Foto: Ida Bjurström

Månadens profiler - januari 2020

Irene Pihl, Yvonne Pettersson och Beba Praizovic, kyrkogbokföringsassistenter, ”Det är livet i ett nötskal, det vi jobbar med”

På Enköpings pastorats församlingsexpedition i Kyrkans Hus arbetar Irene Pihl, Yvonne Pettersson och Beba Praizovic, som kyrkobokföringsassistenter. Dom har ett hektiskt tempo i sin arbetsvardag med en hel del fasta arbetsuppgifter samtidigt som dom är ansiktet och rösten utåt i kontakt med både anställda och församlingsbor i mötet i receptionen och via telefon och mail. I arbetet har dom exakt samma arbetsuppgifter (förutom Irene som också arbetar med löner för Fjärdhundra) och arbetar under ett roterande schema. Och trots de tydliga arbetsuppgifterna är ingen dag den andra lik.

- Vi är ett stort nav i ett jättestort hjul, kommenterar Yvonne, och Irene tillägger, där vår främsta uppgift är att serva pastoratet och församlingsbor.

30 års erfarenhet
På expeditionen i Kyrkans Hus möts man av deras öppna och inkännande bemötande, två och två, och varje vecka sitter den tredje i ett tyst rum, medan två personer alltid syns i ”luckan”.
- Man vet aldrig vem som kommer att ringa eller besöka oss, säger Yvonne och berättar hur berörd man kan bli ibland. Vi tar emot en miljard samtal, säger Beba, för att ge kraft åt mängden. All bokning går via oss, vigsel, dop, konserter och lokaluthyrningar och även kontakt med begravningsbyråer.
Med en total expeditionserfarenhet av 30 år är det inte mycket som gör dom handfallna i frågor som de antingen hanterar i direktkontakt eller vidarebefordrar till präster, diakoner eller andra som berörs. Och om någon av dom skulle stå rådlös finns det alltid stöd från den andre eller tredje och även de präster och diakoner som finns i nära anslutning.
- Vi har haft samtal med diakon Eva Ågren i bemötande. Vi har ju inte den utbildningen, hur man möter människor i sorg till exempel eller i nöd och i livet. Viktigt är att vi inte går in i diakonens roll till exempel, säger Beba, men vi kan avgöra hur och till vem vi ska skicka vidare våra besökare till.

Styrkor
På min fråga om deras styrkor säger Beba, ”våra styrkor är att vi är olika”. Alla tre håller med och Yvonne säger ”Jag har alltid trivts med att vara spindeln i nätet och har alltid haft arbeten där jag servat”. ”Jag också”, säger Beba och i kör även Irene, som säger ”att serva andra, det är det jag tycker är roligt”. Så trots sina olikheter har dom ändå en stor likhet, något som gör det lättare i samarbetet, men också i utvecklandet av arbetet, som de är djupt engagerade i. Just nu handlar det om att skapa nyordning i fråga om statistikuppgifter. Församlingarna har en skyldighet att samla in statistikuppgifter från alla verksamheter, och hur många som besöker kyrkor och så vidare. Det är något som under åren sett olika ut i olika församlingar och som man med stora möda samlat in i slutet av året, men nu ser de ljust ut med just den uppgiften som snart övergår till att samlas in från de olika ansvariga anställda kontinuerligt under året via en app.

Engagerade och reflekterande
Som kollega märker undertecknad att det ofta är någon fråga som de arbetar med för att effektivisera, digitalisera och allmänt reflekterar kring hur saker och ting kan göras bättre i bemötande och kontakt, men också i rutiner. Ibland blir jag engagerad i deras funderingar, men jag vet också att de har engagemanget att med många i pastoratet hitta vägar för samordning. Ett par gånger per termin träffar de också arbetsledande komministrar för att prata ihop sig om saker som kan utvecklas och bli mer samordnat. De har i stort sett kontakt med samtliga 80 anställda i någon form, utöver församlingsborna.
- En arbetsdag kan spreta hur mycket som helst, men t ex börjar alltid dagen med att koda låssystemet för alla olika bokningar som är inbokade i huset och den som gör det kollar också alla mailkorgar till församlingarna, säger Beba, och förbereder nycklar som ska fördelas.

Charmen
En annan fast punkt i arbetet är att skriva ihop pålysningar, det som läses upp i kyrkan om vad som händer i veckan. Sammanställning av predikotur ligger också på kyrkobokföringsassistenternas bord.
Utmaningen är att få alla församlingar att jobba likadant, säger Beba, som varit med i 19 år och upplevt organisationsförändringar där det gått från samfällighet, fyra pastorat och 19 församlingar till som det är nu med ett pastorat och sex församlingar. Och att styra om sina egna men framförallt andras rutiner kommenterar hon, faller ibland under kategorin empati.
Och kanske är det också det som är charmen, att det är en sådan bredd och att man måste använda hela sitt register som människa och inte bara falla in i fasta rutiner.
- Charmen är att man inte vet hur nästa timme ser ut. Man har ju en ram och vet, men att möta så olika människor…, säger Yvonne och lämnar avslutningen öppen.
- Det är livet som är charmen, det är livet i ett nötskal det vi jobbar med, säger Beba.
- Vi har fått se så mycket, och då blir man ödmjuk inför sitt eget liv, avslutar Irene.