I denna pandemitid reflekterar jag över hur viktig gemenskap är.
Den där koppen med kaffe smakar mycket bättre när jag dricker den tillsammans med andra på Måndagscaféet. När jag sitter och läser bibeltexter saknar jag att kunna dela tankar och funderingar med de andra i Bokcirkeln. Jag slås av hur mycket trevligare det är att vandra med andra än att vandra själv, även om vi ofta pilgrimsvandrar i tystnad så är det en tystnad i gemenskap med andra.
Att vi såhär i advent- och juletid inte kan samlas i kyrkan och tillsammans ställa oss upp i kyrkan och brista ut i ”Hosianna, Davids son” känns jättekonstigt. Vi kommer inte ha någon krubbgudstjänst på julafton, även om kyrkan kommer att stå öppen för de som vill komma så får vi göra det i mindre grupper. Inte tillsammans.
Det är tillsammans vi växer och utvecklas
Det är tillsammans vi är kyrka. Det är tillsammans vi är församling. Det är tillsammans vi växer och utvecklas. Vi delar glädje och sorg tillsammans.
Åh vad jag saknar samtal och gemenskap!
Det är det som är det allra bästa med mitt jobb, att jag får möta människor i alla åldrar, fundera och diskutera kring tro och liv, skapa relationer med unga och äldre, jag utvecklas i mina möten med andra.
Tills vi kan ses igen vill jag önska er alla en riktigt mysig adventstid och en god och välsignad jul.
Tid att reflektera
Tänd ljus, kryp ner under en filt, läs en bra bok, ät knäck och drick glögg. Julen får vi njuta av på ett annorlunda sätt i år. Kanske blir det en mindre stressig jul, lite mer avskalad, och i detta lugn kanske vi finner tiden att reflektera över julens budskap: Jesu födelse. Glädjebudskapet. Hoppet. Ljuset. Vi kan få tiden att låta det sjunka in och drabba oss. Vi är aldrig ensamma, Gud är med oss. När jag känner saknaden av gemenskap med andra människor får jag fördjupa min gemenskap med Gud. Och det är minsann inte dåligt det heller!
Allt gott till er
och ha en fin jul!
Hälsningar Jenny
församlingspedagog