Kastaler är sällsynta i norra Sverige, vilket poängterar platsens betydelse. Händelserna tydliggör den norska kungamaktens och det svenska ärkebiskopssätets partsintressen i Jämtland. I dag tjänstgör Brunflo kastal som klocktorn.
Kort efter den norska segern befallde kung Sverre de besegrade jämtlänningarna att uppföra ett kapell åt honom i Sunne. Befallningen åtlyddes och både en kyrka och en kastal restes. Kastalen i Sunne, som i dag är en ruin, markerade segerherrens makt. Trots att Jämtland blev skattskyldigt under Norge kom landskapet i kyrkligt hänseende att tillhöra Uppsala ärkestift.
I slaget vid Andersön år 1178 besegrade den norske kungen Sverre Sigurdsson den jämtländska bondehären på Storsjöns is. En lagman över Jämtland utsågs av kungen och Jämtlands befolkning blev ålagd att betala skatt till honom.
Ärkebiskopen i Uppsala utsåg sin besittning i Brunflo till kyrkomaktens centralpunkt i landskapet. På egendomen lät han omkring år 1170 uppföra en korsformad kyrka tillägnad Sankt Olof. Korsformade kyrkor är sällsynta. Intill kyrkan restes snart en kastal. Kastalen kom att fungera som en maktsymbol och ett magasin för förvaring av kyrkans tionde, kyrkoskatt.
.jpg?doprocessing=&ci=0,103,1920,922&ra=1.77778&w=700)