Frågor och svar från temakvällen den 10/11 2022 i Emmaboda kyrka
Frågor kring begravningsgudstjänsten
Om man inte är medlem i Svenska kyrkan, får man ha begravning i Svenska kyrkan då?
Ja och nej. Huvudregeln är att nej, om man valt att gå ur Svenska kyrkan, så skall detta beslut respekteras och begravningen kan inte hållas här. Svenska kyrkan tillhandahåller lokal för borgerlig begravning (hos oss är det Vissefjärda församlingshem), och en gravplats på kyrkogården får man alltid genom begravningsavgiften, men själva ceremonin hör samman med medlemskapet. Sedan finns det något som heter pastoral omsorg – det kan vara så att det finns skäl till att ändå ha begravningen i Svenska kyrkans ordning, och det är kyrkoherden som beslutar om detta i varje enskilt fall. Det är så viktigt att du som valt att gå ur Svenska kyrkan berättar det för dina anhöriga, så att de vet om det!
Hur går ett sorgesamtal till?
Prästen får en blankett där den avlidnes namn finns, även anhörigas namn. Ibland en begravningsbeställning med önskemål om psalmer eller minnesstund. Prästen tar kontakt med den som står på beställningen, och bokar ett möte. Ofta ses vi i kyrkan eller något av församlingshemmen, ibland åker vi hem istället. Oftast är det en make/maka eller ett barn som vi träffar, ibland är det en hel familj eller ännu fler. Det är upp till de anhöriga att bestämma hur många som skall vara med på sorgesamtalet.
Sorgesamtalet brukar ta 45–60 minuter, och vi pratar både om det praktiska (musik- och psalmval, begravningsgudstjänstens ordning osv) och om den avlidnes liv och vem hen var. Samtalet kan ske via telefon eller zoom/teams om man inte har möjlighet att träffas.
Att göra saker själv
Ibland kan det vara skönt att få göra något praktiskt inför begravningsgudstjänsten, ex utforma ett programblad eller skapa egna dekorationer. Om man känner att man vill och orkar, så uppmuntrar vi gärna till detta. Det går också bra att sköta transporten själv. Det är inte särskilt vanligt och när det sker är det oftast när det är barn som avlidit, men det är alltså möjligt att på ett värdigt sätt transportera en kista i ett släp med kåpa eller någon annan form av transportmedel. Likaså kan man bidra med musik i gudstjänsten, instrumental eller solosång.
Hur går en borgerlig begravning till?
En borgerlig begravning brukar oftast ledas av en anhörig, men personalen på begravningsbyrån kan göra detta. Begravningen kan utformas hur man vill, men den brukar likna den svenskkyrkliga begravningen på så vis att det hålls minnestal, man spelar musik och har något slags avsked. I en borgerlig begravning får man som anhörig betala för officianten, och ordna med bärare själv ifall det är aktuellt.
Vad är bisättning, utfärdsbön och visning för något?
Bisättning och utfärdsbön var vanligare förr, men förekommer också idag. Utfärdsbön håller man om någon har dött i sitt hem, och är en andakt som hålls precis när kroppen skall tas därifrån.
Bisättning har man innan begravningen, antingen några dagar/någon vecka innan eller några timmar innan gudstjänsten. Oftast hålls den i bårhuset, men den kan också äga rum i kyrkan om det är strax innan begravningen. Bisättningen är en kortare andakt, med kistan öppen eller stängd.
Visning är när man helt enkelt visar kroppen. Ibland kan det vara viktigt att få se den döde för att kunna förstå att hen har gått bort, ex om det är ett hastigt och oväntat dödsfall. Man kan ha visning med eller utan präst på plats, och med eller utan andakt.
Visningar: när man visar kroppen. Finns ibland skäl att rekommendera det. Tex om det är ett hastigt dödsfall där man inte hunnit smälta att personen gått bort. Är prästen med så brukar det alltid vara tillsammans med en bön eller form av andakt. Man behöver inte ha en visning med prästen, utan kan vara själv om man hellre vill det.
Ibland händer det att anhöriga vill vara med när den anhörige kommer fram till bårhuset, och det går jättebra. Begravningsbyrån meddelar i så fall när det är dags.
Hur väljer man musik till begravningsgudstjänsten?
Begravningsbyrån, kantorn och prästen är gärna behjälpliga med detta. Man kan utgå från vad den avlidne tyckte om för musik eller hade för intressen. Mycket går alldeles utmärkt att spela på orgel, som ex dansband, Elvis eller Coldplay.
Efter begravningsgudstjänsten brukar vi som präster oftast bli ombedda att hälsa kantorn och tacka för musiken, för den är en stor och viktig del av gudstjänsten. Musiken kan nå oss på sätt som orden inte kan, skapa stämning och hjälpa oss i sorgen.
Går det att spela upp musik från CD eller Spotify?
Vi uppmuntrar gärna till att i första hand välja levande musik, men det går också bra med inspelad. Musik från CD är inga problem, men vi kan inte spela upp från Spotify på grund av deras rättighetsavtal. Däremot kan man spela låtar från Itunes, om de är köpta och betalade för. Under minnesstunden går det bra att spela musik från strömningstjänster, då det till skillnad från gudstjänsten inte är en offentlig samling. Det allra enklaste om man vill spela från Itunes är att man har med sig sin egen telefon och bärbar högtalare, och spelar från den.
Hur är det med noter, vem fixar det?
Vi har ett stort notarkiv, men om det skulle vara några speciella önskemål och det finns tid så kan oftast våra musiker lösa det. Om anhöriga har noter (köpta, inte kopierade) så lånar vi gärna dem. Skulle det vara väldigt speciella önskemål där vi inte tror att vi har användning för noterna igen, så får anhöriga köpa in dem själva.
Måste det vara orgel?
Det vanligaste är orgelmusik, men det är inte något krav. Våra kantorer spelar orgel och piano, och om man har annan musiker med sig går det mesta bra. Vi har haft begravningar med trumpet, säckpipa, flöjt, gitarr, dragspel osv.
Fråga till prästen, du har ju mycket begravningar, är det inte jobbigt?
Nej, som präst är det något av det mest kärnfulla vi gör i vår tjänst. När vi möter anhöriga och ordnar så känner vi oss verkligen som ett redskap för Gud. Ja, vi kan bli berörda och ledsna, men det är inte ett uppdrag vi tycker är jobbigt utan något som känns djupt meningsfullt och fint att få göra. Det är en stor och viktig uppgift, något man får vara ödmjuk inför.
Frågor kring kyrkogården
Hur funkar det med återvunna gravstenar?
När gravrätten går ut, så kan man välja att antingen lämna tillbaka stenen till kyrkan eller behålla den själv. Om man väljer att behålla stenen, får man inte ställa den så att det ser ut som en grav. Man kan slipa bort texten eller lägga stenen med texten neråt. 99% väljer att återlämna stenen. Just nu har vi inte möjlighet att sälja eller skänka stenar som lämnats tillbaka, för det är en ganska stor administrativ apparat. Stenen måste vara korrekt dubbad och säker på alla sätt. Men vi önskar och hoppas komma vidare med det här, för det vore en vinst för miljön med återvunna stenar.
Om man redan äger en sten, så är det fritt fram att slipa om den eller att vända på stenen och ha ny text på ”baksidan”.
Kan man lägga en urna i en grav där en kista redan begravts?
Ja, det är inga problem eftersom kistor och urnor sätts på olika djup.
Hur djupt gräver ni?
Dubbelt djup (där det är tänkt att två kistor skall sättas på samma plats) är 2, 20 m.
Enkelt djup är 1,60 m.
En urna, oavsett om det är minneslund, askgravlund eller urngrav, sätts på 65 cm.
Askan i en minneslund sätts också på 65 cm om markförhållandena tillåter det.
Det är väldigt ovanligt att vi gräver på dubbelt djup, vi har gott om plats på våra kyrkogårdar och undviker att gräva för djupt om vi inte måste.
Kan man boka gravplats?
Nej, den möjligheten finns inte. Det går dock att välja en grav med flera platser ex för make/maka i samband med att någon av dem går bort.
Sprider ni askan i minneslunden?
Nej, askan sprids inte ut på våra kyrkogårdar. Den kommer i en kartong eller papp-påse, och allt grävs ner i minneslunden.
Kan man välja att sprida askan ex. i skogen, på en åker eller i havet?
Ja, det finns möjlighet att sprida aska på annan plats än kyrkogården. Det är dock Länsstyrelsen som beslutar om detta, och man ansöker själv hos dem efter dödsfallet.
Är hundar välkomna på kyrkogården?
Ja, på våra kyrkogårdar är de välkomna, kopplade och rastade förstås!
Frågor kring begravningsbyråns arbete
Topp 3 saker som anhöriga uttrycker att de önskar att de visste från den avlidne
1. Viktigaste frågan om man ska välja jordbegravning eller kremation. Har man inte pratat om det så kan det vara svårt att välja för anhöriga.
2. Var ska vi begrava vår anhöriga? Kanske bott på flera platser i livet.
3. Berätta om ni gått ur Svenska kyrkan. Det kan vara en svår chock för anhöriga som först i samband med dödsfallet får veta att det inte blir begravning i kyrkan.
Det är väldigt bra att skriva ner om man har några tankar och önskemål. och att inte vänta till den dag då det kanske är brinnande aktuellt, då man kanske hellre vill ägna sig åt att tänka på livet den tid man har kvar. Man behöver inte skriva allt, utan bara det som är viktigt för en själv.
Jag har inga anhöriga och vill inte att vännerna skall behöva fatta alla beslut, var gör jag av de papper där jag skrivit ner min vilja?
Lämna in det du skrivit på begravningsbyrån, så ser de till att det sparas och tas fram när det blir aktuellt. Det går jättebra att kontakta begravningsbyrån eller kyrkan för att få hjälp att fundera över hur man vill ha det. För oss som tjänstgör i samband med en begravning, är det så gott att veta att man gör precis så som den avlidne önskade.
Andra frågor
Vad händer om man avlider utomlands?
Ofta har man någon form av reseförsäkring som träder in, och det är via SOS i Köpenhamn som transporten ordnas. Reseförsäkringen täcker resan från platsen där personen avlidit och hem till hemorten. Om man saknar reseförsäkring, blir det billigare att kremeras i det land man avlidit och att man transporteras hem i urna istället för kista.
I Sverige har vi hårda regler för hur man får hantera kroppar och stoft, i jämförelse med många andra. Det kan vara svårt att transportera stoft när resan sker mellan flera olika länder, och ta lång tid.
Avslutning
Om du har frågor kring döden, sorg, begravningen eller kyrkogården, hör gärna av dig till oss! Kontaktuppgifter hittar du här på hemsidan.