Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Svenska kyrkan Enköping Besöksadress: Västra Ringgatan 9, 74531 ENKÖPING Postadress: BOX 88, 74522 ENKÖPING Telefon:+46(171)25700 E-post till Svenska kyrkan Enköping

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Månadens profil - augusti 2018

Jimmy Werf, komminister i Enköpings församling och pastor på regementet, "Vad är oddsen att man sitter i en barack i öknen nära Timbuktu på julafton?"

Ålder: 31 år

Arbetsliv: - Prästvigdes i Västerås stift 2013. Arbetat som präst i fem år i Hedemora, Västerås, Sura-Ramnäs och sista året utbildning inför och därefter placering i Mali som militärpastor. Anställdes i Enköpings församling juni 2017 och är nu på plats i Enköping efter Mali-insatsen(Läs augusti 2018). Har ingen militär bakgrund. Pastor är den enda militära befattningen inom Försvarsmakten där man inte behöver göra lumpen eller GMU innan, men om man ska göra utlandstjänstgöring måste man lära sig hur sjukvård och det militära systemet fungerar.

Vad fick dig att söka tjänsten i Enköping? - Regementet. Jag har tidigare jobbat som ungdomspräst och nu de senaste två åren även som präst i hemvärnet och det har fått mig mer och mer att intressera mig för militär själavård. Det här är mitt drömjobb. Det som tilltalar mig med att arbeta i Försvarsmakten är att man måste vara äkta och närvarande. Det man förmedlar som präst är viktigt och på riktigt, det märks otroligt tydligt i Försvarsmaktens verksamhet.

Vad har du gjort det sista året? – Varit i Mali som präst för försvarsmakten. Det är en otrolig skillnad mot att vara präst i en församling i Sverige. Man bor och lever med dom man jobbar med. När man tjänstgör i en församling i Sverige kan man åka hem efter en avslutad arbetsdag, den möjligheten har man inte vid utlandstjänstgöring utan man lever och arbetar utan väldefinierade gränser mellan arbete och fritid. Jag levde ett väldigt inrutat liv och klev upp 05.25 varje morgon, hade morgonbön, samtal, förberedde kanske gudstjänst, ibland kunde det vara utbildning eller rådgivning. Man jobbar inte kl 08-17, utan man jobbar hela tiden men inte effektivt på samma sätt som i Sverige och man är alltid beredd på attacker. Ibland hängde man med en patrull för att lära känna soldaterna som är ute i fält bättre, dela deras vardag. Vi var också mycket hos Ghanas truppbidrag. De är katoliker och anglikaner, men det är inget konstigt med det, man firade nattvard tillsammans, delade gemenskapen tillsammans och det är viktigt, viktigare än att vi tillhör olika samfund.

Vad har du lärt dig och tagit med dig som präst efter året i Mali? -Tryggheten i mig själv. Jag känner inget behov av att hävda mig. Jag vet var jag står, vet hur jag vill uttrycka min tro. Den stora utmaningen är väl att det går så otroligt olika människor i kyrkan här och hur jag ska knyta ihop förkunnelsen så att den blir relevant för alla. I Mali kunde jag knyta ihop det med den vardag vi alla delade där i gruppen. De som går i kyrkan i Sverige delar ju inte vardagen på samma vis att man bor och jobbar tillsammans. Det blir en större utmaning kontextuellt.

Vad var utmaningen i Mali? – Den största utmaningen är väl att vara iväg från sin trygga plats, att vara omgiven av våld, krig och i ett främmande land och inte ha familj och vänner nära sig. Livet pågår här och det pågår samtidigt därhemma.

Händelse du minns? – Julafton. Då satt vi hos Ghanas truppbidrag och deltog vid deras julgudstjänst. Det var riktigt härligt. Vad är oddsen att man sitter i en barack i öknen nära Timbuktu på julafton? Väldigt stort var också att jag fick förrätta ett dop. En konfirmation blev det också. Det var starkt!

Vad ser du fram emot? – Att arbeta med regementet och alla möten. Sen ser jag väldigt mycket fram emot att ha konfirmander i höst.

Vad är din styrka? - Jag är bra på att se och inkludera andra människor. Jag är väldigt rak och har inget pokerface. Det kan vara både en styrka och en svaghet. Det jag trivs med i just Försvarsmakten är att det inte är något tjafs. Gör man fel så blir man tillsagd och rättar till sitt beteende, sen är det över och förbi. Jag säger vad jag tycker och sedan fogar jag mig gärna efter den som har rätt att bestämma. Kyrkan har mycket att lära av försvarsmakten ifråga om ledarskap just när det kommer till detta.

Ambition: - Att vara en så bra företrädare för mitt ämbete som möjligt.

Vad får du energi ifrån? – Fira gudstjänst, mötet med människor är nice.

Vad hade du blivit om inte präst? - Yrkesmilitär eller officer. Det hade jag inte sagt när jag pluggade, men idag definitivt.