Mikael Larsson, forskare

Mikael Larssons forskningsområden omfattar frågor kring makt, identitet, kön, sexualitet och ålder i relation till Bibelns texter, dess tolkningshistoria och bruk i samtidskulturen.

Jag är bibelforskare med inriktning mot Gamla testamentet/Hebreiska bibeln. Jag är särskilt intresserad av bibeltexternas betydelse för det västerländska kulturarvet och bibeltolkning som arena för maktkamp. Min avhandling handlade om de tolkningsstrategier som senare tiders läsare använder för att hantera särskilt svåra texter, med en berättelse om ett barnoffer som fallstudie (Jeftas dotter i Domarboken 11). Jag följde då hur historieskrivare och konstnärer skrivit om texten, från antiken till vår tid (till exempel Josefus, Händel, Amos Oz). Jag har också intresserat mig för hur Ruts bok används för att etablera normer om kön och sexualitet, till exempel i barnbiblar och religiösa romanser. Bibel och film är ett annat intresse, mer precist Lars von Triers bibelbruk i filmer som Anti-Christ och Nymphomaniac. För närvarande driver jag ett projekt om betydelsen av barn- och familjespråk, framför allt i profetlitteraturen, samt vad ett ”barnperspektiv” kan innebära i bibelvetenskapen. 

Nyckelord

bibelvetenskap, makt, genus, barn, childhood studies, metaforteori, reception, narratologi, tolkningshistoria, film, profeter, Jesaja, Lars von Trier

Mikael Larsson

Mikael Larsson

Svenska kyrkans enhet för forskning och analys

Forskare

Min pågående forskning

Familjespråk i hebreiska bibeln: om betydelsen av barnaskap

Projektet har två huvudsyften. Det första är att genomföra ett antal fallstudier kring den teologiska betydelsen av ”familjespråk”. Vad är det mer specifikt som uttrycks på detta sätt och hur samverkar familjespråket med andra metaforer? Det andra är att teoretiskt utveckla vad ett ”barnperspektiv” kan innebära vid studiet av religiösa texter. Hur kan Childhood studies relateras till andra kritiska teorier (till exempel feminism och queerteori)? Den första delstudien handlar om de polariserade bilder av familjerelationer som kommer till uttryck i ramen till Jesajaboken (kap 1, 65-66). Den andra behandlar barns betydelse för Jesajas vision av en framtida utopi (kap 11). Den tredje studien berör den förbundsteologiska betydelsen av Davids barnaskap i berättelsen om hans tvekamp med Goljat (1 Sam 17).

Bibel och film

För forskningsenhetens arbete med begreppet samhällsteologi skriver jag ett bidrag om bruket av skrift och religiösa traditioner i Lars von Triers film Nymphomaniac (2014). Denna studie är insatt i den större diskussionen kring religions roll i det offentliga och om hur vi kan förstå samspelet mellan religion och kultur/samhälle.

CV 

  • Forskare, Svenska kyrkans forskningsenhet, kyrkokansliet, 2017-
  • Docent i Gamla testamentets exegetik, Uppsala universitet, 2017
  • Lektor i Gamla testamentets exegetik, teologiska institutionen, Uppsala universitet, 2012
  • Handläggare för kulturfrågor, kyrkokansliet, 2007-2012                                               
  • Postdoc, Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet, 2006-2007
  • Timlärare, Ersta sköndal högskola, Uppsala universitet, Umeå universitet, Södertörn högskola, 2004-2008.
  • Teologie Doktorsexamen, Uppsala universitet, 2004
  • Teologie kandidatexamen, Uppsala universitet, 1999
  • Projektanställning/Församlingsassistent Burträsk församling, Luleå stift, 1996–1997

Mina publikationer

“Trouble in God’s household: children and parents in the frame of Isaiah.” i La Maison de Dieu / Das Haus Gottes/The House of God. 7e Colloque international, Strasbourg-Tübingen-Uppsala. Wissenschaftliche Untersuchungen zum Neuen Testament, redigerad av Grappe, Christian. Tübingen: Mohr Siebeck. (under utgivning/forthcoming)

”Whose enemy? Lars von Trier’s Anti-Christ in Dialogue with biblical Creation and Passion Narratives.” I Der Widersacher Gottes – L’Adversaire de Dieu. Internationales Symposion der Theologischen Fakultäten Strasbourg-Tübingen-Uppsala. WUNT 364, redigerad av Michel Tilly, 305-327. Tübingen: Mohr Siebeck, 2016.

”Model of Modesty? Sexual politics and/in/after the Book of Ruth.” Biblical Reception 3: 175-219. Sheffield: Sheffield Phoenix Press, 2015.

”In search of Children’s Agency. Reading Exodus from Sweden.” I Exodus, ”Texts@contexts”, redigerad av Brenner, Athalya, 79-94. Minneapolis: Fortress Press, 2012.

Med Stenström, Hanna. Ett myller av liv. Om barn i bibelns texter [Swarms of Life: On Children in Biblical Texts]. Uppsala: Svenska kyrkan, 2012.

I begynnelsen var barnet. En läsning av 1 och 2 Mosebok [In the Beginning there were Children: A Reading of Genesis and Exodus]. Forskning för kyrkan: 14. Uppsala: Kyrkostyrelsen 2010.

(red) Kultur och kyrka. På väg mot en kulturteologi [Culture and Church: Towards a Theology of Culture]. Stockholm: Verbum, 2008.

(Sjöberg) “Jephthah’s Daughter as Desired Object or Feminist Icon.” I Retellings – the Bible in Literature, Music, Art, and Film. Redigerad av J. Cheryl Exum, 27-44.  Leiden och Boston: Brill, 2007. Tidigare publicerad i Biblical interpretation 15, 4-5, 377-394.  

(Sjöberg) ”Den böjliga normen. Exemplet Rut från Talmud till Pleijel.” I När religiösa texter blir besvärliga. Hermeneutisk-etiska frågor inför religiösa texter. Föredrag vid ett symposium i Vitterhetsakademin 15-16 maj 2006. [”Bending the Norm: The Example of Ruth from Talmud to Pleijel”, in When Religious Texts Become Disturbing] Utgivare: Lars Hartman, 169-181. Stockholm: Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets akademien, Konferenser 64, 2007.

(Sjöberg) Wrestling With Textual Violence. The Jephthah Narrative in Antiquity and Modernity. Bible in the Modern World 4. Sheffield: Sheffield Phoenix Press, 2006.

(Sjöberg) “Exegetens uppdrag? Ruts släkttavla som lackmustest.”. I Vad, hur och varför? Reflektioner över bibelvetenskap. Festskrift till Inger Ljung. [”What is the Task of the Exegete? The Genealogy of Ruth as a Test Case”, in What, how and Why? Reflections on biblical studies] Redigerad av Lars Hartman et al. Uppsala Studies in Faiths and Ideologies 17. Uppsala: Uppsala Universitet, 2006.

(Sjöberg) “Tolkningsstrategier för ‘etiskt problematiska’ bibeltexter” [”Interpretative Strategies for’ Ethically Problematical’ Texts”], Svensk Exegetisk Årsbok 64, 23-32, Uppsala 1999.