Gärdserums kyrka

På 1200-talet byggdes den första med säkerhet kända kyrkan i Gärdserum, som förr benämndes Gellerum. Det var enligt sägnen en kvinna av stormanssläkt vid namn Agneta Philipsdotter, som från början byggde ett litet kapell eller så kallat bönehus, som senare blev till en kyrka av resvirke. Kyrkan kallades även för ridkyrka, eftersom kyrkan här var annex till Ukna och prästen kom ”ridande till kyrkan”.

Mellan åren 1730 och 1735 skedde en utökning med läktare på den västra och den norra sidan i den gamla kyrkan. Men med tiden blev den ändå för liten till antalet invånare i Gärdserums socken, som i mitten av 1800-talet uppgick till ca 2500 personer.

Denna kyrka var, trots sin litenhet, treskeppig. Sista gudstjänsten firades i denna kyrka den 4 adventssöndagen 1853. När den första gudstjänsten i den nya kyrkan, julottan 1853 firades så var båda kyrkorna upplysta. Det måste ha varit en vacker syn. Den gamla kyrkan revs sedan den 4 januari 1854.

Vid sockenstämman den 14 oktober 1849 beslutades att en ny kyrkobyggnad skulle uppföras. Ritningar till kyrkan gjordes av arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander från Stockholm och ritningarna godtogs av församlingen den 15 september 1850. Redan den 2 juni 1850 hade församlingen tillsatt en byggnadskommitté. Ordförande och den drivande kraften till kyrkobygget blev kammarjunkaren Erik Sett Adelsvärd. Material och kostnadsförslag upprättades av direktören och byggmästaren Jonas Jonsson och dessa handlingar godtogs av församlingen den 21 september 1850. Summan för byggnadens uppförande uppgick till 6 444 Riksdaler.

Gärdserums kyrka från ovan Foto: Morgan Karlsson

I januari månad 1851 började grundgrävningen och grundsättningen, och när grunden under ett år satt sig så började murningsarbetet med väggar våren 1852. Det fortgick så att själva kyrkan var takbelagd innan årets slut. År 1853 fortsatte arbetet med återstående murning av tornet och trädresning i detsamma, samt snickeriarbeten inom kyrkan. Återstoden av snickeriarbetet fullbordades våren1854. Kyrkan är invändig treskeppig och byggd i nygotisk stil. Den är unik med sina 20 utvändiga små torn.

Att julottan firades i kyrkan år 1853 betydde inte att den var invigd. Den för kyrkan och församlingen nitälskade översten och kammarjunkern E. S. Adelsvärd önskade att utökningen av kyrkogården skulle vara avklarad och ny orgel i kyrkan uppsatt innan invigningen borde bli av. Arbetet med kyrkogårdens utvidgning och uppbyggnad av stenmurar samt planering, ”detta arbete som väcker nutidens förvåning”, beslutades den 18 oktober 1854, men kunde inte fullbordas förrän hösten 1855. Den högtidliga invigningen hölls den 16 augusti 1857 av domprosten J. Laruensius.

I Gärdserums kyrka finns en del inventarier från den gamla kyrkan. Triumfkruifixet är från 1300-talet. Begravningsvapen, dock ej komplett, från ätten Reuter Natt o Dag. Vapnet skänktes av Johan Ritter och hans hustru Sophia Natt o Dag från Säby, alltså nuvarande Bjärka Säby i Vist församling, vilka gifte sig i kyrkan år 1776.

Det finns så mycket att berätta om Gärdserums kyrka. Ni är varmt välkomna att besöka kyrkan. Passa gärna på när den är öppen på sommaren såsom vägkyrka, då ni kan få en guidad tur.