyrkbyn, Gagnef, byggmästare Bertil Holmgren, Björka, åkare Olof Wallin, Bäsna, förvaltare Martin Persson, Mockfjärd, ingeniör Ragnar Westling, Mockfjärd samt kyrkoherde Bernhard Lund, ordf.
Präster i pastoratet har under tiden varit: kyrkoherde Bernhard Lund, komminister Knuts Anders Olsson, avflyttad till Aspeboda i februari 1962, komminister Erland Rexius i Mockfjärd och kyrkoadjunkt Gösta Tängerstad i Gagnef från febr. 1962.
Som kyrkvärdar tjänstgör i Gagnef: Erkers Anders Olsson från Moje, Erik Liss från Tallbacken och Erik Olsson från Moje.
Kyrkvaktare är Klockar Olof Olsson från Österfors.
Biskop i Västerås stift var till den 30/9 1962 Teol. D:r John Cullberg. Från den 1/10 Teol. D:r Sven Silén, som kommer att återinviga kyrkan i februari 1963.
Sveriges konung är den ungdomliga 80-åringen Gustaf VI Adolf.
Så må Gagnefs kyrka i sin nya skrud få tjäna Gud till ära och församlingen till uppbyggelse under kommande år.
Gagnef den 27/11 1962
Bernhard Lund
kyrkoherde"
Ordförklaring:
Aktivan - ingår i gruppen "ädelputs". Andra sorter är Serponit och Terrasit. Ädelputs säljs fortfarande och används på fasader.
Gelbgjutare – hantverkare som gjuter i mässing eller i annan gul metall (Gelb=gul).
Predella – sockel till altarskåp, underlag på altare för ljusstakar eller altarkärl.
I ett från brev från1932 skrev organisten och klockaren Oskar Fredrik Mohlin (1862-1968) följande.
Ӂr 1916 invigdes kyrkan efter restauration:
Värmekammare med element för varmluft anordnades under koret; kyrkan ”vattenrivdes” och kalkputsades ut- och invändigt, nytt golv på betongunderlag, nya bänkar invändigt med bebehållande av de gamla dörrarna, målning m.m.
Byggmästare Per Karlsson från Leksand.
O.F. Mohlin
organist och klockare”
På samma pappersark skrev Mohlin följande:
Ӂr 1932
Insattes värmepannor med rörledningar för lågtrycksånga; kyrkans valv förstärktes med järnkonstruktion; invändig borstning och kalkstryking av valv och väggar; valvet övertäcktes med sågspån. Arbetsledare Anders Pantings i Överbacka by.
Gagnef den 13 juni 1932
O.F. Mohlin”
I ett annat brev står följande
”Denna kyrka är ankrad med 3 ankarjärn genom hvalfven och sidomurarna 4 i takstolarna sommaren 1870 Även fått uppsatt åskledare samma sommar av M.O. Olson från Heden i Leksand
Kyrkan är reparerad med rappning och hvitmålning äfven som sprickor lagade invändigt sommaren 1871 av målare Olof Olsson från Heden Muraren Per Larsson i Västannor /…/ A Andersson i /…/ alla ifrån Leksand”
Detta brev saknar signatur, men man kan gissa att det är någon av de nämnda herrarna som skrivit det.