Foto: Ida Bjurström

Månadens profil - februari 2020

Johanna Andersson, kyrkvaktmästare Enköpings församling, ”Det finns nästan ingen arbetsplats som jag varit med om som har en sån blandning i fråga om ålder, kön och yrkeskategorier. Jag trivs jättebra med det.”

Ålder: 35 år
Utbildning/arbetsliv: Utbildad barnskötare, arbetat på förskola, Hummelstabaren och i skolmatsalar. 2012-2016 vaktmästare 75% och barnledare 25% i Veckholm och Boglösa församlingar. 2016-2018 soldathemsföreståndare på regementet. Sedan 2018 vaktmästare i Enköpings församling med främst tjänstgöring på S:t Olofs kapell och tisdagkvällar arbete med barnverksamheten.

Varför sökte du dig tillbaka till kyrkan? – Det var lärorikt, men ensamt som soldathemsföreståndare. Jag trivdes med arbetsuppgifterna, men saknade någon att bolla med i det dagliga arbetet. Det var ett stort lass att dra själv och det var precis innan man beslutade att det skulle komma rekryter och en period där det inte heller fanns någon präst på soldathemmet gjorde att jag ville tillbaka till kyrkan. När jag kom tillbaka hit kändes det som att jag fick komma hem igen. Jag älskar att vara med på dop, begravning, vigsel och jag trivs med arbetskompisarna. Jag ville utmana mig själv med att söka mig till ett annat jobb, men det blev för tungt. Jag trivs otroligt bra där jag är nu.
Du arbetade förut i en mindre församling, är det skillnad? – I stan finns det vatten, toalett och varmt vatten, så är det inte i alla kyrkor på landsbygden, men det finns både för och nackdelar. På landsbygden lär man känna församlingsmedlemmarna bättre. Familjer går oftast till samma kyrka och under en vecka kan samma familj ha både dop och begravning. Här i stan rullar det på mer och är ju utvecklande, som till exempel att man får vara med om en ortodox begravning. Det finns nästan ingen arbetsplats som jag varit med om som har en sån blandning i fråga om ålder, kön och yrkeskategorier. Jag trivs jättebra med det.
Har din syn på jobbet förändrats? – Erfarenheten har gjort mig lugnare. Ingen dag är ju den andra lik. Det uppstår ju saker när många människor, men också starka känslor, är involverade och erfarenheten har gjort att jag tänker på att vara ute i god tid med förberedelser för att ha utrymme att rycka ut när det dyker upp saker som jag inte har kontroll över. Då får jag mer handlingsutrymme att agera. Det är så fint att få vara med och göra dom här stunderna fina, men man får ju bara en chans att göra det bra eftersom många bara kommer till kyrkan en gång under en lång period i samband med begravning t ex. Då kan det vara lite frustrerande när det inte går som man tänkt sig, men man försöker ändå göra det fint.
Tänker ofta att det är fint att få jobba i kyrkan, att den finns när man behöver hjälp och vi och kyrkan som byggnad hjälper människor att få kontakt. Då och då kommer människor som är ledsna och sitter en stund i Vårfrukyrkan. På S:t Olof är det ju många människor som rör sig på kyrkogården och i S:t Lars i samband med matbryggan, där de i kyrksalen eller på bänken kan få en lugn stund. Det är olika behov och vi kan erbjuda olika hjälp. Det är fint.
Beskriv ditt arbete: - Det är så olika, men torsdagar och fredagar är det mest begravningar och då är jag i S:t Olofs kapell. Den vanligaste arbetsdagen handlar om 2-3 begravningar och då är min roll att ställa i ordning allt, förbereda och ta emot prästen, begravningsbyrån och finnas tillhands för gästerna, vara i bakgrunden, och vara en trygghet.
Vad har överraskat dig? – Positivt att det är så mycket som händer, och det är så mycket mer än förrättningar, det är guidning, matbryggan, spel och konserter. Det har överraskat mig att jag får vara med så mycket i livet som händer och det är verkligen skithäftigt att få sitta i kyrkan, på jobbet och lyssna på alla fantastiska konserter.
Din styrka: - Ödmjuk och flexibel.
Vad hade du gjort om inte vaktmästare? – Jag ville bli florist, men vette sjutton om jag kanske skulle ha blivit begravningsentreprenör. Jag är inte bekväm med allt, men mycket.
Vad får du energi ifrån? – Positiva möten med människor och faktiskt är det lätt när man aldrig behöver känna på morgonen ”näe jag vill inte gå till jobbet”. Så har jag aldrig känt.
Vad ser du framemot? – Jobbmässigt ser jag fram emot att få rutin och jobba ihop med teamet med vaktmästare i Enköping, att jobba fram en gruppkänsla och hitta sin roll i det. Vi är tre vaktmästare, Tommy och Jenny och jag och sen Jesper som hoppar in och vikarierar.
Utmaning: - Då är det nog i barngrupperna. Just nu har vi tema Vår jord och jobbar mycket miljöinriktat, där vi tar in föreläsare och så, men vi behöver också utmana oss själva och göra det roligt för barnen med miljötankar och inte så moraliserande.