Den gamla kyrkan
På samma plats som nuvarande kyrka fanns en stenkyrka med trätorn. Den var 13 meter lång och 10 meter bred. Denna kyrka revs 1833 för att ge plats åt den nya.
Den nya kyrkan
Ritningen till kyrkan gjordes 1831 och samma år gav Kungl. Maj:t tillåtelse till att kollekt togs upp i landets kyrkor till en ny kyrka i Fagered. Den byggdes under ledning av byggmästare Nils Andersson, Sandhult, som gav det lägsta anbudet på 1015 riksdaler. Arbetet påbörjades 1833 efter det att den gamla kyrkan hade rivits ner. Redan den 27 oktober 1833 invigdes kyrkan av biskop Carl Fredrik af Wingård. Kyrkan byggdes av gråsten och är 24 meter lång och 14 meter bred. Tornet befinner sig originellt nog i kyrkans östra ända, över sakristian. Detta berodde på att när långhuset var byggt, så antog man att marken i väster intill Fageredsån var för sank för att man skulle våga bygga tornet i väster, över vapenhuset, vilket man alltid brukar göra. Därför bestämde man sig för att bygga tornet åt öster.
Målningarna
Det blev för dyrt att göra målningarna när kyrkan byggdes. Först år 1844 blev kyrkan målad av Teodor Mohme. Taket är målat i himmelens blåa färg. Listen mellan tak och långväggar har försetts med slingor i grönt och vitt. På läktarbarriären finns Jesu elva apostlar samt Paulus målade. De tre yttersta bilderna utgörs av landskapsbilder.
Dopfunten
Dopfunten i Fagered är säregen, eftersom den är tillverkad i Fagered av den s.k. Fageredsmästaren. Man har hittat en dopfuntsverkstad i Funtaliden, en km norr om kyrkan. Där har många dopfuntar tillverkats på 1200-talet till många kyrkor häromkring. Dopfatet av mässing har tillverkats på 1600-talet och har kyrkoherde Simon Hansson Faurelius namn ingraverat.
Den gamla altartavlan
På södra långväggen finns nu den gamla altartavlan som är från 1600-talet. Den består i mitten av Kristus med sina tolv apostlar vid nattvardens instiftande. På vänstra sidan står en man med lagens tavlor och bredvid honom en annan med ett kors och en kalk. På högra sidan står en man med ett krucifix och bredvid honom en annan med ett ankar och en duva. Ovanför finns en annan avdelning med ett C och en 4 i och en krona på vilket torde betyda den danske kungen Christian den IV. Flera keruber och kerubansikten är också med. Följande inskriptioner finns i nämnd ordning uppifrån och ner: ”Gud till ära blef denna altartavla med ny målning beprydd år 1809 under dåvarande Prosten P.L.C.M. Berg” och ”Smak och ser huru ljuvlig Herren är” samt ”Tager och äter, detta är min lekamen. Tager och dricker, detta är mitt blod.”
Altarprydnaden
Altartavlan har ett kors på vilket hänger svepeduken. Altartavlan är omgiven av kraftiga kolonner på var sida, vilka bär upp ett stort trekantigt överstycke med symboler för tro, hopp och kärlek.
Madonnabild
En bild av Maria med barnet på armen finns uthuggen i trä och är från 1300-talet. Den förvarades i många år i tornet men finns nu i koret i nordöstra hörnet.
Krucifix
Ovanför den stora altarprydnaden finns ett krucifix från 1400-talet.
Evangelistbilder
På de båda långväggarna finns uthuggna figurer av de fyra evangelisterna med sina symboler vid fötterna. Matteus symboliseras som människa eftersom Gud blev människa. Symbolen för Markus är lejonet, en bild för kunglig makt. Symbolen för Lukas är oxen, en bild för offer och bön. Och symbolen för Johannes är örnen. Det är en bild för inspirationen av den heliga Anden. Matteus och Markus finns på södra långväggen och Lukas och Johannes på norra. Dessa fanns i gamla kyrkan kring predikstolen.
Kista
En kista av ek från 1700-talet står i koret.
Predikstolen
Den är tillverkad av Johannes Andersson, Mjöbäck, år 1833. Han levde mellan åren 1780 och 1860. Den målades av Theodor Mohme år 1844. På predikstolen står en ängel och ovanför finns en himmel med fyra kerubansikten i hörnen och en sol i mitten. Vid uppgången till predikstolen finns målad en porträttmedaljong av Gustaf II Adolf, vilket är mycket märkligt eftersom Fagered på hans tid hörde till Danmark.
Nattvardskärlen
Nattvardskalken och patenen av silver är från 1714.
Klockorna
I tornet hänger två klockor. Den stora är från den gamla kyrkan och har följande inskription: ”Gud signe detta verk, att ock ett klockljud. Må ljuvt uppbåda folk och troget ära Gud. Giv att ditt dyra ord och omsorg för vår själ. Må aldrig gå oss ifrån, så sluter tiden väl. Ack låt för Jesu skull, vårt sista klockslag bli, oss ett saligt ljud för evighetens dag. År 1739 Sven Dahlin P.L.” Denna klocka är mycket gammal och bräcktes sönder och blev omgjuten av Arvid Böök i Göteborg år 1739. Den lilla klockan tillverkades 1952 av Olssons klockgjuteri i Ystad. På den står en vers författad av Aina Gren: ”Må för den som modlös klagar Klockan bringa tröstens bud Och i många glädjedagar Mana oss att minnas Gud Visa väg till livets ord Dopets källa, nådens bord Visa vägen upp till fröjden Som du oss berett i höjden.”
Orgeln
Kyrkan fick sin första orgel 1879. Den var på sju stämmor och byggdes av C Nilsson, Ullared, för 2.700 kronor. 1936 byggdes orgeln av A Magnusson, Göteborg, och består därefter av tolv stämmor.
Gravstenar
Vid norra änden av kyrkogården finns uppställda en del gravvårdar från 1600-talet som hittades i jorden. På en av stenarna kan man läsa gårdsnamnet Havelt.
