Foto: Fredric Hellgren

Vaxljuset

Vaxljuset är en församlingstidning och delas ut till alla hushåll i Vaxholm. Nästa nummer kommer i mars.

Christina Bursjö, diakon som nu gått i pension och Madeleine Sarenfält, kyrkoherde samtalar om begravning.
Foto: Emelie Simmons

En sista hälsning kan se olika ut även om begravningen sker i Svenska kyrkan

Det finns en frihet att utforma begravningsgudstjänsten så den blir personlig och
inkluderande, säger präst och kyrkoherde Madeleine Sarenfält som vill nå ut till fler församlingsbor om möjligheten till en personlig kyrklig begravning.

En del av kyrkans uppdrag är att möta människor i sorg och göra det sista avskedet så fint och personligt som möjligt. I Vaxholms församling arbetar Christina Bursjö som diakon och Madeleine Sarenfält som präst.
Båda har lång erfarenhet av att möta sörjande, planera och leda begravningar.
– Kyrkan erbjuder en fin möjlighet att utforma en begravning idag enligt
önskemål. Vi lyssnar in behoven på ett annat sätt än förr i tiden, säger
Madeleine.


BEGRAVNINGSRITEN BETYDER MYCKET
Kyrkans begravningssed är en gammal tradition och själva riten har betytt
mycket för många generationer före oss.
 – Riten hjälper oss att skapa minnen, att förstå att personen är död,
det blir en start på en ny fas av bearbetning. I begravningsgudstjänsten
får vi tacka Gud för den avlidnes liv på jorden, och lämna tillbaka övertagandet
till Gud, säger Madeleine. En rapport om förändringar i den svenska begravningsseden av Svenska kyrkan 2021 visar att andelenså kallade direktbegravningar utan känd ceremoni femdubblats de senaste
tio åren.
– Vi märker att fler väljer bort kistbegravning och har enbart ceremoni
med urna. Vi tror att det är bra med två avsked, ett vid kistan och ett vid graven.
Även för sorgearbetet är det bra med de olika avskeden för att göra det konkret. Vi behöver de två avskeden för att ta in att vår anhörige är död, att det är en kropp vi tar avsked av, säger Christina. När det gäller kostnaderna kan du själv styra en del genom att ha en enkel kista och använda vårt vackra bårtäcke i stället för blommor på kistan. Många väljer att sätta in pengar till olika välgörenhetsorganisationer i stället för kransar och buketter.


VILL FÖRMEDLA LJUS OCH HOPP
När ett barn eller en ungdom dör är det extra skört och begravningen
måste förmedla ännu mer ljus och hopp.
– Det kan ske genom delaktighet och involvering där vi tar fasta på hoppet. Vi tänder ljus, kanske finns flera foton på barnet eller ungdomen i olika miljöer. Vi brukar också skriva eller rita en hälsning på papper eller direkt på kistan tillsammans, fortsätter Christina. Som diakon har hon en lång historia
med att möta föräldrar som mist ett litet barn. För att underlätta
för föräldrarna har hon ibland hämtat upp kistan med barnet på sjukhuset
för att sedan köra till bårhuset.
– Föräldrarna vill veta var barnet är och jag har tyckt det varit fint att få köra den transporten. Jag brukar sjunga barnvisor i bilen när jag kör, att visa omsorg är viktigt för mig, säger hon. Nu när hon går i pension har Christina ändå lovat att hjälpa till om det behövs igen. Enligt kyrkans ordning måste begravningsgudstjänsten innehålla två psalmer.
– Psalmsången är en del av förkunnelsen och därför måste de finnas i en begravningsgudstjänst. Det finns flera vackra och lättsjungna psalmer
som till exempel Blott en dag, Härlig är jorden med flera, fortsätter Madeleine.
Musiken är för många en viktig komponent för ett vackert och fridfullt avsked. Många har en solist som framför en låt som kanske betydde mycket för den avlidne och kanske vill du läsa en dikt om du orkar. Du kan själv bestämma hur delaktig du vill vara i ceremonin. Även kistläggningen är betydelsefull ur många perspektiv anser Christina.
– Det kan vara fint att ha i den avlidnes hem, i en trygg och omsorgsfull miljö, där de anhöriga kan lägga ner något betydelsefullt i kistan, såsom en blomma, bädda om den avlidne. För barnens skull är det viktigt att få vara så delaktig som möjligt, ja det gäller såklart vuxna också, säger Christina.

VIKTIGT ATT BEJAKA SORGEN
En av kyrkans viktiga budskap är att bejaka sorgen. Det har bland annat
skett genom nationella kampanjer i samband med allhelgonahelgen.
– Idag får inte sorgen plats i människans
liv. Vissa skjuter upp sorgen och menar att de inte har tid att sörja.
Men döden och sorgen måste få en plats i livet. Sorg är inget farligt och
man kommer att leva vidare, det finns inget val, avslutar Madeleine.
Text: Emelie Simmons

 

Klassiska sånger roligast för barnen


Barnkörerna i Vaxholms kyrka lockar många barn att sjunga både nya och klassiska sånger. När Vaxljuset besökte körsångare i åldern nio-elva år övade de inför konserten på nationaldagen. Lite pirrigt men roligt tyckte de flesta.

Det sjuder av liv i församlingsgården vid Vaxholms kyrka denna onsdag
eftermiddag. De yngre körbarnen avlöser de äldre i kapphallen.
Det surras och skrattas bland barnen. Några nynnar på en låt de nyss
sjungit. Charlie, Sofia och Lola har tagit buss och färja från ön för att sjunga
den här eftermiddagen. De har med matsäck och äter den på bussen.
Charlie brukar ha en hockeytrunk att släpa på vanligtvis om inte hockeysäsongen
hade varit slut.
– Ibland blir det såklart lite stressigt med både kör och hockeyträning. Men jag tycker det är roligt att sjunga. Det var min mamma som föreslog att jag skulle börja i kören, säger Charlie tio år.
– Det är bra att kunna sjunga, vi lär oss sånger och det är utmanande.
Jag har lärt mig att sjunga i stämmor, säger Sofia, tio år. Lola, tio år har sjungit i kören sedan två år tillbaka. Hon fick ett kort hem i brevlådan om kören och ville
testa att sjunga i grupp.
– Jag gillar att sjunga pop hemma och överstämma, speciellt de höga
tonerna, säger hon. Lola berättar att hon sjöng solo vid en gudstjänst, psalmen Barn och stjärnor.
– Det var lite pirrigt för det är höga toner i den sången men det gick bra, säger hon. Charlie skrattar lite och nickar instämmande. I söndags sjöng barnkören
på gudstjänsten i Vaxholms kyrka.
– Jag fick scenskräck, men vi peppade varandra och det gick ju bra ändå, säger han.
   Körledaren Fredric Hellgren välkomnar barnen in i körsalen. Idag är det sex barn här eftersom många redan åkt iväg på påsklov. Annars brukar det vara 15 barn i
barnkören för nio-elvaåringar. Fredric sätter sig bakom pianot.
– Vi värmer upp och sjunger på B. Bobobobobo… säger han och tar en låg ton på pianot. Sedan går tonen högre och högre.
– Fint! Ni som vill gå högre gör det, ni andra stannar kvar, säger
han.

ÖVAR INFÖR NATIONALDAGSFIRANDE I KYRKAN
Första låten de ska sjunga är Blåsippan ute i backarna står med musik
av Alice Tegnér. Redan nu börjar kören att öva inför nationaldagen i Vaxholms kyrka då barnkörerna ska ha en konsert.
– Vi provar lite med melodin först och nynnar med, säger Fredric.
Körövningen forsätter med kända sånger av bland andra George Riedel
och Gullan Bornemark som både är roliga och har kluriga texter.
– Jag tycker barnen visar ett intresse av att sjunga sånger från våra stora textförfattare som till exempel Alice Tegnér som har spännande och roliga sånger där det händer saker. Det väcker något i barnen, säger Fredric efter att körövningen är slut och det är alldeles tyst i körsalen.


DET TAR TID ATT BYGGA UPP BARNS RÖSTER
Fredric menar att det tar tid att bygga upp en kör och arbetet med barns
röster kan vara mångårigt.
– De flesta barn som börjar i kören sjunger med mörka röster för de tror att det är så vi sjunger idag. Men barn har ljusa röster och måste få hjälp att använda sin röst på rätt sätt. Ofta blir de förvånade över att de kan sjunga i så höga toner som vigör, säger Fredric. Utöver röstträning jobbar Fredric med barnens koncentration och engagemang i både sång och text.
– Barnen skolas dessutom in i musiken och växer in i den. Barnen lär av varandra på ett bra sätt.

SJUNG MYCKET HEMMA
Fredric vill uppmana alla att sjunga mer hemma.
– Sjung med ditt barn! Kan du inte texten så nynna melodin eller
hitta en bra inspelning som ni kan sjunga med tillsammans.
– Dessutom gör sången något med vår kropp. Hela andningen gör så
du slappnar av och minskar stress. Kroppen frigör också endorfiner
och du blir glad och skrattar, avslutar Fredric.

Text: Emelie Simmons

För kärlekens skull (Vaxljuset nr 2-23)
FRÅGOR OCH SVAR OM VIGSEL

Text: Emelie Simmons

Kostar det något att
gifta sig i kyrkan?
Det kostar ingenting att gifta sig i Svenska kyrkan i Sverige. Församlingens
kyrka, vaktmästare, musiker, präst är gratis då vigseln sker enligt Svenska kyrkans ordning. En av er behöver vara eller bli medlem i Svenska kyrkan.

Hur är en vigsel utformad?
I en vigselgudstjänst ingår alltid frågor, löften, ringväxling, förbön,
psalmer, bibelläsning och välsignelse. Om ni har önskemål om ytterligare
delar kan ni prata med prästen om det under vigselsamtalet.

Vad är ett vigselsamtal?
Inför vigseln kommer ni att ha ett vigselsamtal tillsammans med prästen.
Under samtalet planerar ni vigseln: vilka texter som ska läsas, hur löftena ska låta, vem som gör vad och när? För prästen blir samtalet dessutom ett sätt att lära känna er, och en bra grund för hens vigseltal till er.

Var kan vi viga oss?
Vaxholms kyrka och Resarö kapell är populära vigselkyrkor, därför är det viktigt att vara ute i god när ni ska boka kyrka. Ni kan också boka vigsel på annan plats efter dialog med församlingen.

Musiken - vem väljer och vem spelar?
Musiken väljs i samråd med kyrkomusikern. Många par sätter sin egen
prägel på vigseln genom att välja psalmer, musik och texter. Inspiration
finns på Spotify, listan heter För kärlekens skull och administreras av Svenska kyrkan. Som regel är orgeln huvudinstrument vid in- och utgångsmusiken.

Kan vigseln vara på ett annat språk än svenska?
Om svenska inte är det självklara språket för er vigsel, kan ni välja ett
annat språk. Men det finns ett inslag i vigseln som kallas tillkännagivandet.
Det kan jämställas med när en myndighet eller en domstol fattar ett beslut.
Enligt lagen ska sådana beslut alltid uttalas på svenska, även om de kan kompletteras med ett uttalande också på ett annat språk.

Hur bokar vi?
Kontakta församlingsexpeditionen. Det underlättar om ni redan då vet:
datum, vilken kyrka ni vill viga er i samt era personnummer.
Innan ni kan gifta er i Sverige måste ni ansöka om hindersprövning i
god hos Skatteverket. Hindersprövning innebär att Skatteverket
kontrollerar att inga hinder föreligger för två personer att ingå äktenskap.

Kan alla gifta sig i kyrkan?
Alla är välkomna att vigas i Svenska kyrkan, men som regel behöver minst en av er vara eller bli medlem i Svenska kyrkan. Det är inget hinder om den andra tillhör en annan kyrka eller religion.

Hur ser kyrkan på vigsel av samkönade par?
Alla är välkomna att vigas i Svenska kyrkan.

Kan vi förnya våra vigsellöften?
Ja, ni bokar på samma sätt som en vanlig vigsel.

Kontakta församlingsexpeditionen
för att boka vigsel och dop:
Tfn: 08-541 300 03
vaxholm.forsamling@svenskakyrkan.se