Pilgrimsvägen

Pilgrimsvägen Skåne Blekinge är en del av den långa väg som binder samman vallfartsorterna Santiago de Compostela i Spanien, Vadstena i Sverige och Nidaros i Norge.

Från Trelleborg i söder och Malmö i väster går Pilgrimsvägen in mot Lunds domkyrka, som är navet på leden. Från Lund fortsätter vägen norrut mot Skånes Fagerhult där Pilgrimsleder Småland-Öland tar vid. Leden österut från Lund förbinder de premonstratenskloster som fanns i Skåne på medeltiden i Lund, Övedskloster, Tumathorp och Bäckaskog. Detta är också vägen till den stora vallfartsorten S:t Olof på Österlen. Vägen går sedan norrut längs kusten i öster. I Kiaby delar sig Pilgrimsvägen. En led går österut längs Blekingekusten till Karlskrona och den andra fortsätter norrut till Kyrkhult där Pilgrimsleder Småland-Öland tar vid. I hjärtat av Skåne förbinder ytterligare en väg de två andra via det skånska helgonet S:ta Magnhilds kyrka i Fulltofta och Olofskyrkan i Hallaröd nära Höör.

Som pärlorna på ett radband ligger kyrkorna längs Pilgrimsvägen. Varje kyrka har en berättelse att berätta. Kyrkorummet är en skatt som pilgrimen är beredd att färdas långt för att få träda in i. Rummet bjuder in till vila för kropp och själ och påminner om det inre rum som finns i varje människa och som vetter mot evigheten.

Elleholms kyrka, Under ytan
Under kyrkans allra första tid i romarriket var kristendomen tidvis förbjuden och den som blev ertappad kunde bli kastad till lejonen. Därför spreds fisken som ett hemligt tecken, ett kodord för Kristus som ristades in i en vägg eller ritades på marken. Inne i fisken stod ofta bokstäverna ICHTYS som på grekiska betydde just fisk, men samtidigt var begynnelsebokstäverna i uttrycket ”Jesus Kristus Gud Son Frälsaren”.

Elleholm ligger mitt i Mörrumsån. Korsvirkeskyrkan från 1700-talet är bevarad men borgen och staden Elleholm som låg här på medeltiden är sedan länge borta. Liksom laxen simmar osedd under vattenytan bor minnena av det forna livet här på ön i markens minne. Här inne i den lilla kyrkan, på en sten eller vid kanten av ån kan pilgrimen stanna upp och fundera över allt i tillvaron som finns men ändå inte syns, i havens väldiga djup, i universums oändlighet och inne i hennes eget inre.

Mörrums kyrka, Den sårade guden
En natt i oktober 2007 försvann det två meter höga och 300 år gamla träkrucifixet från Mörrums kyrka. Inkräktare hade tagit sig in via byggnadsställningar som satts upp under ett renoveringsarbete. Spår av törnekronan och andra avbrutna delar hittades i och kring kyrkan, men också på bron över Mörrumsån.
Kyrkoherden gav sig ut tillsammans med andra för att söka och fann till slut det stympade krucifixet nere i vassen dold under färgglada höstlöv som samlats just där. Varsamt lyftes Kristus upp ur vattnet. Armar och andra delar som brutits av samlades ihop och krucifixet renoverades med varsam hand. Några månader senare hade Kristus återvänt till sin plats i det heliga rummet. Förövarna som skändade Kristusbilden den olustiga natten hjälper oss samtidigt att djupna i förståelsen av vem Gud är.
Det brutna krucifixet påminner oss om att Kristus är den sårade guden som lät sig brytas till döds på korset och föras ner i dödsrikets mörker för att fylla det med ljus.

En pilgrim
En pilgrim är en människa som är på väg. Varje människa föds, lever och dör. Pilgrimen gör sig medveten om att tillvaron är större än det vi kan se med våra ögon, ta på med våra händer eller förstå med vårt intellekt.

Kyrkorna är skatter som pilgrimen är beredd att vandra långt för att få träda in i. Varje kyrka längs Pilgrimsvägen har en berättelse att berätta. Läs mer om pilgrimsvägen och pärlorna längs leden på www.pilgrimsvagen.se