På 1920-talet började Sandareds kyrkliga syförening verka för att en kyrka skulle uppföras, då Sandared började expandera.
Tanken var att den skulle ligga mellan Sandared och Sjömarken, för att båda samhällena skulle ha nära till sin kyrka. I stället kom det att byggas ett församlingshem i Sjömarken, vilket gav den naturliga följden att kyrkan skulle få sin plats i Sandared.
Vid början av 1950-talet påbörjades arbetet med att göra om den då gällande byggnadsplanen för att kunna bygga en kyrka. Marken skänktes av systrarna Eriksson, Rydet i Sandared.
Till arkitekter valdes det norska paret Bengt och Eva Mejlaender. Anmärkningsvärt är att det är en kvinnlig arkitekt, vilket inte är vanligt vid kyrkbyggen.
1957 var arkitekternas ritningar för kyrkan och tillhörande församlingshem klara, men påbörjandet av bygget försenades på grund av byggnadsstyrelsens kritik på flera punkter, bland annat gällande ljusförhållanden, entréer och tillfarter.
Men på Pingstdagen år 1960 kunde kyrkan invigas.
Sandareds kyrka är byggd som en långkyrka med modernistiska drag. Taket är högt och brant. Utvändigt är det beklätt med skiffer.
Klockstapeln, som ligger något till höger om och framför kyrkan, är tillverkad i framför allt järn och har två klockor.
Idag kommer besökaren in i entrén, som har ett stengolv av Fjäråsgnejs. Vid renoveringen 2014-15 bytte kapprum och toalett plats och hela entrén gjordes om. Detta gjorde det möjligt att inreda en större toalett med möjlighet att komma in även med rullstol eller rullator, samt tillgång till skötbord. Även tillgängligheten utanför kyrkan förbättrades.
På läktaren finner vi orgeln, tillverkad av A Magnussons Orgelbyggeri AB. Orgeln, som är mekanisk, tillverkades 1964 och har 13 stämmor och två manualer samt pedal.
Över läktaren hänger två ljuskronor, tillverkade i mässing med sammanlagt tolv nakna glödlampor i två kransar/våningar.
Liknande ljuskronor är de som hänger i kyrkans långhus, fast med tre kransar om tolv nakna glödlampor per krans. Idag är de sex till antalet, mot ursprungliga fyra. Troligen togs dessa fyra ned under åttiotalet, men det går fortfarande att se spår av dem genom de fästen som sitter kvar i kyrkans tak.
Ljuskronorna ritades av konstnären Sven Wallqvist, Partille.
I innertaket har det lokala materialet Stigolon använts. År 1931 grundades AB Alf Stigens Färgeri, där man förädlade sidenvävnader och konstläder och arbetade med konstgummering, bokbinderi- och rullgardinsväv m.m. På 1940-talet var Stigens en av de största inom branschen.
Stigolon, som fick namnet efter företagets direktör, är ett sorts galontyg och i kyrkans tak ses rektangulära plastskivor i åtta olika, tidstypiska, pastellfärger.
Direktören Alf Stigen skänkte också en uppsättning nattvardskärl i silver med förgyllning, tillverkade av silversmeden Kullander.
Förutom det unika innertaket, får kyrkan mycket av sin karaktär av det rikliga ljusinsläppet. På den västra väggen (på höger sida ifrån entrén sett) finns fyra fönster, i taket fem och i koret finns också ett anslående ljusinsläpp över altaret.
Golvet är en lackad ekparkett i kvadrater och övrig interiör är i kalkad ek.
Kyrkan går i en tidstypisk stram, funktionalistisk stil – utan några utsvävningar vad gäller dekor. Det är också sparsmakat med konst.
I koret återfinns en kormattan med mönstret ”Korsblomma”, vävd i röllakan av ull och lin med en flätad frans. Mattan har måtten 330 x 204 cm och är signerad ”JJ”. Den är tillverkad av BJ Glyssbo, för Judit Johanssons vävateljé i Knäred och köptes in för summan 46 500 kronor år 1996.
Rakt fram i koret finns ett konformat valv, en så kallad parabelbåge, som ger det fina ljusinsläppet.
Altaret är ett fristående, flyttbart altare i kalkad ek. Över altaret är ett slätt träkors i kalkad ek placerat på väggen.
På altaret finns ett uppståndelsekrucifix, tillverkat i engelskt silversmide. Detta kors är skänkt till kyrkan av tre anonyma givare.
Altarrunden är även den flyttbar och används ej längre regelbundet. I originalskick var altarrunden och bänkarna klädda med ett vinrött tyg, men byttes vid renoveringen till ett gråblått tyg, väl harmonierande med gångmattan och kormattan.
Altarrunden har ett lite annorlunda utseende, med en liten list, påminnande om en fönsterbänk, på baksidan. Denna hade som funktion att användas vid bruket av särkalkar vid nattvard, det vill säga små enskilda nattvardskalkar kunde med lätthet ställas härpå.
På vänster sida finns ett litet sidoaltare, tidigare kallat ”dopaltare”, i samma utförande som huvudaltaret, fast mindre. Över altaret hänger ett kors, tillverkat i järnsmide och skänkt av slöjdlärare Gunnar Hedberg.
På altaret är placerat ett så kallad ”dopträd”. Detta inköptes år 2017 för att genom trädet synliggöra församlingens döpta. Vid varje dop överlämnas en dopängel som ideella i församlingen virkad till den döpta. Ängeln förses med namnuppgift och dopdatum och sedan hängs upp i trädet och ”lånas” av församlingen till nästkommande år, då föregående års döpta bjuds in till en gemensam dopfest och får ta hem sina änglar.
Till dopaltaret hör en duk, sydd i hardangersöm, broderad och skänkt av Karin Andersson, Sandared år 1992.
Här finns också en flyttbar dopfunt, även den i kalkad ek. Den är tillverkad av Svensk Kyrkoslöjd i Sköldinge och var enligt uppgift inte på plats vid kyrkans invigning, utan kom på plats i augusti samma år. Dopfuntens löstagbara silverskål har en stiliserad duva i botten och är skänkt till kyrkan av Sandareds kyrkliga syförening.
På höger sida längst fram i kyrkan återfinns det vävda konstverket ”Bergspredikan”, där Jesus välsignar folket. I förgrunden syns silhuetter av elva personer, troligen Jesu lärjungar. Väven mäter 170,5 x 116 cm, är tillverkad av BR Wiklund och köptes in år 1979 till summan av 3500 kronor.
Mycket av kyrkans inventarier och textilier är skänkta gåvor.
Exempelvis är processionskorset, med den uppståndne Jesus på framsidan och kristusmonogrammet på baksidan, skänkt av 1981 års konfirmandgrupp.
Gillis Westermark, kyrkoherde i församlingen fram till 1962, skänkte fyra altarljusstakar i silver.
År 1976 skänkte Sandareds kyrkliga syförening ytterligare två altarljusstakar i silver. De har även skänkt ett altarbrun vävt i röllakan år 1979, samt flera kalkkläden och predikstolskläden i olika liturgiska färger. Kyrkan fick även ett vitt altarbrun med virkad spets av Hedvig Eriksson, Rydet, vilken var ordförande/ledare då syföreningen bildades.
Kyrkan har två ljusbärare, en i globform, som står längst ned på vänster sida i kyrkan, och en nyare, som är flyttbar och står framme i koret. Ljusstaken i koret inköptes för att göra det möjligt att tända ljus i samband med tacksägelser eller som ett annat bönemoment i kyrkans förbön.
Sedan år 2019 är det möjligt att använda sig av digital projektor för att exempelvis visa bilder eller gudstjänstagendan på väggen.
Till vänster i koret finns en vikvägg, som gränsar in till den stora församlingssalen. Vid större evenemang eller gudstjänster med särskilt många deltagare kan denna öppnas helt och lösa stolar kan placeras vända in mot kyrkorummet.