Begravningen som viktig ritual
Att skiljas från en närstående är ofta tungt. Begravningsgudstjänsten finns till för att säga farväl, överlämna en människa till Gud och säga tack. Att samlas till begravningsgudstjänst med familj, släkt, vänner och andra nära, är ett sätt att gemensamt stötta varandra och minnas den som gått bort. Med sina ritualer och symbolhandlingar vill och kan Svenska kyrkan vara till stöd, hjälp och trygghet när någon dött.
Praktiska frågor när någon dör
Här kan du läsa – i korthet – om vad som händer och ska göras när någon dör. På efterlevandeguiden.se hittar du information om de praktiska frågor som ska tas om hand under månaderna efter dödsfallet.
- De närmast anhöriga får dödsbudet, exempelvis av sjukhuset.
- Kroppen förs till bårhuset, detta görs oftast av sjukhuset eller servicehuset.
- Dödsboets tillgångar och skulder ses över, till exempel pengar, bostad och saker. Tillgångarna används för begravningen. Dödsboet upphör när den dödas eventuella tillgångar har delats upp mellan arvingarna.
- Skatteverket utfärdar intyg om att den avlidne får gravsättas eller kremeras.
- Den/de anhöriga tar reda på den dödas önskemål kring begravning, exempelvis nedskrivna eller muntliga önskemål.
- Planering för kistbegravning eller kremering. Ska ske inom en månad efter dödsfallet, med vissa undantag.
- Svenska kyrkan kontaktas om begravningen, ifall den döda ska begravas enligt Svenska kyrkans ordning. Här finns hjälp och stöd att få i planeringen av begravningen. Om det är svårt att komma överens med andra anhöriga om praktiska frågor, kan församlingen bistå med medling.
- Den som vill, anlitar en begravningsbyrå. Begravningsbyrån kan hjälpa till med några få saker eller hålla i helheten.
- De anhöriga berättar om dödsfallet för till exempel släktingar, vänner, kollegor och grannar.
Boka begravningsgudstjänst
En begravningsceremoni, som leds av en präst i en kyrka eller ett kapell, kallas för en begravningsgudstjänst. Kort efter dödsfallet tar du kontakt med den avlidnes församling och anmäler dödsfallet samt säger att du önskar ordna med begravning. Man kan höra av sig själv, eller be en begravningsbyrå göra det.
Vid bokningen får man all information om datum för begravning, vilken kyrka den kommer hållas i och vilken präst som kommer att hålla i gudstjänsten.
Efter det kommer prästen ta kontakt med dig och boka ett möte. Vid mötet pratar ni om den som dött och om hur begravningen ska utformas. Ni pratar psalmer och musik, bibeltexter och hur ni ska avsluta ceremonin.
Kyrkorum, vaktmästare, präst, musiker och eventuella bärare av kistan har redan betalats via kyrkoavgiften och innebär därför inga extra kostnader om den avlidne var medlem i Svenska kyrkan.
Här kan du läsa hur en begravningsgudstjänst i Svenska kyrkan går till.
Minnesstund
Efter gudstjänsten fortsätter gemenskapen ofta i en eftersamling där man minns den avlidne i en stunds samvaro.
Gravsättning
Man kan välja mellan en kistgrav, urngrav, askgravlund och minneslund. I kistgravar begravs stoft som inte har kremerats, och man reser en gravsten. I urngravar och minneslund begravs stoft som har kremerats. Urngraven är utmärkt med en gravsten medan minneslunden är anonym.
Det finns också något som heter askgravlund, som är en minneslund men med namnen angivna på en gemensam yta.
Sorgesamtal och sorgegrupp
När man drabbas av sorg och död reagerar man ofta med både kropp och själ. Ibland kan sorgen kännas allt för tung att bära på egen hand. Då kan det kännas viktigt att ta sig tid att fundera och samtala kring livet och döden och om meningen med allt.
Svenska kyrkan vill gärna erbjuda hjälp med detta. Präster och diakoner är vana att möta människor i svåra situationer och har tystnadsplikt. I Enköpings pastorat finns alltid någon som har tid att lyssna och samtala. Efter en tid inbjuds maka/make, sambo/särbo till sorgegrupp.
