Utsikt över mötesdeltagare i konferensrum.
Foto: Magnus Aronson /Ikon

Nej, Svenska kyrkan ska inte utreda om Israel är en apartheidstat

Kyrkomötet har beslutat att lyfta frågan om folkrättens tillämpning i Israel och Palestina i ekumeniska organ.

En motion om folkrätten

Kyrkomötets ekumenikutskott hade under kyrkomötet 2021 en motion om folkrätten i Israel och Palestina (2021:27) på sitt bord. Utskottets förslag var att avslå motionen. Oftast följer kyrkomötet utskottens förslag, vilket också skedde i det här fallet. Dock framlades under överläggningarna i kyrkomötet att lyfta frågan i internationella och ekumeniska organ, i synnerhet i Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet, om att granska folkrättens tillämpning i både Israel och Palestina, och även inkludera FN:s apartheidkonvention och Romstadgan när det gäller folkrättens efterlevnad. Kyrkomötet antog yttrandet med 127 röster mot 103.

Till följd av utvecklingen i området har ett växande antal jurister, analytiker och människorättsgrupper på senare år kommit till slutsatsen att Israel gör sig skyldig till brott som enligt Romstadgan och apartheidkonventionen utgör apartheid i hela eller delar av Israel och Palestina. Bland annat därför är det relevant att även inkludera FN:s apartheidkonvention och Romstadgan om man ska undersöka folkrättens efterlevnad.

Vi förstår att beslutet kan uppfattas som kränkande och upprörande. Beslutet har väckt starka reaktioner, inte minst i den judiska gemenskapen. Ärkebiskopen har skickat ett öppet brev till Judiska centralrådet och biskoparna har tagit avstånd från beslutet.

Inget påstående att Israel är en apartheidstat

Beslutet är inte ett ställningstagande mot Israel som stat och det är inte ett påstående om att Israel skulle vara en apartheidstat eller att apartheid förekommer på motsvarande sätt som i Sydafrika före befrielsen. Apartheid är ett folkrättsligt begrepp som bland annat handlar om systematisk diskriminering och beslutet innebär att lyfta frågan i internationella ekumeniska sammanhang om att granska folkrättens tillämpning i Israel och Palestina, och att i en sådan granskning inkludera FN:s apartheidkonvention och Romstadgans skrivningar om apartheid.

Beslutet innebär även att lyfta frågan om en granskning av hur den Palestinska myndigheten och Hamas lever upp till folkrätten.

Kyrkostyrelsens uppdrag

Kyrkostyrelsen har fått i uppdrag att lyfta frågan om en granskning i internationella ekumeniska organ. Om frågan kommer att få gehör i de ekumeniska organisationerna återstår att se. Hur uppdraget ska behandlas är upp till kyrkostyrelsen att bedöma.

En trappa på insidan av en rund byggnad slingrar sig upp. Mellan varje avsats finns tända lampor.

Nej, Svenska kyrkan är en demokratisk organisation med olika nomineringsgrupper och regelbundna val

Svenska kyrkan uttalar sig ibland i enskilda samhällsfrågor, sådana som engagerar de politiska partierna. "Vi är politiska – inte därför att partier kallar utan därför att Jesus Kristus kallar.” säger ärkebiskopen.

Två personer med sammanflätade fingrar.

Nej, Svenska kyrkan försummar inte utsatta svenskfödda

Kristna gör inte skillnad på människor - alla är älskade av Gud och lika mycket värda. Svenska kyrkan gör insatser för människor i olika livssituationer, gamla och unga, svenskfödda och utlandsfödda.

Ärkebiskop Antje Jackelén samtalar med två män.

Ja, Svenska kyrkan gör ibland uttalanden i politiska frågor

Svenska kyrkan är kallad att förkunna evangelium i ord och handling. För kristna är tron inte bara är en del av det inre livet utan också något som får konsekvenser. Jesus uppmanar oss till engagemang för andra.