Foto: Magnus Aronson/Ikon

DN Debatt ”Svensk demokrati är skör – den kräver vårt engagemang”

Tolv undertecknare: Attacken mot Kapitolium i Washington riktades mot den amerikanska demokratin men är en väckarklocka också för Sverige. Vår demokrati är inte vaccinerad mot vare sig snabba aggressiva attacker eller mer långsamt nedbrytande företeelser. Det finns flera varningssignaler. Därför är det med största allvar vi uppmanar till allas engagemang för demokratin.

2021-01-21

Attacken mot Kapitolium i Washington var ytterst riktad mot den amerikanska demokratin – det är en väckarklocka för alla demokratier. Det gäller även den svenska. Det låga valdeltagandet i vissa områden, att folkvalda politiker utsätts för hat och att journalister hotas i sin yrkesutövning är några av varnings­signalerna. Vi vill uppmana organisationer, företag och enskilda medborgare att engagera sig i demokratin.

I år är det 100 år sedan som både män och kvinnor för första gången fick rösta i riksdagsval, även om vissa grupper faktiskt inte fick rösträtt förrän långt senare. Med den allmänna och lika rösträtten formades grunden till vårt demokratiska samhälle – detta ut­ifrån den okränkbara principen om alla människors lika värde och rättigheter. Tillsammans med den drygt 250-åriga yttrandefriheten skapades ett fundament till gagn för alla i vårt land.

Demokratin är satt under press hos oss och i andra länder. Det framgår av en rad undersökningar. Forskningsinstitutet V-Dem vid Göteborgs universitet rapporterar att andelen demokratier i världen har minskat från 54 procent år 2009 till 49 procent 2019 och för första gången sedan 2001 är autokratier i majoritet i världen. Ungern, ett EU-land, klassas inte längre som en demokrati. Där och i flera andra länder har högerpopulistiska ledare fått makten i demokratiska val och sedan gradvis nedmonterat demokratin inifrån.

Sverige har inget inbyggt garanterat demokratiskydd.

Vi måste på allvar inse att vår egen demokrati är skör, även om valdel­tagandet är mycket högt och den svenska demokratin står stark vid internationell jämförelse. Det finns mycket vi kan vara stolta över. Men demokratin är inte vaccinerad mot vare sig snabba aggressiva attacker eller mer långsamt nedbrytande företeelser.

Det finns flera varningssignaler:

 För många politiker och journalister har det blivit vardag att hotas och hatas. Detta har kartlagts i flera olika studier. Mörkertalet av hur många som drabbas är stort eftersom många avstår från att polisanmäla. Även konstnärer och företrädare för det civila samhället är utsatta. Hoten sprids snabbt via olika sociala medieplattformar.

 Våldsbejakande extremister är etablerade också i vårt land och beredda att ta till våld. Politiska möten har störts och deltagare misshandlats. Och långt ifrån alla så kallade demokratibrott lagförs. Det finns en risk att färre vill bli politiker och att journalister undviker ämnen de vet utlöser hot och hat. Det riskerar att växa fram ett klimat av självcensur som försvagar det öppna samhället.

 Många människor känner sig inte inkluderade i demokratin, de upplever att de saknar förmåga att påverka samhället eller att göra sin röst hörd. Ett sådant demokratiskt utanförskap kan leda till minskad tillit mellan människor och till minskat förtroende för demokratin och våra demokratiska institutioner, till lägre valdeltagande och representativitet. Det finns områden där valdeltagandet är lägre än 50 procent. Nära två av tre av de boende i utsatta områden anser att avståndet mellan politiker och medborgare är för stort (Stiftelsen The Global Village/Novus, 2020).

● Pandemin har utsatt även vårt samhälle för mycket svåra påfrestningar. Många har förlorat anhöriga och sjukvården arbetar under en enorm belastning. För samhället har pandemin också lett till ökad arbetslöshet, fler konkurser och försämrad ekonomi som i sin förlängning kan leda till misstro. Mötesfriheten har inskränkts och ännu vet vi inte hur detta påverkar vår demokrati. Dock vet vi från historien att viktiga demokratiska framsteg har skett när människor har haft möjlighet att träffas. Möten mellan människor är en viktig förutsättning för demokratin.

 Desinformation och propaganda kan bryta ner det demokratiska samtalet och påverka den fria åsiktsbildningen. Det smyger sig in i lokala såväl som nationella och globala frågor och kan i sin förlängning skada demokratin. Konspirationsteorier utgör ett särskilt hot.

Vad krävs då för att vi ska kunna säkra 100 år till av demokrati i Sverige?

En mängd olika insatser behövs nu och kommer att behövas framöver. Vi vill särskilt understryka behovet av att öka medvetenheten, kunskapen och engagemanget för vår demokrati i hela befolkningen.

Vi vill lyfta fram tre saker:

  1. Vi behöver ett inkluderande offentligt samtal som är öppet för olika infallsvinklar, fritt från hat, och där olika grupper får komma till tals på lika villkor. Här har politikerna ett särskilt ansvar eftersom de anger tonen, men vi har alla ett ansvar som medborgare. Det börjar i vår vardag, i hemmet och i skolan, på jobbet och i samtal på sociala forum. Våga säga ifrån när fördomar, förakt och hat kommer in i vardagssamtalet!
  2. Människor ska kunna påverka vad som händer där de bor och kommunerna bör öppna upp för större medborgarinflytande.
  3. De demokratiska institutionerna får aldrig tas för givna. Vi behöver engagera oss i våra grundlagsskyddade fri- och rättigheter och vi får aldrig acceptera när journalister och politiker utsätts för hot.

Individer, unga såväl som gamla, politiska partier, kommuner, civilsamhället med alla dess föreningar, trossamfund, offentliga aktörer och företag har alla ett ansvar för att skydda och utveckla vår demokrati. Det är med största allvar vi uppmanar till engagemang för demokratin. Demokratin behöver erövras av varje ny generation. Det vi tar för givet i dag, kan vara borta i morgon.

Ahmed Abdirahman, Paul Alarcón, Carl Heath, Anna-Karin Hennig, Antje Jackelén, Antonia Ax:son Johnson, Maria Larsson, Gunilla von Platen, Jan Scherman, Åsa Wikforss, Olle Wästberg och Peter Örn.