Den första delen inleds nästa år och ska vara klar 2014. Därefter är målet att man ska fortsätta att kartlägga stiftets samtliga piporglar.
– De är en del av det kyrkliga kulturarvet som riskerar att förstöras och förskingras. Det händer att de kastas ut för att det finns för dålig kunskap och för att det saknas en helhetsbild, säger musikkonsulent Staffan Plantin.
Det händer även att församlingar utsätts för påtryckningar av försäljare som övertalar dem att kasta ut sina gamla instrument till förmån för digitala el-orglar.
Att veta vilka instrument som finns är också viktigt för att kunna besluta vilka som behöver renoveras framöver.
– Vi ska undersöka i vilket skick piporna är, hur de ljuder och vilka stämmor som finns på orgeln. Om man har gjort förändringar, byggt till eller tagit bort, säger Staffan Plantin.
Efter den första etappen kan man göra en bedömning av hur mycket tid och pengar det kostar att inventera samtliga stiftets piporglar.
Förutom rent musikaliskt handlar det även om en kartläggning ur antikvarisk synvinkel. Det ingår en redovisning för orgelfasadens och läktarens arkitektoniska och byggnadshistoriska sammanhang i kyrkorummet. Det är ännu inte bestämt i vilka 2-3 kontrakt som arbetet ska inledas.
I Strängnäs och Stockholms stift, där man nyligen gjort liknande kartläggningar, resulterade det i böcker och CD-skivor. Staffan Plantin hoppas på något liknande och vill också gärna att man ska kunna se och lyssna på en del av orglarna interaktivt på webben.
Anna-Karin Olsson