Månadens profil

Inger Rosén Hansson - oktober 2015

Skapad: 2015-12-07 10:41:00

"Man får verkligen vara glad och tacksam för situationer som för en vidare"

Volontär & förtroendevald Enköpings församling

Ålder: 72 år

Bakgrund, utbildning, arbetsliv: Född och uppvuxen i Småland, Sjuksköterskeutbildning Danderyd och arbetade även några år som sjuksköterska på Danderyds sjukhus. Vårdlärarutbildningsexamen 1971, arbetat som vårdlärare i 15 år i Västerås. Studierektor vid Uppsala sjuksköterskeutbildning i 23 år. Gick i pension 2010.

Hur blev du engagerad i Enköpings församling? – När jag gick i pension hade jag aldrig jobbat i Enköping, trots att min man och jag bott här sedan 1977. 2007 gick min man bort och plötsligt hade jag varken man eller jobb. Det blev väldigt ensamt. Jag har haft en barnatro sedan jag var liten, men under hela mitt arbetsliv var jag inte aktiv i varken föreningsliv eller kyrka. Jag hade fullt upp med att jobba och pendla. Först när jag blev pensionär insåg jag att det fanns en värld i Enköping också. Jag fick en inbjudan till sorgegrupp och var väldigt tveksam till om jag skulle gå. Kände att jag hade nog med min egen sorg. Men jag gick dit och det var väldigt lyckat. Det var en väldigt bra grupp och det utkristalliserade sig till 6-7 st, som jag fick kontakt med, men även Pernilla Cramnell och Margareta Ny som ledde gruppen, och också Eva Ågren. Pernilla var mycket i S.t Lars då när hon var pastorsadjunkt. Jag minns inte riktigt hur det gick till, men det ena ledde till det andra och jag började vara mycket i S:t Lars där jag lärde känna Anna Bäcklund, Eleonor S:t Cyr och även Margareta Gestrin. Plötsligt var jag kyrkvärd. Det betydde väldigt mycket.

Beskriv ditt volontärarbete: - Jag är gudstjänstvärd på äldreboenden, kyrkvärd i Vårfrukyrkan och S:t Lars kyrka. Jag har också övertagit Margareta Gestrins ansvar för schemaläggning av kyrkvärdar. Jag är med för det mesta i julspelet i Vårfrukyrkan och Påskvandringen. När det behövs brer jag smörgåsar och hjälper till vid Lunchmusiken. Jag har också halkat in i det politiska livet och har blivit ordinarie ledamot i kyrkofullmäktige och ledamot i församlingsrådet, vilket känns väldigt trevligt. Just nu fungerar jag som ordförande i församlingsrådet. Utöver Svenska kyrkan är jag också engagerad bland annat i SPF och RIA i Örsundsbro.

Utmaning: - En utmaning är att vara med och utveckla församlingsrådets funktion. Var på kurs nyligen och där betonade de att det ska vara församlingens styrelse. Det känns som det finns förutsättningar för ett bra arbete. I församlingsrådet har vi ju inga pengar att förvalta, utan det är framförallt gudtjänstlivet vi ska vara med och utveckla.

Vad driver dig? – Det här att jag behövs någonstans, att få träffa människor. Med en bakgrund som jag har fungerar det ju också bra i mötet med människor. Det är trevligt att jobba med allihopa, såväl präster, musiker som vaktmästare och alla andra. Det är också tryggt när man träffar samma människor i många funktioner, både kyrkan, men också SPF och Rebeckalogen.

Vad tar du med dig från tidigare erfarenheter? – Det här att träffa människor, vanan att umgås med människor.

Känner du att du får chans att utvecklas? – Ja, det tycker jag väl. Jag går t ex en del studiecirklar, just nu t ex "Kvinnor i Bibeln", som leds av Berit Bergman. Det ligger ju naturligtvis mycket hos en själv, att man söker upp möjligheter att utvecklas. Har nyligen också deltagit i en kurs i pastoratets regi om kyrkoinventarier.

Vad är din styrka? – Jag är van att administrera, organisera och hålla ordning. Jag har lätt för kontakten med människor.

Vad är mest meningsfullt i ditt volontärarbete? – Det jag tror är mest meningsfullt är julafton i S:t Lars, men även kyrkvärdskapet och församlingsrådet. Arbetet med församlingsrådet t ex där vitsen är att fånga upp olika erfarenheter, möta nya idéer och se vad man kan locka fram och genomföra.

Vision: - Att kyrkan borde vara lite mer med i samhället, att vi samverkar mer, och t ex att de organisationer som får kollekten finns på plats i gudstjänsten och kan berätta mer.

- Man får verkligen vara glad och tacksam för situationer som för en vidare. För mig har den här världen i Svenska kyrkan lett mig vidare. Det beror naturligtvis på hur man själv agerar, men det är så viktigt att man har en uppgift, att någon saknar en om man uteblir.

 

Benny Ceder - september 2015

Skapad: 2015-12-07 10:24:00

Utmaningen är att få lösa kluriga problem... "det är kul när man löser det!"

Vaktmästare/Fastighetsskötare

Ålder: 41 år

Arbetsliv: Tågmästare på SJ i 15 år, därefter säsongsanställd i 3 år i Hallstahammar med både inre och yttre tjänst. Fonus ett kort tag, cirka 3-4 månader. Vaktmästare 75% i Tillinge och fastighetsskötare 25% i Enköpings pastorat sedan maj 2015.

Varför sökte du tjänsten som vaktmästare/fastighetsskötare? - Dels för att det var ett heltidsjobb, men också för att jag verkligen gillar vaktmästarjobbet och blandningen av det sociala och det praktiska. Det var min fru som hittade annonsen i VLT och sa att det här måste jag söka.

Intryck hittills? – Jättepositivt. Jag har blivit väl omhändertagen och känner mig som hemma.

Hur ser en arbetsdag ut? – En dag är aldrig den andra lik. Det är mycket bilåkning. Åker runt till sex kyrkor för att hålla dem under uppsikt och i funktion. Fyra gånger om året åker jag till pastoratets alla kyrkor och hjälper också Micke Wallander. Det är kul att lära känna en ny bygd och nya människor, men också att lära känna alla kyrkorna. Några gånger har jag kört vilse. Tre av fyra helger jobbar jag som kyrkvaktmästare och det är ju väldigt socialt och trevligt medan fastighetsarbetet kan vara mer ensamt, men roligt och klurigt. Det är en bra blandning. Ett riktigt allt-i-allo-arbete, handla, städa, fixa blommor och tekniska frågor.

Bra dag: - När man har mycket att göra, när det flyter på hela dagen! Det är kul när man ställs inför klurigheter som man ska lösa. Det är då man lär sig, och får vara lite Oppfinnarjocke samtidigt som man också får uppleva den sociala biten.

Dålig dag: -Nej, det är väl när inget fungerar. När man kör en skruttig bil och upptäcker att man inte fått med sig alla verktyg.

Utmaning: - När man får lösa kluriga problem, när en värmeanläggning krånglar t ex. Det är kul när man löser det!

Drivkraft: - Mina barn, 8 och 10 år, men också att hela tiden ha ett gott samvete att jag har gjort mitt bästa varje dag.

Vad tar du med dig från tidigare jobb? – Som tågmästare har jag fått bra människokännedom. Jag har fått lära mig den hårda vägen och blir inte lurad så lätt. Jag är ganska nöjd att jag fått vara frisk och så, men det har tärt att vara säsongsanställd, och bara ha jobb sex månader om året.

Vad får du energi ifrån? - Mina barn, men jag försöker också komma igång och träna. Styrketräning har jag sysslat med tidigare och det ska jag försöka komma igång med igen.

Vad är din styrka? - Det är väl just det här att försöka göra så gott jag kan. Jag tror att jag är noggrann och flexibel, men också en hyfsat nöjd person.

Vad hade du blivit om inte vaktmästare? – Kanske något med bilar. Pappa var mekaniker. Jag hämtar kraft från vår gård utanför Skellefteå där jag pysslar en hel del med den typen av saker.

Vad ser du framemot? – Jag hoppas på en arbetsbil, dels eftersom jag kör en hel del i tjänsten, men också för att inte behöva lasta i och ur verktyg varje dag från mitt arbetsrum i Kyrkans Hus. Men jag ser också framemot att få utvecklas i det här jobbet. Det känns som jag har hamnat rätt.

 

Göran Sjögren - augusti 2015

Skapad: 2015-10-22 15:24:00

 

"Nu har man väl blivit Pictor-nörd, men förr var det segling"

I huvudsak guide Härkeberga kyrka, men också allt-i-allo

Ålder: 70 år

 

Utbildning/arbetsliv: - Elektriker, jobbat åt olika kraftbolag, men slutade 2007 och har därefter haft flera olika vikariat och uppdrag i Villberga församling, bl a vikarierande vaktmästare för samtliga kyrkor i tidigare Villberga pastorat. Senaste tre åren, som kyrkan varit bemannad, har jag arbetat som timanställd allt-i-allo med betoning på guide i Härkeberga. Arbetade i sommar i stort sett varenda dag som guide i juli med ett totalt antal besökande på 1300 personer.

Beskriv ditt arbete som guide: - Jag pratar. Det gäller att "checka in" varje besökare och avgöra kunskapsnivån och sen prata på utifrån det. När det kommer en busslast går jag rakt efter manuskriptet även om jag inte har ett papper, säger Göran och hänvisar till att manuskriptet finns i huvudet.

Bra dag? - I Härkeberga är det en bra dag när man har 20-40 besökare på en dag och hinner prata med alla och engagera sig, men det kan också vara 100 besökare på en dag. Det är bra när det är lagom med folk och solen skiner. När solen skiner blir Pictors målningar något helt annat än när det är molnigt.

Dålig dag: - När det inte kommer några människor, men då får jag försöka hitta på annat såsom att läsa eller lyssna på radio.

Utmaning: - Min största utmaning var år 2000 när jag fick en stroke. Jag var borta från mitt jobb ett helt år. Det var en stor utmaning att komma tillbaka. Huvudet var ok, men jag var helt utslagen på höger sida. Sakta men säkert tog jag mig tillbaka. Dock är jag inte så stresstålig längre.

Händelse du minns: - Hade haft min brorsdotter på besök från Göteborg. Hon tog ett foto på mig och la ut det på Facebook. Sen en dag dök det upp en besökare och sa, "Är du Onkel Göran?" Då hade mannen läst på Facebook att min brorsdotter fått en fantastisk guidning. En annan guidning har visat sig vara så inspirerande att besökaren blev målare själv och gjorde en bok med sin tolkning av djuren i kyrkan. Det är roligt att få veta om sådana saker, att man kanske sår ett frö, att folk blir inspirerade och intresserade av målningarna. En tysk besökare som kom skulle se tre saker i Sverige. Han skulle se Lunds domkyrka, Uppsala domkyrka och Härkeberga kyrka. Det är häftigt med alla möten. De som kommer är ju oftast intresserade och det gör det ju extra roligt att vara guide.

Intressen: - Nu har man väl blivit Pictor-nörd, men förr var det segling som var ett stort intresse. Jag har också varit mycket engagerad i IK Nordia Fotboll, som lagledare i pojklag och A-lag. Ett år var jag också kassör i tre olika föreningar. Är även kontaktperson för bärarlaget i Villberga församling och ledamot i församlingsrådet.

Vad är din styrka? - Jag är envis, vetgirig och nyfiken, vilket gör att jag intresserar mig också för bl a tekniken i kyrkan. Folk ringer när de har tekniska bekymmer.

Hur har du lärt dig så mycket om Albertus Pictor? - Jag är uppvuxen och bor i Husby-Sjutolft och har som barn suttit och tittat på målningarna i kyrkan där. Under Albertus Pictors jubileumsår 2009 utkom det också väldigt många böcker som jag har läst. Först kom frågan om jag kunde guida i Husby-Sjutolft, så det har jag gjort och för tre år sedan började jag guida i Härkeberga. Många av besökarna är också väldigt pålästa, så man lär sig något nytt hela tiden.

Vision: - Jag tycker det vore kul om Enköpingsborna fick upp ögonen för Härkeberga kyrka. Besökare kommer från hela Sverige, Europa och USA och Enköpingsbor kommer när de har utländskt besök. En vision är också att det skulle finnas informationsskyltar vid E18 till Härkeberga.

Albina Brandt - juni 2015

Skapad: 2015-10-22 14:52:00

 ”… klädd i cykelkläder och med hjälmen på och frågade mig om hon kunde få provspela på orgeln”

Kantor i Enköpings församling

Ålder: 43

 

Utbildning: Kulturgymnasium med inriktning orkesterledare 1990-93 och Humanistiskt linje på Kulturakademien 1993-97 i S:t Petersburg. Kantorsutbildning på Sjöviks folkhögskola 1999-01, Svenska kyrkans grundkurs hösten 2001. Musiklärarexamen med inriktning instrument, sång och ensemble på Kungliga musikhögskolan 2008-2013.

Arbete: Innan jag kom till Sverige undervisade jag som pianopedagog på Kulturskolan i S:t Petersburg. Vikarierade som kantor då och då i Sverige under 2000-01. Anställdes som kantor i Enköpings församling 2002, men var tjänstledig för studier 2008-13.

Beskriv ditt arbete: - Det beror på årstid. Inför jul behövs mycket förberedelse och planering, exempelvis planering av repertoar. Börjar redan på hösten med det, eftersom man också hela tiden måste vara beredd på oförberedda framföranden och då kommer min musikaliska skicklighet på prov. Klarar det ganska bra, mycket därför att jag har planerat de andra framförandena långt innan. Ibland är det perioder av mindre jobb och då hinner man arbeta med sin egen teknik och utveckling. Man måste hålla i många trådar samtidigt. Körverksamheten kräver organisation, praktiska saker som lokalbokning, översikt att inte andra bokat samma datum som man själv planerat en konsert ex vis. Det är en riktig utmaning för mig att förbättras organisatoriskt och det är jätteviktigt. Jag är väldigt stolt att jag fick mitt första riktiga jobb i Enköping och har kvar det. Det var inte helt lätt i början, men tack vare goda arbetskamrater gick det bra.

Bra dag? – När jag lyckas med ett projekt oavsett om det är körövning, körkonsert eller gudstjänst och känner att jag får god energi, men också när jag hjälper andra eller får bra feedback från andra.

Dålig dag? – Om man själv inte känner sig nöjd med utförd arbetsuppgift, känner att man kunde gjort det bättre eller att man är trött eller förkyld.

Utmaning: - Ibland när det önskas en viss musik på förrättningar som man inte gillar själv, men man ska spela den lika vackert som om man skulle gilla den. Utmaning kan det också vara att säga nej i vissa situationer.

Händelse du minns? – När jag övade i Vårfrukyrkan för några år sedan kom det plötsligt in en okänd kvinna i kyrkan, klädd i cykelkläder och med hjälmen på och frågade mig om hon kunde få provspela på orgeln. Jag tillät henne det. Hon frågade om jag hade Bachs tocattor. Jag plockade fram noterna med detsamma. Hon började spela skickligt efter noter och det visade sig att hon var organist också. Hon spelade så vackert och jag blev väldigt imponerad.

Var får du energi ifrån? – Jag får energi från musiken jag spelar, människor man träffar och körmedlemmar som visar glädje i sången när man sjunger tillsammans.

Intressen: - Förutom musiken, motion, teater- och konsertbesök, matlagning.

Vad hade blivit om inte kantor? – Jag skulle ha blivit skådespelerska. Dansade och sjöng i olika folkmusikföreställningar i S:t Petersburg när jag bodde där.

Vad är din styrka? – Jag är för det mesta flexibel. Jag är positiv och har ett bra humör.

Vad ser du framemot? - Att samarbeta och göra fler konserter med andra musiker och att utveckla min roll som körledare och min musikaliska skicklighet, att lära mig nya genrer som jag inte är så bra på. Det är lätt att fastna i en nisch.

Heidi Elfving - maj 2015

Skapad: 2015-06-02 14:29:00

"Praktiktiden har stärkt mig i övertygelsen om att jag vill bli diakon"

Sjukgymnast och diakonpraktikant i Enköpings församling

Ålder: 40

 

Utbildning/arbetsliv : - Sjukgymnast sedan 2009, dessförinnan undersköterska. Arbetar i geriatriska teamet, gör hembesök hos patienter som legat inlagda på sjukhus och behöver hemgång med besök av sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Nu har jag gjort praktik 20 dagar i Enköpings församling med målet att vidareutbilda mig till diakon. Nästa steg blir antagningskonferens i höst och samtal med biskopen, som grund för om jag blir antagen till diakonutbildning. Blir jag antagen återstår ett års studier och ytterligare 20 dagars praktik.

Hur ser dina praktik-/arbetsdagar ut i församlingen? – Väldigt olika, en hel del av tiden har varit andakt på äldreboenden, men också sinnesrogudstjänst, flera studiebesök på olika träffpunkter där kyrkan samarbetar med kommunen med mötesplatser. Även lördagsskola, barnverksamhet, babyrytmik och RIA har ingått i praktiken tillsammans med en del samtal där det varit ok att jag varit med. Dock har jag inte gjort några besök på sjukhuset eftersom jag arbetar där. Medan Marie Pederby arbetade gick jag med henne och nu har det varit tillsammans med Eva Ågren, så jag har fått se båda deras roller som diakon. Ska också vara med på en pilgrimsvandring och ytterligare en gudstjänst innan min praktiktid är slut.

Varför vill du bli diakon? – Började fundera för några år sedan om jag skulle vara sjukgymnast hela livet. Jag kände att jag ville ha ett jobb som jag tyckte så mycket om att jag skulle kunna göra det på fritiden. Började be väldigt mycket och upplevde starkt att ordet diakon kom upp ofta. Försökte plocka undan det i tanken, men det höll sig kvar. Kollade upp rollen/ordets betydelse. Jag har alltid haft ett extra hjärta för de som har det svårt. Har i sjukgymnastrollen längtat efter ett jobb där jag kan uttrycka min tro, men det kan jag ju inte där jag är idag. Med en bakgrund i en frikyrka hade jag inte en tanke på diakon i Svenska kyrkan, men allteftersom insikten kom ikapp mig att jag nog måste kolla upp diakon-yrket, blev det alltmer uppenbart att det var en diakon i Svenska kyrkan jag skulle vara. Efter kontakt med en stiftsdiakon och insikt om att jag behövde vara med i någon form av verksamhet i Svenska kyrkan i tre år innan jag kunde påbörja utbildningen, satt processen igång. Dock kändes det långt med tre år innan jag ens kunde börja, men idag är jag glad över det. De tre åren var jättebra! Tror jag att det är det här jag ska göra måste det få ta tid. Jag har varit kyrkvärd, lärt känna många, men också Svenska kyrkan som organisation. Det är bra för bearbetningen. Förutom de tre åren har också praktiktiden stärkt känslan och övertygelsen om att jag vill bli diakon.

Vad tar du med dig från arbetet i Enköpings församling? – En dröm om en inriktning, eftersom jag har ett extra hjärta för barn och ensamstående mammor som behöver hjälp och stöd, om man fick välja. Men nu kan jag känna att det allra viktigaste i arbetet som diakon är att ha diakon-kollegor. Hellre kollegor än specifik inriktning.

Vad ser du framemot i arbetet som diakon? – Jag ser fram emot människokontakterna. Jag hoppas få vara ett stöd för personer som har det svårt. Skulle också vilja hålla alfakurser, men det kanske inte ingår i diakonens roll. Tycker att det är roligt med undervisning.

Vision: - Förutom arbete för barn och mammor, skulle jag också vilja ha retreater för de här mammorna som har det jobbigt och göra något för deras barn.

Utmaning: - Min utmaning idag och har varit i flera år, är att kunna "hedra vilodagen" dvs att ha en bra balans mellan arbete och vila. Det blir lätt att det blir arbete för jämnan oavsett om man är på jobbet eller hemma, men jag försöker se vikten av att vila och hämta nya krafter även fast det egentligen alltid finns saker som skulle behöva göras.

Vad får du energi ifrån? – Trädgårdsarbete. Att vara ute och pyssla, helst tillsammans med barnen och min man Per. Får också energi från bönen, den andliga biten, och när jag läser litteratur. Sång är jätteroligt och ett riktigt bra danspass ger kraft och inspiration.

Vad är din styrka? – Jag tror att jag är ganska trygg som person.

Vad hade du blivit om inte sjukgymnast och nu diakon? – Parkarbetare. Tycker jättemycket om att göra fint med växter.

 

Vad händer i veckan?

Enköpings pastorat

Skapad: 2011-02-03 16:30:00
Kyrkokansliet i Enköping
Box 88, 745 22 Enköping
Besöksadress: V. Ringgatan 9
tel 0171-257 00, fax 304 84
enkoping.pastorat@svenskakyrkan.se

 

//