Svenska kyrkans färdplan för klimatet

Svenska kyrkans färdplan för klimatet innebär att vi ska minska vår egen klimatpåverkan och bidra till mänsklighetens gemensamma arbete för att bromsa effekterna av klimatförändringarna. Vi ska lyfta andliga och existentiella aspekter samt uppnå klimatneutralitet för den egna verksamheten till år 2030.

Klimatkrisen är sannolikt den största gemensamma utmaningen som mänskligheten någonsin stått inför. Vi ska som kristna bidra till klimatmålen av kärlek till Gud och skapelsen, och med förhoppningen att förverkliga något av Guds rike i världen. Vi ska också verka för klimaträttvisa och stödja de människor som drabbas mest av klimatförändringarna, trots att de bidragit till dem allra minst. 

Här kan du se en film om Svenska kyrkans färdplan för klimatet och läsa mer om olika initiativ och projekt som pågår i våra stift och församlingar. Längst ned på sidan finns fördjupad information om färdplanens mål och genomförande. Hela Svenska kyrkans färdplan för klimatet kan också laddas ned på svenska och på engelska (pdf). 

Exempel på projekt inom färdplanen

Klimatsmarta kyrkogårdar

I olika delar av kyrkogårdsförvaltningarnas verksamhet sker just nu ett stort omställningsarbete för att kunna bli klimatneutrala till 2030. Inom projektet Klimatsmarta kyrkogårdar arbetar man bland annat med återbruk av gravstenar, klimatsmart krematorieteknik och kyrkogårdens vatten som samhällsresurs.

Solkraft från ovan

Alla Prästlönetillgångar i Sverige driver just nu ett projekt som heter Storskalig elkraftproduktion från större, effektiva och uthålliga Solkraftsanläggningar genom ökad Kyrklig Samverkan. En del i projektet är kunskapswebinarium om storskaliga solkraftsanläggningar för alla intresserade medarbetare i Svenska kyrkan. Du kan läsa mer om projektet och kommande webinarium här

Flygfria resor

En av målsättningarna i Svenska kyrkans gemensamma färdplan för klimatet är att minska vår egen klimatpåverkan. Därför startade Stockholms stift ett projekt för några år sen för att få flera att gå över till ett mer klimatanpassat och flygfritt resande. Se filmen om arbetet och möt församlingar som bytt konfirmationsresor med flyg till tåg.

Kyrkogårdar med rik biologisk mångfald

Projektet klimatsmarta kyrkogårdar med rik biologisk mångfald är en del av arbetet i Svenska kyrkans Färdplan för klimatet, som bland annat tagit fram en manual för inventering av naturvärden och guide för att beräkna utsläpp.

Studiecirkel: Skapa fred med jorden

Inom ramen för En färdplan för klimatet har ett studiecirkelsmaterial tagits fram, som svarar på några av de centrala uppmaningar som finns i Ett biskopsbrev om klimatet. Syftet med materialet är att utforska hur vi kan frigöra hopp och handlingskraft i omställningen till ett hållbart samhälle där vi lever i fred med jorden, varandra och hela skapelsen. Studiecirkeln hos Sensus är uppdelad i fem träffar och utformad utifrån flertalet texter.

Bild på personer som går på en väg med ryggsäckar samt logotypen för Pilgrim's Walk for Future

Pilgrimsvandra för klimatet

Pilgrims walk for Future samlar tusentals människor till vandringar för att uppmärksamma vikten av att ta ansvar och agera i klimatfrågan. Under 2023 arrangerar Pilgrim's Walk for Future mötesplatser över hela Sverige för dig som vill vara med i det som blivit nordens största vandrande folkrörelse för klimaträttvisa, fred med jorden och fred med varandra.

Metodstöd för klimatrisker och klimatanpassning

Klimatförändringarna innebär påtagliga utmaningar för Svenska kyrkans kyrkor, andra byggnader, och begravningsplatser. Det kan även innebära att församlingarnas ordinarie verksamhet utsätts för påfrestningar. Nu finns en digital introduktionsutbildning om de viktigaste konsekvenserna av klimatförändringarna för församlingar och ett samarbete med SMHI för en screening av klimatrelaterade risker.

Stora vinster med batterilager i svenska kyrkor

Inom ramen för Färdplan för klimatet har Karlstad Stift genomfört analysarbetet ”Batterilager och systemtjänster i Svenska Kyrkan”. Resultatet visar på ekonomiska och miljömässiga vinster. Nu går arbetet vidare med realisering.

Mat- & klimatprat

Under 2022-2023 pågår projektet Mat- & klimatprat i Södra Tjusts pastorat. Satsningen vill bidra till en värderingsförändring genom att uppmärksamma matproduktionens klimatpåverkan. Två grundmaterial har producerats som är utformade att väcka tankar och aha-upplevelser kring att göra mer medvetna val när vi handlar, lagar och äter vår mat.

Körverket Tellus - den sårbara skönheten

Ett körverk som genom sång och musik berör klimatkrisen och vår relation till den skapelse vi lever i och av. Det består av sju satser där varje sats utgår från en dag i skapelseberättelsen i Bibeln.

Kvinna står i ett risfält i Bangladesh.

Försörjning och klimaträttvisa

Act Svenska kyrkan värnar skapelsen och försvarar alla människors rätt till ett värdigt liv. Grundläggande trygghet, jämställdhet och klimaträttvisa är en förutsättning för en hållbar värld. När människor kan arbeta och klara sig på sin inkomst skapas självförtroende och framtidstro.

Värö-Stråvalla tar kraften från ovan

Under 20 år har Värö-Stråvalla församling i norra Halland arbetat målmedvetet med miljöanpassning. Som första kyrkan i Sverige satte de solceller på kyrktaket. När de nu tagit sin fjärde solcellsanläggning i bruk är församlingen självförsörjande på el.

Vegansk cook-along

Välkommen till vegansk cook-along uppdelad i tre filmer för förrätt, varmrätt och efterrätt. Filmerna av och med matbloggaren och kokboksförfattaren Gustav Johansson spelades in i mars 2021 för Svenska kyrkan som en del i projektet Klimatsmart mat inom Färdplan för klimatet.

Effektmål 2030 

Färdplanen siktar mot tre övergripande effektmål som ska vara uppfyllda senast 2030. 

1. Klimatneutralitet 

Svenska kyrkan ska vara klimatneutral senast år 2030, det vill säga inte lämna något nettobidrag till den globala uppvärmningen. Målet ska till största delen nås genom utsläppsminskningar inom Svenska kyrkans egen verksamhet samt andra insatser för omställning nationellt och globalt.

2. Värderingsförändring

Svenska kyrkan ska i ökad utsträckning verka för den värderingsförändring som vi som mänsklighet behöver åstadkomma och lyfta andliga och existentiella aspekter av klimatkrisen. 

3. Bidra till klimaträttvisa 

Svenska kyrkan ska, bland annat genom Act Svenska kyrkan, stärka stödet till de människor som drabbas mest av klimatförändringarnas effekter trots att de bidragit till dem allra minst. 

 

För att uppnå effektmålen delas arbetet upp i etappmål, varav de inledande sju ska vara uppnådda 2023. Nu finns även antagna etappmål för 2024-2027. Läs mer om varje etappmål i den utfällbara menyn nedan.

Etappmål 2020-2023

Tro och teologi är omistliga när vi står inför den största krisen som hela mänskligheten samtidigt har att hantera. Klimatfrågorna handlar om hur vi ser på oss själva, varandra och vår relation till naturen och Gud. Det finns utifrån en kristen livssyn vägar framåt även genom kris.

Genom att ta in fakta, hantera osäkerhet och nå fram till ett hopp kan den handlingskraft som behövs för att möta utmaningen frigöras.   Det finns därför ett stort behov av nya berättelser om vad livet i en klimatvänlig framtid kan innebära, inte bara materiellt utan även andligt och existentiellt. Diskussion och handling kring dessa andliga och existentiella perspektiv ska ske i fördjupad samverkan med ekumeniska och interreligiösa nätverk. 

​Till 2023 kommer  

  • stiften att genomföra samtal om klimatkrisens andliga och existentiella aspekter med utgångspunkt i ”Ett biskopsbrev om klimatet”
  • klimatfrågan att integreras i församlingarnas verksamhet som till exempel konfirmandarbete, gudstjänst, bön och samtal och sång
  • samarbetet mellan klimat- och pilgrimsverksamhet att fördjupas som till exempel genom informationsmaterial och nya former för vandringar och retreats, som pilgrimsvandring till klimattoppmöten
  • Skapelsetid, som är en tid för bön och handling för skapelsen och firas av kyrkor över hela världen att, vara känd och firad inom Svenska kyrkan
  • Svenska kyrkans klimatarbete fördjupas och integreras i arbetet inom Kyrkornas världsråd, Lutherska världsförbundet samt Sveriges kristna råd. Speciellt fördjupas arbetet kring verktyg för mobilisering och bön samt samarbete med våra Europeiska systerkyrkor kring Europas klimatutmaningar.
  • Act Svenska kyrkan ha minimerat miljörisker och negativ klimatpåverkan genom kartläggningar och handlingsplaner. Detta gäller främst de samhällen och grupper som redan idag löper störst riska att drabbas.  

Svenska Kyrkans är en av Sveriges största fastighetsägare. Med cirka 20 000 byggnader och en energiförbrukning på ca 500 GWh är fastigheternas klimatpåverkan stor. Denna påverkan kan minimeras genom systematisk energieffektivisering, kopplad till lokalförsörjningsplaner och genom aktiva val av energianvändning.    

Till 2023 ska

  • energianvändningen minska med 10 procent (basår 2017)
  • eldningsolja och fossil naturgas i princip vara utfasade
  • alla Svenska kyrkans enheter ha gjort aktiva val av förnybar el och fjärrvärme, när det är möjligt
  • klimatpåverkan från byggnadernas energianvändning halveras jämfört med 2017. 

​Idag bidrar Svenska kyrkan till förnybar energiproduktion genom egen produktion, direkta investeringar och uthyrning av mark till energiproducenter.

Till 2023 ska

  • det finnas konkreta förslag om hur produktionen av förnybar el kan ökas, tillsammans med stödjande insatser att utföras som projektutveckling, ramavtal, erfarenhetsutbyten och myndighetsdialog
  • det finnas ett nationellt och flera regionala ramavtal för installation av solel, och tips och råd om solceller
  • två till tre större projekt för produktion av förnybar el vara under utveckling. 

Svenska kyrkan ska aktivt bidra i omställningen till fossilfria transporter och minska utsläppen från egna resor.  

Till 2023 ska

  • digitala möten användas av fler stift, pastorat och församlingar än idag. Här ingår även utbildningar i hur man bäst genomför digitala möten
  • 20 procent av pastorat och församlingar ha laddplatser för elfordon, och tips och råd om laddplatser ska finnas
  • det total antalet laddplatser var minst 300
  • minst 40 procent av de bilar som enheterna äger eller leasar ska vara el- eller hybridfordon
  • minst 60 procent av enheterna i Svenska kyrkan ska ha egna resepolicyer som främjar fossilfria färdsätt och tips och råd om resepolicy ska finnas
  • goda exempel på flygfria resor i församlingar finnas på Svenska kyrkans intranät
  • det finnas redskap eller incitament för att kravställa fossilfria transporter vid upphandlingar
  • det finnas en struktur för hållbar och klimatsmart förvaltning av kyrkogårdar och begravningsplatser
  • det finnas bättre metoder för uppföljning av klimatpåverkan inom området.

För att stift, pastorat och församlingar ska kunna konsumera och investera hållbart erbjuds de ramavtal och hållbara fonder. Genom att använda dessa kan Svenska kyrkan som inköpare och investerare påverka näringslivets omställning till hållbar produktion.

Till 2023 ska

  • anslutningen till Svenska kyrkans ramavtal och speciellt de med relevans för klimatet fördubblas
  • behovet av ytterligare avtal med klimat- och hållbarhetsnytta ska undersökas och upphandlingar inledas
  • det finnas en utbildning i klimat- och hållbarhetsgranskning vid inköp
  • det finnas informations- och inspirationssatsningar kring mat
  • en utbildning i hållbara investeringar tas fram
  • anslutningen till kyrkans hållbara Ethos-fonder öka
  • investeringarna i så kallade Impact-fonder och gröna obligationer ökas
  • samverkan med andra investerare och inköpare öka för att skapa stark efterfrågan på hållbar produktion och konsumtion.

Till 2023 kommer en gemensam metod för redovisning av utsläpp och upptag av växthusgaser att implementeras inom prästlönetillgångarna för att kunna följa klimatarbetet och dess förbättringar. Samtliga åtgärder för klimatnyttan ska balanseras mot biologiska, ekonomiska, sociala, andliga och existentiella värden.  

Prästlönetillgångarna ska

  • som markägare, projektör och kapitalförvaltare verka för ökat träanvändande i byggnationer
  • fortsätta att driva på investeringar i sol- och vindkraft. Det kan göras både i små och stora projekt och i samverkan med andra aktörer
  • verka för att skapa forum för kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och gemensamma projekt för våra arrendatorer. Syftet är att skapa ett hållbart och fossilfritt jordbruk.
  •  använda sig av möjligheten att påverka brukandet vid nyupplåtelse av arrenden om det anses lämpligt
  • sätta mål senast 2021 för en minskad klimatpåverkan. Drivning och transporter inom det egna skogsbruket ska sträva emot energieffektiva system och klimatneutrala bränslen.
  • i sitt skogsbruk sträva efter att tillvarata den brukade skogsmarkens produktionspotential för ökad klimatnytta
  • ta stöd i aktuell forskning i arbetet med att öka skogarnas klimatnytta.  

Klimatarbete i praktiken handlar ofta om att rusta våra samhällen för klimatförändringarnas effekter.

Svenska kyrkan ska därför fortsätta

  • att delta i totalförsvaret och krisberedskapsinsatser
  • ge stöd till människor som flytt situationer som uppstått på grund av klimatförändringars effekter.

Svenska kyrkan ska även

  • ge psykosocialt stöd i samband med kriser, både i Sverige och utomlands
  • rusta lokalsamhällen i utvecklingsländer där vi stödjer projekt. 

Etappmål 2024-2027

Klimatfrågorna handlar om hur vi ser på oss själva, varandra, vår relation till skapelsen och Gud. Kyrkan har en unik möjlighet att bidra till värderingsförändring i det svenska samhället genom att vi kontinuerligt bearbetar värderingar, världsbild och livssyn i hela vår verksamhet. Detta uppdrag är en del i församlingens grundläggande uppgift: gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Kyrkan både förvaltar och utvecklar sitt uppdrag i ord och handling som en tolkande gemenskap. Det finns ett stort behov av berättelser om vad livet i en klimatvänlig framtid kan innebära, såväl materiellt som andligt och existentiellt. Inom Svenska kyrkan och i möte med andra samhällsaktörer finns rika möjligheter att vara med och formulera dessa berättelser och att sprida hopp. För att uppnå en långsiktig och hållbar samhällsförändring behöver även utbyten med andra kyrkor och trossamfund ske, både i Sverige och internationellt. Olika aktörer bidrar till diskussionen om grundläggande värderingar i olika länder, lokalsamhällen och kontexter. Utmärkande för vår evangelisk-lutherska tradition är att lyfta fram betydelsen av att värna ett gott liv i denna värld. Detta gäller också när förändring sker och ny kunskap växer fram.

Klimatfrågan är också en fråga om rättvisa. 10% av världens rikaste människor och länder står för över 50% av utsläppen av växthusgaser medan de som släpper ut minst drabbas mest av klimatförändringarnas effekter. De länder som genererat mest utsläpp måste bidra till en rättvis omställning där sårbara grupper av människor och samhällen får stöd och stärkt inflytande över de klimatbeslut som fattas. Klimaträttvisa handlar också om att ställa om till mer hållbar konsumtion och bidra till rätten till värdiga liv för hela jordens befolkning och även framtida generationer. Här behöver även vi i Svenska kyrkan ta vårt ansvar tillsammans med andra samhällsaktörer. Det är en viktig moralisk fråga som handlar om etiskt ansvarstagande och ytterst att vara trogen vår kristna värdegrund.

Till och med 2027 ska:

  • Svenska kyrkan vara en modig röst för rättvis omställning med omsorg om hela skapelsen, som i ord och handling tar sitt ansvar lokalt och globalt.
  • Svenska kyrkan initiera och delta i samtal om värderingsförändringar avseende en människocentrerad livsförståelse och ett engagemang för naturens rättigheter.
  • Svenska kyrkans verksamhet inom den grundläggande uppgiften bidra till den nödvändiga värderingsförändring som krävs för skapelsens framtid. 
  • kunskap om klimaträttvisa genomsyra all verksamhet i Svenska kyrkan.
  • Svenska kyrkan bearbeta andliga och existentiella perspektiv av klimatkrisen i ekumeniska och interreligiösa nätverk samt med andra samhällsaktörer.
  • alla församlingar ha tillgång till stöd för att synliggöra färdplanens mål i Svenska kyrkans interna främjande- och tillsynsverktyg som lokalförsörjningsplaner, församlingsinstruktioner och visitationer. 

Energianvändning i Svenska kyrkans cirka 20 000 byggnader medför en betydande klimatpåverkan. Vi behöver arbeta systematiskt och innovativt med att både minska och effektivisera energianvändningen. Lokalförsörjningsplaner är viktiga verktyg för att se över lokalbehoven. Vi ska enbart använda energi när det finns ett behov, optimera befintliga installationer och använda de mest hållbara produkterna.

Till och med 2027 ska:

  • den totala köpta energimängden per kvadratmeter för uppvärmning och el i byggnader genom effektivisering ha minskat med minst 5% per år under etappen. Det motsvarar en   maximal genomsnittlig energianvändning på 115 kWh/m2 per år för uppvärmda ytor vid etappens slut. 
  • de totala klimatpåverkande utsläppen från energianvändning ha halverats under etappen.
  • krematorieverksamheten använda uteslutande fossilfria stödbränslen och utsläppen från stödbränslet uppgå till maximalt 20 kg CO2e/kremation. 
  • fossil eldningsolja för uppvärmning vara helt utfasad. Övriga fossila bränslen för uppvärmning ska vara planerade för utfasning senast till 2030.
  • samtliga enheter inom Svenska kyrkan ha gjort aktiva val av förnybar el. Om möjligt ska elen vara märkt Bra Miljöval.

Med våra många fastigheter och tillgång till mark har Svenska kyrkan möjlighet att producera förnybar el. Därigenom bidrar Svenska kyrkan till Sveriges energitillförsel. Svenska kyrkan bidrar både direkt genom egna produktionsanläggningar och indirekt genom utarrendering av mark till andra producenter. Den förnybara elproduktionen består i huvudsak av sol- och vindkraft. Både klimatpåverkan och social hållbarhet varierar dock stort mellan olika solelprodukter, varför hållbarhetsaspekterna är synnerligen viktiga att beakta inför etablering av nya anläggningar. Potential finns för innovation, exempelvis genom vidareutveckling av energilagring och systemtjänster.

Till och med 2027 ska:

  • den totala årliga produktionen av förnybar el (sol och vind), från egna anläggningar inom Svenska kyrkan ha ökat med minst 85 GWh under etappen, så att den egna förnybara elproduktionen vid etappens slut motsvarar minst en tredjedel av Svenska kyrkans elanvändning.
  • den relativa ökningen av installerad effekt solel i Svenska kyrkan överstiga ökningen för Sverige i stort under etappen. 

I Svenska kyrkan görs många resor, vilket innebär stor energiåtgång och höga fossila utsläpp. Svenska kyrkan ska aktivt bidra till omställningen till fossilfria och effektiva resor och transporter. För att nå målen behövs åtgärder som rör beteendeförändringar såsom minskat resande, snålare körsätt och nya, mer klimatsmarta och innovativa resealternativ. Vi behöver även investera i ny teknik, praktiska förutsättningar som underlättar för fossilfria färdmedel samt välja fossilfria drivmedel. Förutsättningarna varierar i landet och därför kommer även åtgärderna att se olika ut.

Till och med 2027 ska:

  • minst 75 % av alla gruppresor och resor med bil i tjänsten vara fossilfria. 
  • resor med bil och flyg ha minskat med minst 25 % resp. 50 % (i kilometer), under etappen. 
  • praktiska förutsättningar som underlättar för fossilfria färdmedel finnas vid alla personalparkeringar och kyrkor med parkeringar.

Svenska kyrkan är den huvudsakliga huvudmannen för begravningsverksamheten i Sverige, och förvaltar över 3000 kyrkogårdar och begravningsplatser. Svenska kyrkan har ett ansvar för att bevara och sköta våra begravningsplatser på ett hållbart sätt. De är ofta högintensivt skötta och genererar därför utsläpp från fossilt drivna fordon och maskiner samt stora mängder avfall. Förvaltningen av kyrkogårdar och begravningsplatser ska genomföras och utvecklas på ett sätt som är både klimatsmart och som bevarar och utvecklar den biologiska mångfalden.

Till och med 2027 ska:

  • skötseln av begravningsplatser och markanläggningar inom Svenska kyrkan minska den fossila energianvändningen med minst 75 % när det gäller transporter, resor och maskinell utrustning under etappen.
  • Svenska kyrkan samordna krematorieverksamheten.
  • begravningsverksamheten samordna transporter av stoft och aska.
  • skötseln av begravningsplatser och markanläggningar inom Svenska kyrkan minska mängden restavfall med minst 5 % under etappen.

Svenska kyrkan gör årligen inköp för stora belopp och förvaltar ett avsevärt finansiellt kapital. Konsumtionen och investeringarna ger upphov till stora utsläpp och riskerar även att påverka mänskliga rättigheter negativt. Genom medvetna systematiska processer och val kan vi påverka leverantörer, förvaltare och bolag på egen hand och i samverkan med andra aktörer såväl i Sverige som internationellt. Som stöd för stift, församlingar och pastorat finns möjligheten att skapa ramavtal med leverantörer för särskilt hållbarhetspåverkande produkter och tjänster. Nytänkande kring behov och konsumtion kan också bidra till den nödvändiga omställningen. Att använda, vårda, laga och uppdatera det man redan har bidrar till en cirkulär konsumtion, liksom samnyttjande mellan verksamheter och enheter. Genom samarbeten med kapitalförvaltare finns hållbara fonder med låga förvaltningsavgifter.

Till och med 2027 ska:

  • en stödfunktion för hållbara inköpsprocesser vara etablerad, och användas inom varje stiftskansli och i minst 60 % av församlingarna i varje stift.
  • anslutning till Svenska kyrkans nationella och/eller regionala ramavtal, inom avtalskategorier med särskild klimatrelevans fördubblas under etappen. 
  • resurseffektivitet, delande, återbruk, cirkulära lösningar och lågt klimatavtryck eftersträvas i största möjliga mån vid inköp och konsumtion på alla nivåer i Svenska kyrkan.
  • värdet på investerat kapital i Ethosfonderna ha bibehållits på minst samma nivå som vid ingången av etappen. 
  • långsiktiga kapitalplaceringar göras i linje med Svenska kyrkans finanspolicy för nationell nivå.

Svenska kyrkan är viktig för många, inte minst i krissituationer. Svenska kyrkan ingår i Sveriges totalförsvar och måste således fungera även under höjd beredskap och krissituationer. Klimatrelaterade händelser som översvämningar och värmeböljor kan utgöra kriser som ökar risken för skadlig påverkan på Svenska kyrkans kulturarv, kyrkogårdar, kyrkor och andra byggnader. De riskerar även i längden att påverka Svenska kyrkans möjlighet att utföra sitt grundläggande uppdrag.

Det finns olika lokala förutsättningar och möjligheter i arbetet med klimatanpassning. Lokalförsörjningsplaner är ett verktyg för att förebygga negativa effekter. Det är ett privilegium att ha möjligheten att kunna förebygga att verksamhet drabbas av klimatförändringar. En möjlighet som de som redan drabbas hårt av klimatförändringarna oftast inte har. Svenska kyrkan ska lyfta rättviseaspekten i sammanhang kopplat till sitt eget arbete med klimatanpassning. Rättvisefrågan har lokala, regionala, nationella och globala dimensioner.

Till och med 2027 ska:

  • samtliga kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser som är skyddade enligt kulturmiljölagen vara utredda för hur de påverkas av klimatförändringens effekter.
  • en samverkan och utbildning inom klimatanpassning vara etablerad och användas av Svenska kyrkans anställda och förtroendevalda. 
  • det finnas beredskap och förmåga att bemöta fysiska, psykiska och existentiella behov vid både akuta och smygande kriser, orsakade av extrema väderhändelser eller ett förändrat klimat.
  • begravningsverksamheten vara fortsatt säkrad under väderrelaterade händelser. 
  • rättviseaspekten synliggöras i arbetet med klimatanpassning. 

Hur Svenska kyrkan förvaltar skog och jord har stor betydelse för att begränsa vår klimatpåverkan. Växande skog binder koldioxid från atmosfären och skogarnas råvaror kan användas för att ersätta fossila bränslen och material. Samtidigt finns det fler mål som måste uppfyllas utöver de som kopplar till skogarnas trädtillväxt och kolbindning. Till dessa hör att bevara och utveckla skogarnas biologiska mångfald, upprätta sociala och kulturella värden samt att säkerställa skogsekosystemens stabilitet och anpassningsförmåga till ett förändrat klimat. En utredning har tillsatts som aktivt arbetar för att Svenska kyrkan ska säkerställa en så hållbar skogsförvaltning som möjligt. Svenska kyrkan har en hög ambitionsnivå och utredningens resultat kan bidra till att målen preciseras ytterligare inom detta målområde.

Klimatförändringarna påverkar även de arktiska urfolkens livsvillkor. Förutsättningarna för att bedriva långsiktigt hållbar rennäring och andra traditionella näringar hotas. Behovet av anpassningsåtgärder inom Svenska kyrkans markförvaltning och skogsbruk lyfts i handlingsplanen för åtaganden kopplade till Svenska kyrkans ursäkt till det samiska folket.

Till och med 2027 ska:

  • beräkningsmodellen för den skogliga kolbalansen vara utvärderad genom extern revision, och mätmetoder för jordbrukets kolbalans vara implementerad i enlighet med bästa praxis och gällande redovisningsregler.
  • prästlönetillgångarna fortsatt aktivt bidra till forskning och utveckling om en hållbar förvaltning av skog och mark och en hållbar produktion av förnybar energi.
  • prästlönetillgångarna som markägare, projektör och kapitalförvaltare verka för ökat träanvändande i byggnationer och klimatsmart byggande.
  • produktion av förnybar el, motsvarande den totala årliga användningen i kyrkans byggnader, vara i projekt- eller produktionsfas på Prästlönetillgångarnas marker. Produktionen kan omfatta både egna anläggningar och anläggningar som drivs av andra aktörer på Prästlönetillgångarnas marker. 
  • prästlönetillgångarna bidra till forum för kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och gemensamma projekt för fossilfritt och hållbart jordbruk för sina gårdsarrendatorer. Vid nyupplåtelse av arrenden ska man använda möjligheten att påverka brukandet om det anses lämpligt. 
  • prästlönetillgångarnas skogsbruk sträva efter fossilfrihet i skötsel och transporter.
  • prästlönetillgångarna tillvarata den brukade skogens produktionspotential för ökad klimatnytta på kort och lång sikt. Samtliga åtgärder för klimatnytta inom Prästlönetillgångarnas förvaltning av skog och mark ska ha en balans mellan ekologiska, sociala, ekonomiska och andliga värden.
  • prästlönetillgångarna vidta aktiva åtgärder för klimatanpassning som kan öka skogarnas och jordbruksmarkens motståndskraft, återhämtnings- och utvecklingsförmåga och minska klimatförändringarnas skadliga effekter.
  • prästlönetillgångarna ha vidareutvecklat kunskap om hur markförvaltning och skogsbruk påverkar samiska näringar, samt genomfört anpassningar i enlighet med handlingsplanen som är kopplad till Svenska kyrkans ursäkt till det samiska folket. 

Mer om Svenska kyrkans arbete för klimatet

Vårt arbete för klimatet

Klimatförändringarna är inte en fråga som kan skjutas på framtiden – effekterna är kännbara redan idag. Som kristna vill vi värna skapelsen både genom konkreta insatser och genom reflektion över de existentiella frågor som klimatförändringarna väcker.