Pernilla Jonsson, Enhetschef

Pernilla Jonsson är enhetschef vid enheten för forskning och analys vid kyrkokansliet i Uppsala. Hennes forskning omfattar frågor kring kyrkotillhörighet och ideellt engagemang.

Om mig, Pernilla

Jag är docent i ekonomisk historia och är särskilt intresserad av vad som driver människors engagemang, både inom religiösa samfund och civilsamhället i stort. I arbetet ingår även ansvar för samordning av kyrkokansliets omvärldsbevakning och analys.

Inom ramen för min forskning vid kyrkokansliet är fokus på förändringar i kyrkotillhörighet och kyrkliga traditioner. Detta innefattar vilka mönster som kan ses i ut- och inträden, men också i värderingar och religiositet utifrån kyrkostatistik, registerdata, enkäter och intervjustudier.

Mina tidigare forskningsområden omfattar sociala rörelser med fokus på resurser, finansiella strategier och transnationella nätverk under den första vågens kvinnorörelse. Jag har också bedrivit forskning om den tidiga industrialiseringen, innovationsspridning och andrahandsmarknader för textilier i Sverige under 1800-talet och början av 1900-talet.

För närvarande ingår jag i projekt om kyrkotillhörighet i förändring, konfirmationsstudier i Europa och pilotprojekt om äldre kvinnors ideella engagemang i Svenska kyrkan.

Nyckelord

Kyrkotillhörighet, kyrkliga traditioner, idealitet, genus

Pernilla Jonsson

Pernilla Jonsson

Svenska kyrkans enhet för forskning och analys

Forskare (Enhetschef)

Min pågående forskning

Kyrkotillhörighet under förändring

Projektet har syftet att undersöka hur socioekonomisk och demografiska faktorer påverkar medlemskap och deltagandet i Svenska kyrkans verksamhet, men också hur svenska kyrkan hanterar att möta en omvärld i förändring. Projektet har tre delar: mönster i in- och utträden, doptradition i förändring, samt hur medlemskap påverkas vid flytt. Forskningsprojektet bygger på kyrkostatistik och registerdata, bland annat uppgifter om medlemskap i Svenska kyrkan samt demografiska och socioekonomiska data. Analyser kompletteras med intervju- och enkätstudier för att kunna förklara förändring.
Läs mer om projektet här. 

Europeiskt konfirmationsprojekt

Projektet startar hösten 2020. Syftet är att följa upp förändringar i utvecklingen av konfirmationsarbetet och ungdomars förväntningar och upplevelser under konfirmandtiden i Europeiska lutherska kyrkor från tidigare studier 2008-2013. Därutöver är ett delsyfte att ge verktyg till församlingar att följa upp och utveckla sitt konfirmationsarbete.
Läs mer om projektet här.

Pilotstudie om äldre kvinnors ideella arbete i Svenska kyrkan

I detta projekt är äldre kvinnors ideella engagemang i centrum. Kvinnor ökar sitt ideella engagemang i samhället generellt, och framförallt gäller detta dem som är födda omkring 1945 och senare. Denna generation har under sina liv upplevt stora förändringar vad gäller kvinnors roll i samhället och har i högre grad än tidigare tillgång till resurser och erfarenheter från ett arbetsliv utanför hemmet. Detta gör dem till en nyckelgrupp för att förstå hur föreställningar om ideellt arbete förändras. Volontärer kommer att vara en viktig resurs i framtidens samhälle där den välfärdsstat som byggts upp under 1900-talets senare hälft kommer att sättas under stark press. Inom detta pilotprojekt genomförs två observationer och fyra intervjuer i två församlingar för att fånga vad som görs, hur det görs och upplevelse av och motiv för ideellt engagemang.

Mina publikationer i urval

Jonsson, Pernilla, Patrik Svensson & Andreas Sandberg (accepted, minor revisions),
Who is baptized? A study of socioeconomic regional and gender differences in child baptism in Church of Sweden 2005 and 2015”, Nordic Journal of Religion and Society. (14 pages).

Jonsson, Pernilla 2018, Tro och tillhörighet under förändring – en fråga om generation?, Nyckeln till Svenska kyrkan. Uppsala: Svenska. (s. 19–34)

Davidsson Bremborg, Anna & Pernilla Jonsson 2018, Diakonalt arbete: hur kan och ska vi mäta det? Nyckeln till Svenska kyrkan. Uppsala: Svenska. (s. 53-69)

Bromander, Jonas & Pernilla Jonsson 2018, Medlemmar i rörelse En studie av förändringar i Svenska kyrkans medlemskår. Uppsala: Svenska kyrkan.(ca 120 sidor)

Jonsson, Pernilla 2016. ”Ut- och inträden – en ökad rörlighet i medlemskapet.” Nyckeln till Svenska kyrkan. Uppsala: Svenska kyrkan. s. 59–71

Jonsson, Pernilla 2017. ”Utträdesmönster.” Nyckeln till Svenska kyrkan. Uppsala: Svenska kyrkan. (s. 17–35)

Lilja, Kristina & Pernilla Jonsson (29 May 2019), “Inadequate supply and increasing demand for textiles and clothing: second-hand trade at auctions as an alternative source of consumer goods in Sweden, 1830–1900” Economic History Review, Vol. 73, Issue 1, February 2020, pp. 78-105.

Jonsson, Pernilla & Neunsinger, Silke (2012), Gendered money: Financial Organization in Women's Movements, 1880-1933 (International Studies in Social History, vol. 17). New York, Oxford: Berghahn Books. (278 pages)

Jonsson, Pernilla & Sandgren, Fredrik – Snäll, Tord – Lindberg, Erik (2009),
“Overcoming geography: a spatial statistical approach to influence of towns on rural industrialisation in Sweden 1850–1890”, Scandinavian Economic History 57:3, p. 229-251.

Jonsson, Pernilla & Neunsinger, Silke (2007), “Comparison and transfer a fruitful
approach to national history?”, Scandinavian Journal of History vol. 32 nr 3, p. 258-280. (22 pages)

Jonsson, Pernilla & Neunsinger, Silke (2011), ”Money Matters: The Impacts of
Class and Gender on the First Wave Women’s Movement’s Financial Strategies”, in Alison E. Woodward, Jean – Michael Bonvin & Mercè Renom (eds.) Transforming Gendered Well-being in Europe. The Impact of Social Movements, p. 33-49. Farnham, Burlington: Ashgate.

Jonsson, Pernilla & af Peterséns, Lovisa (2007), “Resources and Swedish Women's
Organisations' Participation on the International Scene, 1885-1916,” in Eva Schöck-Quinteros, Anja Schüler, Annika Wilmers (eds.) Politische Netzwerkerinnen. Internationale Zusammenarbeit von Frauen 1830-1960. Berlin: Trafo. (p. 221-240, 20 pages)

Jonsson, Pernilla & Lagerlöf, Ulrika Nilsson (2007), ”Organisationseliten” i Anita
Göransson (red.) Maktens kön. Kvinnliga och manliga makthavare i Sverige på 2000-talet. Stockholm: Nya Doxa (p. 385-410, 25 pages)