Vid slutet av 1400-talet utvidgades koret till långhusets bredd och sakristia och vapenhus byggdes till. Kor och långhus utrustades med var sitt stjärnvalv, sakristian fick kryssvalv och vapenhuset försågs med ett enklare valv. Under herr Pedhers tid, han var kyrkoherde i pastoratet till år 1489, utsmyckades valv och väggar med kalkmålningar.
Den smala och höga romanska ytterdörren, nu placerad i vapenhuset, tillhör den ursprungliga inredningen och räknas som Ångermanlands äldsta dörr. Låsbeslagen är smidda på 1400-talet. Järnsmidet på kyrkdörrar tillskrevs skyddande och avvärjande verkan emot det onda krafter som försökte tränga sig in i Guds hus. Dörrklappen med ett lejonhuvud av brons är sannolikt kyrkans äldsta inventarium.
Altarskåpet är tillverkat cirka 1470-1480. Från början av 1200-talet var altarskåpen dekorativa skärmar med målade eller skulpterade figurer. Under 1300-talet utvecklades det till skåp med dörrar. Dörrarna stängdes under advents och fastetiden. På så vis kom skåpen att markera kyrkoårets växlingar. Det stora madonnaskåpet från 1500-talets början är utfört i Haaken Gullessons verkstad. I skåpets nedre kant ser man ärkebiskop Jakob Ulvssons vapen. Efter en takbrand år 1773 ändrades takets exteriör och kyrkklockorna placerades i en särskild klockbock på taket.
Under 1700-talets senare del och hela 1800-talet ökade befolkningen kraftigt i Sverige. I Ytterlännäs blev behovet av ett större kyrkorum märkbart och en ny kyrka byggdes. Den gamla kyrkan övergavs, men blev snart utflyktsmål och museum. Under 1900-talet har man gradvis via restaureringar kunnat återge medeltidskyrkan med omgivningar en del av sin forna prägel.
.jpg?doprocessing=&ci=0,103,1920,922&ra=1.77778&w=700)