Urban Claesson, forskare

Urban Claessons forskningsområden utgörs av kyrkohistoria, med fokus på teologihistoria, undervisningshistoria, pietism, folkrörelser, civilsamhälle, väckelser, nationell identitet, svensk politik, nordiska jämförelser, historiebruk och kulturarv.

Om mig, Urban

Jag är kyrkohistoriker med särskilt intresse för hur kyrka och samhället påverkar varandra. Detta är särskilt intressant i en tid då religionen under senare tid uppvärderats som förklaringsfaktor vad gäller samhälleliga förändringar. Min avhandling handlade om hur den svenska socialdemokratin under tidigt 1900-tal kunde bli en nationellt bärande rörelse, och hur och varför denna rörelse även inkluderade Svenska kyrkan som en folkkyrka för folkhemmet, från att tidigare ha varit mycket kritisk till statskyrkan. I ett senare projekt har jag analyserat den så kallade pietismen och dess tidiga genomslag i Sverige under sent 1600-tal. I ett nytt tvärvetenskapligt projekt, finansierat av Riksbankens jubileumsfond, analyserar jag, tillsammans med andra skandinaviska forskare, den lutherska hushållstanken i nordiska samhällsbyggen.

Nyckelord

kyrkan i samhället, kyrkohistoria, nationsbygge, pietism, luthersk hushållstanke

Urban Claesson

Urban Claesson

Svenska kyrkans enhet för forskning och analys

Forskare

Mitt CV

  • Professor i historia med inriktning mot kyrkohistoria vid Högskola Dalarna 2015-
  • Docent i kyrkohistoria vid Uppsala universitet 2014-
  • Forskare vid Svenska kyrkans forskningsenhet 2011-
  • Lektor i historia med inriktning mot kyrkohistoria vid Högskola Dalarna 2006
  • Teologie doktor i kyrkohistoria vid Uppsala universitet 2006
  • Fil. mag. i historia vid Uppsala universitet 1999
  • Högskoleadjunkt i religion och historia vid Högskola Dalarna 1996.
  • Ämneslärare i historia, samhällskunskap och religion 1995

Min pågående forskning

Den nordiska hushållstaten – variationer på ett tema av Luther

Inom ramen för detta tvärvetenskapliga och samnordiska projekt(läs om projektet på Riksbankens webbplats)finansierat av Riksbankens jubileumsfond analyserar jag utbildningshistoriskt hur den lutherska hushållstanken formulerats i olika katekesutgåvor under 1600- och 1700-talen. Till skillnad från en förenklad bild av ett enhetligt lutherskt Sverige visar jag på en stor pluralism. Det fanns flera olika samtidiga versioner av hur hushållet skulle kunna hålla ihop, anpassat till olika lokala utmaningar.

Den tidigmoderna resan

Under 1700-talet började människor resa på ett nytt sätt i Västerlandet, och det linjära tänkandet vann därmed insteg. Hur reseupplevelser strukturerades kan ha påverkat uppfattningen på flera fronter. Inom teologin blev den linjära tanken på en inre nådens ordning populär under 1700-talet. Detta mindre forskningsprojekt är finansierat av Högskolan Dalarna.

Minne och möjlighet

Inom ramen för denna historiebruksorienterade projektram har jag under flera år skrivit och drivit samarbete. Ett resultat är antologin Minne och möjlighet – Kyrka och historiebruk från nationsbygge till pluralism (2014). Mitt senaste bidrag utgörs av texten ”Protestantiska nostalgier i återkommande reformationer. Ett kyrkohistoriskt drama i fyra akter”, i publikationen Tidens tecken 2018.

Mina publikationer

(red). Fostran och bildning för en annan modernitet. Siljanskolan som reformpedagogiskt alternativ. Föreningen för svensk undervisningshistoria: Uppsala, 2017.

“Fromme Leserkreise des 17. Jahrhunderts als Schlüssel der Reinterpretation Lutherischer Theologie an einem Beispiel aus Schweden: Jacob Boëthius“, i: Soboth, Christian & Schmid, Pia (red.),  Schrift soll leserlich seyn: Der Pietismus und die Medien, Verlag der Franckeschen Stiftungen: Halle a.d. Saale, 2016.

Tillsammans med Åhman, Dick (red). Kulturell reproduktion i skola och nation. En vänbok till Lars Peterson. Gidlunds bokförlag: Möklinta, 2016.

Kris och kristnande. Olof Ekmans kamp för kristendomens återupprättande vid Stora Kopparberget 1689-1713. Pietism, program och praktik. Makadam bokförlag: Göteborg, 2015.

Tillsammans med Neuhaus, Sinikka (red). Minne och möjlighet. Kyrka och historiebruk från nationsbygge till pluralism. Makadam bokförlag: Göteborg, 2014.

”Sverige – landet uden en Grundtvig. En kirkehistorisk sammenligning mellem Danmark og Sverige”, i: Korsgaard, Ove. & Schelde, Michael. (red.) Samfundsbyggeren. Artikler om Grundtvigs samfundstaenkning. Anis bokförlag: Köpenhamn, 2013.

Folkhemmets kyrka. Harald Hallén och folkkyrkans genombrott. En studie av socialdemokrati, kyrka och nationsbygge med särskild hänsyn till perioden 1905-1933. Uppsala universitet: Uppsala, 2004.