Foto: Västerås stift

Gustafs kyrka

Nästan av kunglig börd är Gustafs kyrka. 1775 kom ett brev till Enbacka kapellag daterat Ulriksdals slott den 8 maj. I brevet gav Kung Gustav III sin tillåtelse att bilda egen församling och avskiljas från Stora Tuna. Kungen var glad och stolt att den nya församlingen ville uppkalla sig efter honom.

Enbacka kapell 1633-1768

Enbacka kapellag var en församlingsdel i Stora Tuna med cirka 1 600-1 700 medlemmar. Flertalet bodde i Morbygge fjärding och Nybo fjärding. I sluttningen ner mot Dalälven, cirka 100 meter från platsen där den nuvarande kyrkan ligger, fanns bygdens kyrka. Den byggdes 1633 och kallades Enbacka kapell. Några grundstenar efter Enbacka kapell finns inte kvar men enkla kartbilder beskriver läget. Där samlades man till gudstjänster och kyrkliga högtider, döpte barn och gifte sig. Enbacka kapellag hade dock ingen kyrkogård utan de avlidna fick jordfästas i Stora Tuna, Säter eller Silvberg.

Kapellet var rödmålat och byggt av timmer med tak av träpärt. Byggnaden var cirka 20 meter lång och 10 meter bred. På 1730-talet genomfördes en mindre restaurering då man byggde till kapellet och öppnade upp fler fönster. 1735 uppfördes en ny klockstapel där nuvarande Gustafs kyrka står. Den präst som hade särskilt ansvar för bygden hette Eric Reuterwall. Han blev också den nybildade församlingens förste kyrkoherde 1777.

 

Vy över Gustafs kyrka.

Trots restaureringen blev Enbacka kapell med åren i allt sämre skick. På 1760-talet var risken stor att kapellet skulle rasa samman. När vårfloden kom steg vattnet i älven och nådde vissa år ända upp till kapellet. Enbacka kapellag bad då Stora Tuna bygga en större kyrka. Efter några år hade ett beslut växt fram att bygga en ny kyrkobyggnad i sten som var betydligt större än den gamla. Pehr Enwall i Enbacka ägde marken där nuvarande kyrka står och lämnade över den till kapellet. Stora Tuna var villiga att stå för kostnaderna av den nya kyrkan. Gustafsbönderna lovade att stå för dagsverken och praktiska arbetsinsatser. Bengt Andersson i Hesse fick uppdraget som byggmästare och Anders Olsson-Romberg från Leksand anställdes som murmästare. Kostnaden för kyrkobygget uppgick till runt 20 000 riksdaler. Byggstarten blev dock försenad på grund av att både byggmästaren och murmästaren dog strax efter beslutet och man fick söka efter andra som kunde ansvara för byggnationen.

I januari månad 1765 kan man i protokoll läsa att bygg-mästare Johan Schultzberg från Västerås var villig att ta på sig uppdraget. Han var just färdig med Åhls kyrka i Insjön, som påminner om Gustafs kyrka. Den 10 juni 1765 började grunden grävas och de första grundstenarna lades på plats. Efter sex veckors hårt arbete var hela grunden färdig. Då gjordes ett uppehåll och efter vårsådden 1766 kom arbetet igång igen. Det gick åt betydande mängder byggnadsmaterial, bland annat 300 lass gråsten, 800 lass sand, 32 000 tegelstenar, 12 000 takpärt samt 400 tunnor kalk.

Den 19 oktober 1766 hölls den sista gudstjänsten i Enbacka kapell. Veckan efter samlades man till gudstjänst i den nya halvfärdiga kyrkan. De flesta inventarierna från kapellet följde med till den nya kyrkan och det som blev över såldes på auktion. Den 13 augusti 1767 kom kyrkklockorna, tornet, korset och tuppen på plats. Då var det dags att börja planera invigningsceremonin av den nya kyrkan.

Kyrkoinvigningen 1768

Den nya kyrkan invigdes andra söndagen i advent, den 4 december 1768. 600 män från bygden bildade häck utanför kyrkan. I processionen gick biskop Lars Bentzelstierna, sex prostar, övriga präster, valthorns- och trumpetblåsare samt herremän från Stora Tuna och bygden iförda vackra kläder och pudrade peruker. Under invigningsceremonin sjöng man bland annat psalmerna "O, Gud vi lova dig" samt "Min själ skall lova Herren" ackompanjerade av en blås-orkester. På kyrkvallen fanns två kanoner uppställda som under den långa gudstjänsten avfyrade 144 kanonskott. Ett flertal kyrkfönster gick sönder och måste senare ersättas med nya till en kostnad av sex riksdaler. Vid invigningen saknade kyrkan bland annat orgel, altartavla, fasta bänkar och läktare.

Den nya kyrkan som ersatte Enbacka kapell var nu högtidligt invigd och glädjen i bygden var stor. Två kyrkklockor i den nya kyrkan kallade nu församlingen. Lill-klockan som göts 1639 kom från Dalsby kapell i Säter samt storklockan från 1735. Efter invigningen började man se sig om efter en egen begravningsplats. I väntan på den begravdes ett fåtal församlingsmedlemmar i gravar runt den nya kyrkan.

 

 

Altare i Gustafs kyrka

Gustafs församling

Åren efter invigningen av den nya kyrkan växte en stark befrielserörelse fram i bygden. Man ville bilda en egen församling och skiljas från Stora Tuna. Ett stort hinder var dock den dåliga ekonomin. En egen församling måste kunna avlöna en kyrkoherde och bära andra fasta kostnader. Trots detta beslutades i kapellets styrelse att man skulle skriva ett brev till kung Gustaf III och delge honom önskan att bilda Gustafs församling. Sju år efter att kyrkan invigts skrev man så till kungen och efter en tid kom svaret där kungen ställde sig positiv till kapellagets önskan med förbehållet att om man inte kunde klara ekonomin skulle man åter bli en del av Stora Tuna församling. När kyrkorådet i Stora Tuna fick detta besked tyckte de kapellaget var otacksamma. Pengarna till det nya kyrkobygget hade ju kommit från Stora Tuna och de ville ha tillbaka vad kyrkan kostat. Det blev en konflikt som biskopen löste genom att en avbetalningsplan upprättades. Det tog sexton år och stora uppoffringar att bli skuldfria.

Dalarnas största altartavla

1778 var Gustaf III ute på en politisk resa i Dalarna och ville ha dalkarlarnas stöd för sitt krig mot Ryssland. I Gustafs slog kungen och hans följe läger. De bytte de trötta stockholmshästarna mot pigga dalahästar för att nästa dag resa vidare mot Siljansområdet. Kungen var stolt att bygden bar hans namn och när han gick in i kyrkan såg han att det fattades något som är viktigt i en ny kyrka - nämligen en altartavla.

- Jag lovar, sa kungen, att ni som gåva ska få en vacker altartavla. När jag kommer tillbaka till Stockholm ska jag ge order om detta. Gustaf III hann dock inte uppfylla sitt löfte innan han blev mördad 1792.

Den nya församlingen påminde då hans son Gustaf IV Adolf om löftet och 1803 kunde några gustafsbönder hämta tavlan i den kungliga huvudstaden. Man tillverkade en ståtlig ram till tavlan och satte den på plats. Det är en monumental altartavla som saknar motstycke i Dalarnas kyrkor. Den är 6,62 meter hög och 4,76 meter bred. Konstnären är hovmålaren Pehr Hörberg. Han föddes i Småland 1746 och efter skolan började han måla bonader. I vuxen ålder målade han ett 90-tal altartavlor, många finns i Östergötland. Tavlans motiv är Kristi himmelsfärd och den är kyrkans värdefullaste kulturskatt. Enligt en muntlig tradition i Gustafsbygden har konstnären avbildat sig själv som en av Jesu lärjungar längst ner till höger i bilden.

Orglar - kyrkklockor - ljuskronor

Gustafs kyrka fick sin första orgel 1846. Det betyder att man sjöng psalmer i kyrkan utan orgelmusik i 79 år och psalmsången leddes av några försångare från en plats i koret. Orgeln kostade 2 000 riksdaler och var tillverkad av G Anderssons orgelbyggarverkstad. Man anställde också Brask Hans Samuelsson till orgeltrampare till en lön av 6 riksdaler per år. Orgeln renoverades 1917 och en ny orgel med 30 stämmor köptes in 1924. Denna orgel var i bruk till 1968 då den ersattes med den orgel som kyrkan har i dag. Delar av den gamla orgeln skänktes till missionskyrkan i Gustafs och fungerar utmärkt fortfarande. I Gustafs kyrka finns också en liten kororgel med 10 stämmor samt en flygel och en cembalo.

Läs mer om orglarna

Ljuskrona i Gustafs kyrka

 I kyrkan finns två klockor; storklockan och lillklockan. Storklockan väger mer än 2 000 kilo och göts 1735. Lill-klockan är den äldsta av de två och har tidigare ringt in till gudstjänster i Dalsby kapell och Enbacka kapell. Storklockan har en inskription som lyder: "Till Guds ära och Gustafs församlings behov är denna kyrkklocka bekostad. Hör Gustafs folk och lär vid denna malms ljud."

Fyra stora ljuskronor finns i Gustafs kyrka. Den äldsta från församlingens födelse år 1775 har 24 ljusarmar och är en gåva från Wälborne Herr Carl Silverstråhle på Grängshammar och hans maka Ulrika. 1856 skänkte prosten Gustaf Godenius en liknande krona till kyrkan. I samband med restaureringen av kyrkan på 1960-talet skänkte ytterligare två ljuskronor till kyrkan.

 

 

Andra inventarier

Gustafs kyrka har två dopfunter. Den äldsta är från början av 1800-talet och den nyare i granit tillverkades 1968. Predikstolen är tillverkad 1826 av kyrkvärden och snickaren Jan Göransson i Torsång. På predikstolen står ett vackert gammalt timglas från 1600-talet. Detta timglas har tidigare stått på predikstolen i Enbacka kapell. Timglaset använde prästerna för att veta hur länge de skulle predika. Sanden rann sakta ner i glaset, men kunde ibland klumpa ihop sig och då blev predikningarna extra långa.

 

Timglas från 1600-talet.

En vacker, smidd vindflöjel sitter i kyrkans vapenhus vid ingången till kyrksalen. Den har suttit i Enbacka kapell mellan 1791 och 1868. På vindflöjeln kan man läsa tillverkningsåret samt bokstäverna ENBA. När kapellet revs såldes troligen vindflöjeln på auktion och hamnade hos en familj i Våbäck som skänkte den åter till kyrkan på 1960-talet.

 

 

Gustafs kyrktupp

Tornuret är ett väl fungerande stjärnsundsur tillverkat omkring 1862 av urmakare C.J Trång. Ett unikt krucifix i trä fanns tidigare i kyrkan. Det förvaras nu på Dalarnas museum. Detta krucifix fanns i Enbacka kapell och flyttade med till den nya kyrkan 1768.

Det finns fyra kollekthåvar i kyrkan. Två är från 1800-talet och två från 1900-talet. I Gustafs kyrka finns nattvardskärl från slutet av 1700-talet samt en vacker vinkanna i silver från 1862. Locket till denna kanna är prydd med lamm samt en fana.

Bland övriga inventarier kan även nämnas: brudkrona i silver, textilier, mässhakar, antependium, kalkkläden, gamla kyrkobiblar och böcker. Flertalet av dessa inventarier är från 1700-talet. I kyrkan finns också porträtt av kung Gustaf III, prosten Gustaf Godenius samt kyrkoherde Westerberg. I kyrkans bakre del finns en ljusbärare samt en mosaiktavla av konstnären Akke Hugh Malmeström.
 I anslutning till kyrkan finns Gustafs församlingsgård. Den invigdes 1994 och kostade cirka 10 miljoner kronor. Församlingsgården fick år 2002 priset som Säters kommuns vackraste träbyggnad.

Livet i kyrkan i dag

Det finns kyrko- och barnkör som medverkar vid guds-tjänster och andra högtider. Sång- och musikprogram arrangeras flera gånger per år. Sommarcafékvällar med musikprogram genomförs vid församlingsgården. Ungdomsgården i församlingsgården är öppen varje fredag. Diakonal verksamhet bedrivs i samverkan med Enbacka-gårdens äldreboende varje tisdag. Barn- och ungdomsverksamhet samt en aktiv syförening finns också.