Dopfunten i Tryde kyrka

Ett par kilometer nordväst om Tomelilla samhälle
ligger Tryde kyrka, byggd på 1860-talet efter
ritningar av F. W. Scholander.
Den skulle sakna allmänt intresse om det inte
vore för den märkliga dopfunten.
Kyrkan uppfördes intill en äldre, som samtidigt revs
och fick lämna byggnadsmaterial till den nya.
En i altaret instucken pergamentremsa, funnen 1798,
anger att den gamla kyrkan invigdes 1160.
Dopfunten blev kvar i Tryde och överfördes,
efter en omväg till Paris, till den nya kyrkan.


Dopfunten i Tryde kyrka belönades med bronsmedalj på Paris-utställningen 1867 på grund av sina skulpturala kvaliteter. Trydefunten är utförd i sandsten och rikt skulpterad i hög relief såväl på dopskålen, kuppan, som på foten. Runt kuppan löper en bildfris, delad i fyra fält. Mellan varje fält finns ett friskulpterat människopar, stående från kuppans undre del utgående konsoler eller armar. Om innehållet i dessa bildframställningar har rått delade meningar.
Äldre forskning har satt bilderna i samband med det polska helgonet Stanislaus.
Djärvare men ändå mer trovärdig är den teori, som lagts fram av konsthistorikern Torkel Eriksson. Enligt denne skulle Trydefuntens bilder handla om en person, vars namn vi hittills förknippat med helt andra trakter och sammanhang, nämligen Fridolin.

Funtens Fridolin, var en sedermera helgonförklarad munk. Enligt traditionen utsändes han på 500-talet från Poitiers i Frankrike till kantonen Glarus i Schweiz för att predika Kristi lära. Han grundade där också ett kloster. I Glarus bodde vid denna tid två bröder, Ursus och Landolf.
Ursus hade bestämt att en del av hans egendom skulle tillfalla Fridolins kloster.
När Ursus dog vägrade emellertid den efterlevande brodern att lämna över donationen. Ärendet gick då till process. Men Fridolin hade svårt att uppbåda vittne för sin sak och domstolen lät förstå, att utan stödet av ett vittne skulle Fridolin gå miste om donationen.
Fridolin begav sig då till Ursus grav, uppväckte honom från döden och förde honom till rättssalen.Där vittnade den återuppståndne om sitt testamente. Inför detta otvetydiga bevis fick Landolf ge sig. Han testamenterade dessutom sin egen del av brorsarvet till Fridolins kloster. Enligt Torkel Eriksson är det denna legend, som återges på dopfuntens kuppa.

Utförligare information om Trydefunten finns att läsa i Tryde kyrka
som är öppen för besök april- november, måndag-fredag kl. 8-15.