Foto: Mimmi Kilander

Framtidsfrågor för Fresta församling

Nyhet Publicerad Ändrad

Fresta kyrka har stått på sin plats sedan 1200-talet. Det är en tidsrymd som nästan inte går att omfatta med tanken. Kyrkobyggnaden är viktig för många och på olika sätt intimt förknippad med vår historia och identitet, både som människor och bygd.  Vi hoppas att den ska stå länge till för framtida generationer. På vilket sätt man organiserat det kyrkliga arbetet har dock skiftat under årens lopp.

Då, nu och framtiden 

2022 firade Fresta församling 40 år som eget pastorat. Före dess ingick församlingen i Hammarby-Fresta pastorat sedan 1300-talet. Vid bildandet av Upplands Väsby kommun 1952 bestämdes att nya kommunen skulle omfatta socknarna Hammarby, Fresta och Ed. Den sistnämnda hade tidigare tillhört Sollentuna. Den unga kommunen växte, bland annat med 70-talets villabebyggelse i Fresta och Bollstanäs. I samband med detta ansökte Fresta hos domkapitlet om en ny s.k pastoratsreglering. Den genomfördes 1982 och Fresta blev egen församling.

Nya förutsättningar

Nu funderar vi återigen över vad som kan vara bäst för vår församling framöver. På grund av förändrade ekonomiska förutsättningar och ökade krav på en större administration så har många församlingar runt om i vårt land gått samman. Det finns både för och nackdelar med det. Fördelen kan vara att man effektiviserar administrationen, att organisationen blir mindre sårbar med fler anställda och att man kan ha fler verksamheter med större bredd. Risken är att man förlorar den lokala förankringen i och med en centralisering. Men det behöver inte bli så med en klok plan som bygger på erfarenheter som gjorts tidigare i Svenska kyrkan i och med tidigare omorganisationer av församlingar.

Utredning om eventuell sammanläggning 

Församlingarna i Upplands Väsby är små om man jämför med andra församlingar i Stockholms stift. Församlingarnas möjligheter att möta församlingsbornas behov är begränsade. I en församlings uppdrag ligger också ett ansvar för alla som bor och vistas inom dess geografiska område, även de som inte är medlemmar i Svenska kyrkan. Därför har Stockholms stift initierat en utredning om en eventuell indelningsförändring av de tre församlingarna i Upplands Väsby; Hammarby, Fresta och Eds.
En indelningsförändring handlar framför allt om en omorganisation av arbetslagen. Det är alltså inte församlingsborna som ska omorganiseras, för er finns Svenska kyrkan här som alltid.

Fyra bärkrafter 

Stockholms stift vill veta om vi har förmågan att uppfylla det uppdrag vi har som församling enligt Kyrkoordningen. För att kunna utreda det så tittar vi nu på vad biskop Andreas Holmberg kallar de fyra bärkrafterna:

  • Den ekonomiska – att vi har ekonomi att uppfylla vårt grundläggande uppdrag att vara församling nu och framöver.

  • Den demokratiska – att vi har tillräckligt med förtroendevalda som kan fatta beslut nu och framöver.

  • Den pastorala bärkraften – att vi nu och framöver kan bedriva den grundläggande uppgiften som är bestämd i Kyrkoordningen;

”Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Allt annat som församlingen utför är stöd för och en konsekvens av denna grundläggande uppgift.”

Här kan du läsa mer om Kyrkoordningen (länk)

  • Den organisatoriska bärkraften – att vi har en organisation som kan bedriva verksamhet och uppfylla den grundläggande uppgiften nu och framöver.

Utöver detta tillkommer även att vi ska kunna uppfylla uppdraget att förvalta begravningsverksamheten i Sverige då Svenska kyrkan är huvudman för begravningsverksamhet. (Undantaget Stockholm stad och Tranås kommun.)

Lokala synvinklar

Utredningen om en eventuell omorganisation görs enskilt av alla tre församlingar och ger oss möjlighet att uttrycka vår synvinkel på en eventuell omorganisation, dess fördelar och nackdelar utifrån vårt lokala perspektiv. Det är främst förtroendevalda och kyrkoherden som sammanställer materialet till utredningen. 31 december 2023 kommer vi att lämna in det sammanställda materialet till stiftsstyrelsen i Stockholm. För att ta del av utredningsmallen så kan du titta här

Stiftsstyrelsen äger beslutet 

Det är stiften i Svenska kyrkan som beslutar om församlingsindelningar. Det är därför Stiftsstyrelsen som kommer att äga beslutet om en eventuell sammanläggning. Svenska kyrkan är en demokratisk folkkyrka och därför tar aldrig Svenska kyrkan beslut utan att höra de förtroendevaldas synpunkter. Stiftsstyrelsen består utöver biskopen av förtroendevalda medlemmar

I maj 2024 kommer vi att få del av Stiftsstyrelsens beslut. Då får vi veta om de har bedömt att vi kan fortsätta som enskilda församlingar eller om vi ska gå samman för en omorganisation. Då finns det två alternativ – antingen bildar vi ett treförsamlingspastorat eller en församling. Vad det innebär kan du läsa vidare om här.

När, var och hur 

Tidsplanen är att vid en eventuell sammanläggning så genomförs den till den 1 januari 2026 då en ny mandatperiod inträder. Året innan har ett utsett interimskyrkoråd och en förändringsledare genomfört nödvändiga beslut för att kunna starta upp den nya organisationen. Tidsplanen för utredning och eventuell indelningsförändring kan du se här 

Församlingen vill kontinuerligt informera om vad som sker och vad som beslutas. Oavsett om man i Upplands Väsby bildar ett pastorat eller en församling finns Svenska kyrkan här för dig med bland annat olika mötesplatser, samtalsstöd och gudstjänster.