Huddinge kyrka byggdes omkring år 1200. Innan dess fanns en träkyrka på platsen. På 1300-talet byggdes kyrkan om i gotisk stil och höjdes en meter. Den fick då ett torn och ett litet vapenhus. Ett större vapenhus och ett nytt kor tillkom på 1400-talet. Tornet rasade 1645 och man lät istället uppföra en klockstapel på berget intill. På 1800-talet revs klockstapeln och ett nytt torn uppfördes 1877-1878.
Under 1910-talet renoverades och ombyggdes kyrkan med Ivar Tengbom som ansvarig arkitekt. Kyrkorummets golv höjdes upp till korgolvets nivå. Nya bänkar, kalkstensgolv och eluppvärmning tillkom.
Huddinge kyrka byggdes omkring år 1200. Innan dess fanns en träkyrka på platsen. På 1300-talet byggdes kyrkan om i gotisk stil och höjdes en meter. Den fick då ett torn och ett litet vapenhus. Ett större vapenhus och ett nytt kor tillkom på 1400-talet. Tornet rasade 1645 och man lät istället uppföra en klockstapel på berget intill. På 1800-talet revs klockstapeln och ett nytt torn uppfördes 1877-1878.
Under 1910-talet renoverades och ombyggdes kyrkan med Ivar Tengbom som ansvarig arkitekt. Kyrkorummets golv höjdes upp till korgolvets nivå. Nya bänkar, kalkstensgolv och eluppvärmning tillkom.
Huddinge kyrka byggdes omkring år 1200. Innan dess fanns en träkyrka på platsen. På 1300-talet byggdes kyrkan om i gotisk stil och höjdes en meter. Den fick då ett torn och ett litet vapenhus. Ett större vapenhus och ett nytt kor tillkom på 1400-talet. Tornet rasade 1645 och man lät istället uppföra en klockstapel på berget intill. På 1800-talet revs klockstapeln och ett nytt torn uppfördes 1877-1878.
Under 1910-talet renoverades och ombyggdes kyrkan med Ivar Tengbom som ansvarig arkitekt. Kyrkorummets golv höjdes upp till korgolvets nivå. Nya bänkar, kalkstensgolv och eluppvärmning tillkom.
Huddinge kyrka byggdes omkring år 1200. Innan dess fanns en träkyrka på platsen. På 1300-talet byggdes kyrkan om i gotisk stil och höjdes en meter. Den fick då ett torn och ett litet vapenhus. Ett större vapenhus och ett nytt kor tillkom på 1400-talet. Tornet rasade 1645 och man lät istället uppföra en klockstapel på berget intill. På 1800-talet revs klockstapeln och ett nytt torn uppfördes 1877-1878.
Under 1910-talet renoverades och ombyggdes kyrkan med Ivar Tengbom som ansvarig arkitekt. Kyrkorummets golv höjdes upp till korgolvets nivå. Nya bänkar, kalkstensgolv och eluppvärmning tillkom.
Huddinge kyrka byggdes omkring år 1200. Innan dess fanns en träkyrka på platsen. På 1300-talet byggdes kyrkan om i gotisk stil och höjdes en meter. Den fick då ett torn och ett litet vapenhus. Ett större vapenhus och ett nytt kor tillkom på 1400-talet. Tornet rasade 1645 och man lät istället uppföra en klockstapel på berget intill. På 1800-talet revs klockstapeln och ett nytt torn uppfördes 1877-1878.
Under 1910-talet renoverades och ombyggdes kyrkan med Ivar Tengbom som ansvarig arkitekt. Kyrkorummets golv höjdes upp till korgolvets nivå. Nya bänkar, kalkstensgolv och eluppvärmning tillkom.
Helgarö kyrka är belägen på Fogdön i Mälaren, nordväst om Strängnäs. Den rymmer 90 personer.
Under 1100-talets senare del uppfördes en tornlös stenkyrka med ett ca 9 m långt och 6 m brett långhus samt ett smalare kor, ca 3,5 m i kvadrat. Denna kyrkas långhus kvarstår som det nuvarande långhusets västra part. Kyrkan sägs 1233 vara helgad åt S:ta Maria.
Sannolikt från tiden omkring 1300 blev det vanligt att man rev kyrkornas smala romanska kor och förlängde långhuset mot öster, ofta till minst den dubbla längden, så att en salkyrkoform bildades. En sådan utvidgning skedde också i Helgarö, möjligen på 1400-talet. Vid det nya korets norra sida byggdes en sakristia och framför ingången i söder ett vapenhus. Vid 1400-talets slut försågs kyrkorummet med fyra tegelvalv, varad ett stjärnvalv över koret.
Under 1600-talet förlängdes kyrkan mot öster på bekostnad av landshövdingen i Kalmar län, Gustaf Cruus på Edeby. Samtidigt inrättade Cruus ett gravvalv under det nya koret för sig och sin familj.
1681 inträffade en eldsvåda som förstörde inredningen med altaruppsatsen och predikstolen. Man satte omedelbart igång med kyrkans återuppförande, vilket bekostades bl a med en rikskollekt och skänkta byggnadsmedel och kontanta medel. Kyrkan stod färdig 1689.
På 1720-talet försågs kyrkan med ett smalt torn i väster. Tornet var dock för klent för att bära klockorna. Den nuvarande, tresidigt avslutade sakristian uppfördes 1774-1775 och det tillkom även en kraftig strävpelare och en bod i norr.
År 1864 ersattes den gamla spåntäckningen med tegel. En omfattande utvändig restaurering ägde rum 1886. Ett nytt väst-torn byggdes i nygotisk stil som kunde bära klockorna. 1898 restaurerades interiören. Nu tillkom bl a medeltidsimiterande dekorationsmålningar på valv och väggar.
En invändig restaurering genomfördes 1957 och en utvändig 1965.
Under år 2005 restaurerades kyrkan ånyo utvändigt.
Helgarö kyrka är belägen på Fogdön i Mälaren, nordväst om Strängnäs. Den rymmer 90 personer.
Under 1100-talets senare del uppfördes en tornlös stenkyrka med ett ca 9 m långt och 6 m brett långhus samt ett smalare kor, ca 3,5 m i kvadrat. Denna kyrkas långhus kvarstår som det nuvarande långhusets västra part. Kyrkan sägs 1233 vara helgad åt S:ta Maria.
Sannolikt från tiden omkring 1300 blev det vanligt att man rev kyrkornas smala romanska kor och förlängde långhuset mot öster, ofta till minst den dubbla längden, så att en salkyrkoform bildades. En sådan utvidgning skedde också i Helgarö, möjligen på 1400-talet. Vid det nya korets norra sida byggdes en sakristia och framför ingången i söder ett vapenhus. Vid 1400-talets slut försågs kyrkorummet med fyra tegelvalv, varad ett stjärnvalv över koret.
Under 1600-talet förlängdes kyrkan mot öster på bekostnad av landshövdingen i Kalmar län, Gustaf Cruus på Edeby. Samtidigt inrättade Cruus ett gravvalv under det nya koret för sig och sin familj.
1681 inträffade en eldsvåda som förstörde inredningen med altaruppsatsen och predikstolen. Man satte omedelbart igång med kyrkans återuppförande, vilket bekostades bl a med en rikskollekt och skänkta byggnadsmedel och kontanta medel. Kyrkan stod färdig 1689.
På 1720-talet försågs kyrkan med ett smalt torn i väster. Tornet var dock för klent för att bära klockorna. Den nuvarande, tresidigt avslutade sakristian uppfördes 1774-1775 och det tillkom även en kraftig strävpelare och en bod i norr.
År 1864 ersattes den gamla spåntäckningen med tegel. En omfattande utvändig restaurering ägde rum 1886. Ett nytt väst-torn byggdes i nygotisk stil som kunde bära klockorna. 1898 restaurerades interiören. Nu tillkom bl a medeltidsimiterande dekorationsmålningar på valv och väggar.
En invändig restaurering genomfördes 1957 och en utvändig 1965.
Under år 2005 restaurerades kyrkan ånyo utvändigt.
Helgarö kyrka är belägen på Fogdön i Mälaren, nordväst om Strängnäs. Den rymmer 90 personer.
Under 1100-talets senare del uppfördes en tornlös stenkyrka med ett ca 9 m långt och 6 m brett långhus samt ett smalare kor, ca 3,5 m i kvadrat. Denna kyrkas långhus kvarstår som det nuvarande långhusets västra part. Kyrkan sägs 1233 vara helgad åt S:ta Maria.
Sannolikt från tiden omkring 1300 blev det vanligt att man rev kyrkornas smala romanska kor och förlängde långhuset mot öster, ofta till minst den dubbla längden, så att en salkyrkoform bildades. En sådan utvidgning skedde också i Helgarö, möjligen på 1400-talet. Vid det nya korets norra sida byggdes en sakristia och framför ingången i söder ett vapenhus. Vid 1400-talets slut försågs kyrkorummet med fyra tegelvalv, varad ett stjärnvalv över koret.
Under 1600-talet förlängdes kyrkan mot öster på bekostnad av landshövdingen i Kalmar län, Gustaf Cruus på Edeby. Samtidigt inrättade Cruus ett gravvalv under det nya koret för sig och sin familj.
1681 inträffade en eldsvåda som förstörde inredningen med altaruppsatsen och predikstolen. Man satte omedelbart igång med kyrkans återuppförande, vilket bekostades bl a med en rikskollekt och skänkta byggnadsmedel och kontanta medel. Kyrkan stod färdig 1689.
På 1720-talet försågs kyrkan med ett smalt torn i väster. Tornet var dock för klent för att bära klockorna. Den nuvarande, tresidigt avslutade sakristian uppfördes 1774-1775 och det tillkom även en kraftig strävpelare och en bod i norr.
År 1864 ersattes den gamla spåntäckningen med tegel. En omfattande utvändig restaurering ägde rum 1886. Ett nytt väst-torn byggdes i nygotisk stil som kunde bära klockorna. 1898 restaurerades interiören. Nu tillkom bl a medeltidsimiterande dekorationsmålningar på valv och väggar.
En invändig restaurering genomfördes 1957 och en utvändig 1965.
Under år 2005 restaurerades kyrkan ånyo utvändigt.
Sävja kyrka i Uppsala tillhör Danmark-Funbo församling. Den ritades av arkitekterna Helena Tallius Myhrman och Magnus Myhrman och invigdes den 18 november 1984 av ärkebiskop Bertil Werkström.
År 1996 genomgick kyrkan en större om- och utbyggnad och rymmer numera pastorsexpeditionen för Danmark-Funbo församling. För att smälta in i den historiska omgivningen är kyrkans ytterväggar klädda med faluröd locklistpanel.
Sävja kyrka i Uppsala tillhör Danmark-Funbo församling. Den ritades av arkitekterna Helena Tallius Myhrman och Magnus Myhrman och invigdes den 18 november 1984 av ärkebiskop Bertil Werkström.
År 1996 genomgick kyrkan en större om- och utbyggnad och rymmer numera pastorsexpeditionen för Danmark-Funbo församling. För att smälta in i den historiska omgivningen är kyrkans ytterväggar klädda med faluröd locklistpanel.
Sävja kyrka i Uppsala tillhör Danmark-Funbo församling. Den ritades av arkitekterna Helena Tallius Myhrman och Magnus Myhrman och invigdes den 18 november 1984 av ärkebiskop Bertil Werkström.
År 1996 genomgick kyrkan en större om- och utbyggnad och rymmer numera pastorsexpeditionen för Danmark-Funbo församling. För att smälta in i den historiska omgivningen är kyrkans ytterväggar klädda med faluröd locklistpanel.
Sävja kyrka i Uppsala tillhör Danmark-Funbo församling. Den ritades av arkitekterna Helena Tallius Myhrman och Magnus Myhrman och invigdes den 18 november 1984 av ärkebiskop Bertil Werkström.
År 1996 genomgick kyrkan en större om- och utbyggnad och rymmer numera pastorsexpeditionen för Danmark-Funbo församling. För att smälta in i den historiska omgivningen är kyrkans ytterväggar klädda med faluröd locklistpanel.
