I sakristian finns även ett antependium från 1600-talet förvarat. Det har guldspets i kanten, ornerat med två vapen samt kant av vitt siden med broderad ranka, vaser i guld, silver och silke samt guldbroderi med iläggsöm. Av de åtta mässhakarna märks särskilt de två äldsta, en i röd sammet från 1756, en i svart sammet från tidigt 1800-tal. I sakristian förvaras en del gamla kopparföremål som är tillverkade i Säter med kulturhistoriskt värde. Av föremålen kan nämnas två kollektbössor, den ena från 1673.
Ett nytillverkat altare är placerat i en nisch. Ovanför altaret hänger en medeltida Kristus-bild på ett nytillverkat kors. En skål av mässing, en så kallad piscina, finns på väggen. Där hälls överblivet nattvardsvin och använt dopvatten.
Rummet över sakristian kallas kyrksalen och tidigare hölls här skola. På väggarna hänger två porträtt av tidigare kyrkoherdar i Säter, Martin Olai Munktelius (1621–1691) och Samuel Elai Terseus (1658–1724).
Renoveringar
Den nuvarande kyrkan började byggas 1778, men helt klar blev den inte förrän ett 20-tal år senare med det tresidiga koret i öster. Flera renoveringar har skett sedan dess. Det 104 fot höga tornet byttes ut 1806–1807, då det stod på ostadig grund. 1811 fastställdes hur orgelfasaden och altaret skulle se ut. Under åren 1927–1928 genomfördes en restaurering under ledning av länsarkitekten Magnus Dahlander, då predikstolen flyttades från sin plats ovanför altaret till norra väggen.
År 1955–1956 installerades oljepanna och väven hängdes upp där predikstolen tidigare suttit.
Under sent 1970-tal införskaffades dynor till bänkarna med rött tyg från Säters väveri. Det var en av de sista beställningarna som väveriet fick, innan det lades ned.
Även 1996–1997 gjordes omfattande renoveringar. Hela kyrkan omkalkades ut- och invändigt och fick ny puts. El- och VVS-ledningar byttes ut, fjärrvärme installerades, bänkarna målades om och några bänkrader togs bort för att öppna en korsgång som tidigare funnits. En ny ljud- och ljusanläggning installerades. Golvet i koret utökades och kapprum, brudkammare och förråd innanför vapenhuset byggdes. Renoveringsarbetet var svårt och dyrbart, bland annat för att man under tidigare renoveringar använt asbest som fick saneras.
Gravvårdar och kyrkogård
I södra sidan i koret finns gravmonumentet över lands-hövding Petter Kruse med makan Cecilia, vars bilder är huggna i gotländsk sandsten. På motstående sida på korväggen finns en gravhäll tillhörande församlingens förste kyrkoherde Magnus Andreas Coriander (verksam från 1636 till sin död 1663).
Kyrkogården rymde ett femtiotal gravar i mitten av 1700-talet, men lerjorden visade sig vara olämplig för gravsättning. En ny begravningsplats anlades vid Lilla Näsåkern norr om Säter på andra sidan Ljusterån år 1715. Kyrkogården är unik i sitt slag eftersom det är den första stadskyrkogården som inte är placerad i anslutning till en kyrka.
På kyrkogårdens södra sida finns några gravhällar, tre i sten och fyra i gjutjärn. En av stenhällarna är garmästare Silentz. Han ombads att komma till Säter från Tyskland för att lära svenskarna att gara, det vill säga att rena kopparmalmen. Delar av släktens gravsten ligger framför altaret i kapellet på Åsgårdarna. Stenen är från år 1652.
Livet i kyrkan i dag
I församlingen finns även verksamhet för miniorer, juniorer och kyrkans unga. Kyrkan har Corianderkören och barn- och ungdomskörer. På Coriandergården finns caféverksamhet, öppen förskola och samtalsgrupper.