Muralmålning i Götene kyrka föreställande Sankta Helena

Sankta Helena

Helena var en rik och mäktig kvinna som levde i trakten av Götene och Skövde på 1100-talet. Hon tros ha varit med och bekostat bygget av Götene kyrka. På väg till invigningen av Götene kyrka dödades Helena. Helena blev helgonförklarad av påven Alexander III år 1164.

Sankta Helena eller Sankta Elin som hon också kallas, var Sveriges mest firade helgon under Medeltiden. Helena var en rik och mäktig kvinna som levde i trakten av Götene och Skövde på 1100-talet. Hon tros ha varit med och bekostat bygget av Götene kyrka och blev dödad på väg till invigningen av den. 

Omständigheterna kring Helenas liv finns bevarat i en biografi från 1200-talet. Enligt den blev Helena oskyldigt anklagad som ansvarig när hennes svärson blev mördad av sitt eget tjänstefolk. Skälet till misstankarna var att svärsonen misshandlade sin hustru, Helenas dotter. Hon hade med andra ord motiv. I kraft av sin maktställning i bygden kan Helena dessutom ha haft stort ansvar för släktingars och vänners välgång i en tid med svagt rättsväsen. 

Det är med andra ord inte omöjligt att Helena faktiskt låg bakom mordet. Hur det var med det kan man förstås inte med säkerhet veta. Helena begav sig, strax efter mordet iväg på pilgrimsfärd till Jerusalem. Enligt legenden var skälet att hon behövde hålla sig undan hämndlystna släktingar, men resan kan också tolkas som ett tecken på att hon var skyldig och sökte avlat för sitt brott genom resan. I Jerusalem köpte Helena en ring som hon sedan bar till minne. 

Hemkommen till Sverige igen visade det sig att svärsonens hämnare inte glömt vad som hänt. På väg till invigningen av Götene kyrka (ca 1130) blev hon överfallen och dödad. På stället där hon dog lär en källa ha sprungit upp. Källan finns än idag kvar, belägen på Arla´s område i Götene. 
En av Helenas fingrar, den med ringen på, blev avhugget i tumultet. Enligt legenden hittades fingret sedan av en blind man som fick synen tillbaka när han strök det mot sitt öga. Det började också berättas om att det skedde underverk när människor bad vid Helenas grav i Skövde.

Med tiden ledde alla sådana vittnesbörd till att Helena blev helgonförklarad av påven Alexander III år 1164.
Långt senare fick Skarabiskopen Brynolf Algotsson (1278-1317) svar på sina böner och kom lyckligt i land från en storm på Vättern sedan han bett till Sankta Helena om hjälp. Efter den dagen diktade han ett officium att sjungas till hennes ära på hennes festdag den 31 juli. Det visar att vid den tiden var Sankta Helena ett välkänt helgon och man kan även anta att kulten till Helena blev ännu större tack vare biskop Brynolf. 

Sankta Helena finns  avbildad på de Medeltida väggmålningarna

Till höger i triumfbågen är Sankta  Helena avbildad tillsammans med Den Heliga Birgitta och Birgittas dotter Sankta Katarina. 

Muralmålning i Götene kyrka föreställande från vänster: Sankta Helena (Elin), Sankta Birgitta av Vadstena, Sankta Katarina av Vadstena.

Sankta Helena finns avblidad  i altarskåpet

I altarskåpet är frälsaren omgiven av de 11 apostlarna och Sankta Helena med svärdet, som är ett av hennes attribut.

Altartavla i Götene kyrka

Relikgömma med en bit av fingret

Götene kyrka är unik genom att i altaret rymma en relikgömma med en bit av Sankta Helenas lillfinger. I en silverask ligger reliken inlindad i en bit tyg och omsluten av ett blyhölje. 

Relikgömman i altaret
Sankta Helenas relik i Götene kyrka
Sankta Helenas relik i Götene kyrka

Avlatsbrev utfärdat den 3 december 1480 av Biskop Brynolf i Skara, avseende Sankta Helena kyrka, numera Götene kyrka. 
”Då vi sålunda önskar att Sankta Helenas kyrka i Götene må hållas i tillbörlig vördnad och ära och att den ständigt må besökas av de kristtrogna, beviljar vi alla och envar, som verkligen ångrar sig och som har bekänt sina syner, som för sin fromhets skull, för pilgrimsfärd eller för bön fromt besöker denna kyrka på Sankta Helenas, denna kyrkas skyddhelgons, festdag, ävenså närsomhelst på året. 40 dagars avlat från den botgöring som ålagts dem”.
* Brevet ingår i Stifts- och landsbiblioteket i Skaras samlingar

Avlatsbrev utfärdat den 3 december 1480 av Biskop Brynolf
Avlatsbrev utfärdat den 3 december 1480 av Biskop Brynolf