Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Begravning

Här hittar du svaren på några av alla de frågor man kan få inför en begravning. Du är alltid välkommen att ta kontakt med Svenska kyrkan Falun direkt.

Kontakta expeditionen

Telefon: 023-70 20 00 

Telefontider: Måndag-fredag kl 9-15


Besöks- och och postadress: Kristinegatan 11, 791 71 Falun

Besökstider: Måndag-fredag kl 9-16, lunchstängt kl 12-13.
Juni-augusti måndag-fredag kl 9-15, lunchstängt kl 12-13.


E-post: falu.pastorat@svenskakyrkan.se

Frågor & svar om begravning

Vad innebär begravningen?

När någon i vår närhet dör, ger begravningsgudstjänsten oss möjlighet att stanna upp, kliva åt sidan och samlas inför livets ofrånkomliga villkor. Minnen, känslor av tacksamhet, ilska, förtvivlan och hopp gestaltas i musik, ord och böner. I begravningsgudstjänsten tar vi avsked och överlämnar också den avlidna i Guds händer.

Vad i begravningsgudstjänsten kan anhöriga påverka?

Begravningsgudstjänsten utformas av anhöriga tillsammans med präst och kyrkomusiker. Det är tryggt att veta att det finns en genomtänkt ordning, samtidigt som det också ger möjlighet för specifika önskemål, t.ex. när det gäller psalmer, musik, bibeltexter och böner. Både präster och kyrkomusiker är vana vid begravningar och kan komma med konkreta förslag om vad som brukar fungera väl. Det kan också finnas praktiska önskemål kring begravningen när det gäller t.ex avskedstagandet eller stunden före och efter begravningen. Samtala med prästen om det, då ni ses inför begravningen.

Hur kommer man i kontakt med kyrkan/prästen före begravningen?

Ring, mejla eller besök vår reception på Kristinegården tel. 023-70 20 00, e-post. Eller sök på hemsidan efter kontaktuppgifter till präst.

Svenska kyrkan ansvarar på statens uppdrag för begravningsuppgifterna för alla medborgare, även dem som inte tillhör Svenska kyrkan.

När hålls begravningsgudstjänst?

I Svenska kyrkan i Falun (Aspeboda, Grycksbo, Falu Kristine, Stora Kopparbergs och Vika- Hosjö församlingar) kan begravningsgudstjänster bokas för torsdagar och fredagar kl 10, 12 eller 14. Boka på tel. 023-70 20 00. Begravningen ska ske inom en månad efter dödsfallet, i enlighet med begravningslagen.

Kan man välja präst?

Om ni har önskemål om präst, ta upp det i samband med er kontakt med kyrkan. Ofta går det att lösa.

Måste man anlita en begravningsbyrå?

Du behöver inte anlita en begravningsbyrå, utan man kan själv ta på sig ansvaret att kontakta alla instanser som berörs. Kist- och urnval görs kanske ändå lättast med hjälp av en byrå, eftersom det finns särskilda miljökrav på kistornas och urnornas kvalitet. 

Kan man välja plats för begravningsceremonin?

Ja, en begravning hålls vanligtvis i en av våra kyrkor eller kapell. Besök gärna våra kyrkor och kapell, och samråd också med kyrkans personal

Kan man välja var man vill bli gravsatt?

Man kan själv välja på vilken kyrkogård eller begravningsplats man vill bli gravsatt. Med gravsättning menas att stoft eller aska överlämnas till jord eller vatten. Stoft eller aska får bara gravsättas på allmän eller enskild begravningsplats. Om gravsättningen ska ske på en sedan tidigare använd gravplats, t ex i en familjegrav, måste gravrättsinnehavaren lämna sitt tillstånd. Väljer man en ort där man inte är folkbokförd får man bli begravd där om det finns tillräckligt med utrymme för gravplatser. Om man önskar strö askan i havet måste man kontakta länsstyrelsen i det län där gravsättningen ska göras för att få ett godkännande.

Gravsättning av stoft ska äga rum snarast möjligt och senast en månad efter dödsfallet och gravsättning av aska ska göras inom ett år efter kremeringen. I vissa fall beviljas uppskov, t.ex. om anhöriga behöver tid för att enas i någon fråga.

Vad kostar en begravning?

Begravningsgudstjänsten kostar ingenting för medlemmar/kyrkotillhöriga och finansieras genom den kyrkoavgift du som medlem betalar. För ej medlemmar/ej kyrkotillhöriga är lokal inklusive vaktmästare kostnadsfritt i samband med begravningsceremonin.

Det finns dock kostnader, framför allt när det gäller kista och transporter. Kistpriserna varierar och man väljer själv vilket utförande man önskar. Kostnaden för transporter beror naturligtvis på antalet transporter och deras längd, samt vilka lokala förutsättningar som finns. Om gravsättningen ska ske på annan ort kan transporter medföra att det blir extra kostnader för dödsboet. Annat som kan tillkomma är kostnader för dödsannons, blommor, kistdekoration, minnesstund och när det ska ordnas med gravsten.

De flesta väljer att anlita en begravningsbyrå. När man tar kontakt med en sådan ska man inte vara generad över att diskutera priserna, och byråerna är skyldiga att lämna kostnadsuppgifter. Kostnaderna blir lägre om man till exempel själv plockar blommor eller använder bårtäcke, själv utformar minnesstunden hemma eller till exempel i församlingshemmet. Om dödsboets tillgångar inte täcker kostnaderna för en begravning ska man kontakta kommunens socialtjänst.

Se också nedan under "Begravningsavgiften" vad den avgift som alla betalar täcker, och vad man får stå för själv.

Vad har man på sig på en begravning?

Förr var klädseln vid en begravning mycket strikt i svart och vitt. Nu för tiden är valet av klädsel mer varierat. Det händer att sorgehuset uttrycker en önskan om valfri eller ljus klädsel i dödsannonsen, och då är det den personliga smaken och innehållet i garderoben som styr valet av klädsel.

För män är strikt och formell klädsel svart eller mörkblå kostym. Vit slips brukar de närmast anhöriga ha, medan svart slips alltid är korrekt. För kvinnor är svart och vitt alltid korrekt, men även grått i olika nyanser och mörkblått används. Barn och ungdomar bär ofta mer varierande klädsel.

Kan barn följa med på en begravning?

Ja, barn både kan och får följa med på en begravning. Det händer att barn är mycket bestämda på att de vill följa med, men lika ofta händer det att barn tvekar eller säger nej. Vad än barnet uttrycker är det viktigt att prata igenom situationen.

När föräldrar och vuxna ska fatta beslut om att ett barn ska delta vid en begravning eller inte kan följande punkter fungera som vägledning: Vilka tankar och frågor har barnet självt? Finns det någon vuxen som kan finnas nära barnet under begravningen och som kan ge barnet trygghet? Den som står närmast barnet kanske har fullt upp med sina egna känslor och inte orkar vara ett stöd för barnet just då?

Hur möter man barn och ungdomar som sörjer?

Barn är väldigt konkreta i sina tankar runt döden och ställer ofta raka frågor. Liksom i alla påfrestande situationer är barnet i behov av trygghet och hopp. Det är vår uppgift som vuxna att förmedla det. Barn kan ge uttryck både för en besvikelse på Gud och hela tillvaron, likaväl som en tillit till att det finns en ”vacker himmel”.

Det är lika viktigt att före begravningen prata om den som gått bort och om begravningen, som det är att efter begravningen prata om detta. Ibland behöver man ”älta” upplevelser för att komma tillrätta med sina erfarenheter. Då kan det underlätta för barnet om de personer som barnet regelbundet träffar känner till vad det är som har inträffat. Tillsammans kan man dela både skratt och tårar, och när man kan minnas utan att det gör ont har man kommit långt.

Konkreta handlingar, som exempelvis att tända ett ljus, titta på bilder eller besöka en gravplats ger ofta möjlighet att uttrycka tankar och känslor. Barn kan vara rädda för att glömma hur den som gått bort såg ut, och då kan bilder vara till stor hjälp. Det finns också böcker man kan läsa tillsammans med barn och som tar upp en del av deras tankar runt död, begravning och sorg. Verbum, Svenska kyrkans bokförlag har t ex gett ut ”Barn i mötet med livets mörka sidor”, ”Barn sörjer” och ”Sommarlandet”. Röda korset har gett ut ”Barns sorg - några råd till familj och vänner” som kan beställas per telefon 08-698 90 20. Fler böcker om barn och sorg finns på Rädda Barnens hemsida, www.raddabarnen.se

Tonåringar behöver uppmärksammas på samma sätt som barn. Även om ungdomar kan diskutera mer vuxet än barn krävs det lyhördhet för att varken överskatta eller underskatta vad de kan orka med.

Tveka inte att ta kontakt med församlingen för att samtala om tankar och frågor runt liv och död. I församlingen vet man att det kan behövas ett extra stöd när det händer något som är svårt och smärtsamt. Många församlingar har specialutbildad personal för barn och ungdomar.

Det finns även stödgrupper i sorgen - för barn, unga och vuxna - som startar kontinuerligt. Läs mer klicka här

Ska man ge blommor eller en gåva till en insamlingsorganisation vid begravningen?

Ett blomsterarrangemang eller en penninggåva till förmån för en ideell organisation är två olika sätt att vid begravningen uttrycka deltagande med de anhöriga i sorgen och sin vördnad för den som gått bort.

Att ge en minnesgåva

I stället för att ge en blomstergåva som vissnar kan man ge en gåva som både är till glädje för de anhöriga, som får del av ens omtanke och ett minnesblad, och för de människor som får del av gåvan man ger. Ofta läses minnesbladen upp under minnesstunden, om man har en sådan.

Ibland står det i dödsannonsen angivet en insamlingsorganisation dit man kan ge en gåva i stället för blommor. Även om de anhöriga inte har uttalat något särskilt önskemål kan man alltid ge en gåva till en insamlingsorganisation. Ofta väljer man då ett ändamål som personen som gått bort själv uppfattade som meningsfullt.

Blomsterarrangemang

Om begravningen äger rum under blomningstiden kan en egenhändigt plockad bukett eller en bunden krans vara en fin personlig gest. Om kistan dekoreras med blommor är det ofta de allra närmast anhöriga som står för det. Blomsteraffärerna kan lämna prisuppgifter på olika arrangemang som de kan hjälpa till med. Beställ i god tid, gärna en vecka före begravningen.
När anhöriga och vänner går fram till kistan för att ta avsked vid begravningsceremonin, är det för många en tradition att damerna lägger en blomma på kistan och att herrarna bugar. Under årens lopp har etiketten förändrats och numera är det vanligt att även herrar lägger en blomma på kistan. Barn och ungdomar som deltar brukar också lägga en blomma på kistan. Om någon önskar lägga dit en skriven hälsning eller kanske en teckning går det också bra.

Vad händer med blommorna efter begravningen?

Om det finns en grav kan man efter begravningen få hjälp att transportera blommorna dit eller kan man själv bära dit dem. Är det många blommor och en liten grav kan det bli trångt, men då kan personal på platsen hjälpa till med att ordna det praktiska.

Vid kapellen på Skogskyrkogården läggs blommorna ut på gräsmattan intill entrén efter begravningen för att de anhöriga ska kunna komma och titta på dem i lugn och ro.

Vem har ansvar för graven?

Skötseln för en grav vilar på anhöriga och innehavaren av gravbrevet (bevis för att man innehar en grav). Om man vill ha hjälp med skötseln kan man köpa den tjänsten av kyrkogårdsförvaltningen. Man kan ringa dit eller besöka dem och diskutera igenom vad det finns för olika alternativ. Minneslund är en skötselfri gravform.

Kan man flytta en grav?

Ja, men det krävs mycket särskilda skäl till det och är omgärdat av bestämmelser som finns i 6 kap. 1 § begravningslagen. I begravningslagen framgår att huvudregeln är att gravsatt stoft eller aska inte får flyttas. Sedan kan man få tillstånd till flyttning om det finns särskilda skäl, men praxis är mycket restriktiv.

Begravningsavgiften

Svenska kyrkan ansvarar på statens uppdrag för begravningsverksamheten i landet. Enda undantagen är Stockholm och Tranås. För att täcka kostnaderna för begravningsverksamheten tas en begravningsavgift ut och som betalas av alla, oavsett om man är medlem i Svenska kyrkan eller inte. På beskedet från Skatteverket om den slutliga skatten anges hur stor begravningsavgiften är.

Begravningsavgiften används till att betala:

  • personal, lokaler och maskiner

  • förvaring av stoft

  • gravsättning

  • vissa transporter

  • krematorieverksamheten

  • lokaler både för religiösa och icke religiösa begravningsceremonier

  • anläggning och vård av kyrkogårdar och begravningsplatser

  • gravplatser eller motsvarande på allmän begravningsplats

För den som tillhör Svenska kyrkan är också begravningsgudstjänsten normalt kostnadsfri, antingen denna äger rum i den egna församlingen eller i någon annan församling. Den som tillhör en annan kyrka (eller samfund) får vända sig dit för upplysningar om kostnaderna. För den som inte tillhörde någon kyrka (eller samfund) alls får de efterlevande själva ordna s.k. borgerlig begravning eller avstå från att ha någon ceremoni. Normalt hålls begravningsgudstjänst i Svenska kyrkans ordning endast för den som vid dödsfallet tillhörde kyrkan.

Enligt begravningslagen ska alla gravsättas. Om det inte finns någon anhörig eller närstående som ordnar med begravningen gör kommunen det.

Hur begravs en person som inte tillhör Svenska kyrkan?

Hur en person som inte tillhör Svenska kyrkan begravs beror på vad den avlidne själv har uttalat för önskemål och vilken eventuell religionstillhörighet den avlidne har. Om det inte finns särskilda invändningar försöker man alltid att tillmötesgå den avlidnes önskningar.

Ett utträde ur Svenska kyrkan uppfattas generellt sett som ett aktivt ställningstagande som måste tas på allvar och respekteras. En kyrklig begravning kan genomföras om det finns omständigheter som talar för att det ändå är rätt alternativ. Kyrkoherden i församlingen avgör sådana frågor.

Om man tillhör ett annat kristet samfund eller en annan religion vänder man sig till sitt samfund för den religiösa akten. Dock svarar Svenska kyrkan för den allmänna begravningsverksamheten för alla, vilket innebär bl a att man förvaltar de allmänna begravningsplatserna.

En borgerlig begravning kan utformas helt enligt egna önskemål. Det är inget krav på att man måste anlita en borgerlig begravningsförrättare och man kan genomföra akten själv eller tillsammans med andra. Om man vill veta mer så finns det böcker på biblioteket om borgerliga begravningar och kommunen lämnar upplysningar om borgerliga begravningsförrättare.

Man behöver inte ha en begravning alls om man inte vill. Däremot är det lag på att alla måste gravsättas, det är en samhällelig uppgift som regleras i Begravningslagen. Det är ingen som äger den avlidna kroppen.

Länsstyrelsen utser begravningsombud för att bevaka hur församlingarna tar tillvara de personers intressen som inte tillhör Svenska kyrkan. Kontaktuppgifter till begravningsombudet , se kyrkogårdsförvaltningens sida

Liten ordlista

  • Allmän begravningsplats - begravningsplats där gravplats upplåtes för alla.

  • Bisättning - stoftet efter den avlidne lämnas på en särskild plats i väntan på jordfästningen.

  • Begravningsclearing - hemförsamlingen bekostar begravning i annan församling.

  • Begravningsgudstjänst - den handling genom vilken den döde överlämnas i Guds barmhärtighet och de anhöriga får ta avsked har tidigare kallats jordfästning).

  • Enskild begravningsplats - andra begravningsplatser än allmänna.

  • Gravrätt - den rätt som uppkommer när en bestämd gravplats upplåts för gravsättning.

  • Gravsättning - placering av stoft eller aska vid gravplats eller utströende av aska i minneslund eller på annan plats.

  • Gravvård - gravsten eller kors.

Läs mer om begravningsverksamheten klicka här

Begravningsombud Falun

Länsstyrelsens begravningsombud

Kenneth Johansson

Tel. 072-560 87 73
E-post

Begravningsombud utses för att bevaka hur församlingarna tar tillvara de personers intressen som inte är medlemmar i Svenska kyrkan.
Läs mer om begravningsombud Dalarna

Stödgrupper för dig i sorg

Att mista någon nära är svårt. Det svåra som möter kan ingen annan bära, men det blir mindre tungt när vi delar erfarenheter med andra i en liknande situation. Många upplever att en sådan möjlighet att utbyta tankar och känslor, har varit ett stort stöd i sorgen.

Läs mer om Stöd för dig i sorg