Guide till kyrklig fastighetsförvaltning

klockstapel

klockstapel Foto: Richard Edlund

Vår Svenska kyrka har unika värden att förvalta. Med våra många värdefulla kyrkor och inventarier ansvarar vi för landets största sammanhållna kulturarv. Detta är en stor tillgång, men det innebär också att ett stort ansvar vilar på kyrkans förtroendevalda och anställda.

Det kan vara svårt att överblicka de lagar och förordningar som reglerar förvaltningen. Den Regionala samrådsgruppen för det kyrkliga kulturarvet inom Linköpings stift har därför uppdragit åt stiftet att ta fram denna guide, som riktar sig till alla dem som arbetar med kyrklig fastighetsförvaltning. Guiden innehåller information om lagstiftning och ekonomiska ersättningar samt kortfattade råd och litteraturtips inom ämnena säkerhet, energi och tillgänglighet. Det är vår förhoppning att vi på detta sätt något ska kunna underlätta ert dagliga arbete med dessa frågor!
 
 
 
 
 
 
Kulturminneslagen och kyrkoordningen
KML: Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. 4 kap. Kyrkliga kulturminnen
KMF: Förordning (1988:1188) om kulturminnen m.m.
Kyrkoordningen, 40 kap. Kyrkobyggnader
 
Kyrkobyggnader och kyrkotomter
Kyrkoordningens 40:e kapitel säger att kyrkobyggnader ska hållas tillgängliga för allmänheten samt att kyrkorna och deras inventarier ska underhållas så att de kan tjäna sitt ändamål.
Enligt Kulturminneslagens 4:e kapitel ska alla kyrkobyggnader och kyrkotomter vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras utseende och karaktär inte förvanskas. Kyrkobyggnader enligt denna lag är byggnader som före den 1 januari 2000 har invigts för Svenska kyrkans gudstjänst och som den 1 januari 2000 ägdes eller förvaltades av Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar.
Alla Svenska kyrkans kyrkobyggnader tillkomna före år 2000 är alltså skyddade, vilket innebär att man inför varje förändring av dem bör föra en dialog med länsstyrelsen. Kyrkor byggda före år 1940 har dessutom ett extra skydd genom att förändringar av dem kräver länsstyrelsens tillstånd. Kravet på tillståndsprövning gäller även kyrkor byggda efter år 1939 om Riksantikvarieämbetet har fattat ett särskilt beslut om det.
 
Begravningsplatser
Även begravningsplatser anlagda före 1940 faller under Kulturminneslagens krav på särskild tillståndsprövning. Länsstyrelsens tillstånd krävs för att utvidga eller göra någon annan väsentlig förändring av dessa begravningsplatser, liksom för att uppföra, riva eller väsentligt ändra begravningsplatsens byggnader och fasta anordningar.
Enligt Kulturminneslagen ska inventarier av kulturhistoriskt värde, som hör till kyrkobyggnad eller annan kyrklig byggnad, kyrkotomt eller begravningsplats, förvaras och vårdas väl. För varje byggnad och begravningsplats ska det också finnas en förteckning över de kulturhistoriskt värdefulla inventarierna. Observera att kravet på inventarieförteckningar gäller alla kyrkobyggnader, även sådana som är uppförda efter 1940. Inventarieförteckningen ska ange om ett föremål ägs eller förvaltas av någon annan än församlingen och om det förvaras på någon annan plats än i kyrkan.
I varje församling ska det utses två personer som har ansvar för inventarieförteckningen och för vården av inventarierna. Enligt kyrkoordningen ska dessa personer vara kyrkoherden och en kyrkvärd som är ledamot eller ersättare i kyrkorådet. Församlingen skall anmäla till länsstyrelsen vilka som har utsetts. Stiftet (i Linköpings stift kontraktsprostarna) ansvarar för att kontrollera att alla föremål i förteckningen finns kvar. Sådan kontroll skall genomföras minst vart sjätte år samt vid byte av någon av församlingens inventarieansvariga.
För ett föremål i förteckningen, som inte ägs av någon enskild person eller släkt, krävs tillstånd från länsstyrelsen för att avyttra det, avföra det från förteckningen, reparera eller ändra det, eller för att flytta det från den plats där det sedan gammalt hör hemma.
Normalt underhåll av mindre omfattning är inte tillståndspliktigt men kräver användande av traditionella material lika de befintliga. Kalkbruk, kalkfärg, limfärg eller linoljefärg är exempel på traditionella material, till skillnad från cementbruk, silikat-, latex- eller alkydfärger, som inte ska användas.
Tillståndspliktiga åtgärder är åtgärder som innebär en väsentlig förändring. Det kan vara om- eller tillbyggnader, förändring av material och färgsättning eller omfattande reparationer. Andra exempel på tillståndspliktiga åtgärder är vindsisolering, installation av larmanordningar och rullstolsramper, flytt eller konservering av inventarier och kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar.
Om det råder osäkerhet om en åtgärd är tillståndspliktig, kontakta alltid stiftsantikvarien, länsstyrelsen eller länsmuseet.
Tillståndsansökan görs hos länsstyrelsen. Ansökan ska innehålla en åtgärdsbeskrivning som är tillräckligt detaljerad för att kunna fungera som beslutsunderlag. Länsstyrelsen får ställa de villkor för tillståndet som är skäliga med hänsyn till de förhållanden som föranleder förändringen. Vanligen utses en antikvarisk kontrollant som ska följa arbetet. Länsstyrelsen och den antikvariska kontrollanten ska meddelas i god tid innan arbetena påbörjas. Det är alltid bra att ta kontakt med länsmuseets eller länsstyrelsens antikvarier i ett tidigt skede när det finns önskemål om förändringar, och hålla ett samråd på plats i den aktuella kyrkan. I vissa fall krävs också kommunalt bygglov.

Akuta skador (ex. vattenläckor) får åtgärdas utan att invänta länsstyrelsens tillstånd, men länsstyrelsen och stiftet bör omedelbart meddelas för kännedom. Inte heller akuta åtgärder får förvanska byggnaden, och traditionella material och metoder ska användas. Om möjligt bör någon med antikvarisk kompetens övervaka arbetet, och vidtagna åtgärder ska alltid inrapporteras till länsstyrelsen.

Ansökningblankett 

Ekonomiska ersättningar och bidrag
KAE (Kyrkoantikvarisk ersättning) är statliga medel som ges till åtgärder på kyrkor, inventarier, kyrkotomter och begravningsplatser skyddade av Kulturminneslagens 4:e kapitel. Även projektering, undersökningar, informationsinsatser och antikvarisk kontroll är ersättningsberättigat. Vid fördelningen av KAE ska hänsyn i första hand tas till det kulturhistoriska värdet av åtgärderna. Stiftets ramanslag grundar sig på församlingarnas ansökningar och kan alltså variera kraftigt, från 2005 till 2008 mellan 20 och 28 miljoner kronor per år. Sista ansökningsdag är den 31 oktober. Beslut om ersättning meddelas i september året därpå, varefter ersättningen disponeras under de två följande åren.
KBB (Kyrkobyggnadsbidrag) ges till underhållsåtgärder på kulturhistoriskt värdefulla kyrkobyggnader (inklusive klockstaplar). Detta var tidigare ett bidrag från nationell nivå, men numera är det ett stiftsbidrag som finansieras med stiftets egna medel. Bidraget går i första hand till församlingar med små ekonomiska resurser. Det årliga ramanslaget har de senaste åren varit ca 3,5-4,5 miljoner kronor. Sista ansökningsdag är 28 februari, beslut om bidrag meddelas i november efter att stiftsfullmäktige har fastställt följande års budget.
Kyrkoordningen 47 kap. 3 § stadgar att alla upphandlingar ska genomföras affärsmässigt och utan ovidkommande hänsyn. I de fall summan av begravningsavgiften och kyrkoantikvarisk ersättning ett visst år överstiger hälften av inkomsterna för en ekonomisk enhet, skall dessutom lagen om offentlig upphandling (SFS 2007:1091) tillämpas. Detta gäller i så fall all upphandling under det aktuella året.
Det är viktigt att förfrågningsunderlaget inför en upphandling är genomtänkt och väl definierat. Information om entreprenadjuridik och olika upphandlingsformer kan fås av Församlingsförbundet och av Kyrkokansliets jurister, och mer information om byggprocessen finns i boken Levande Arv.
 
 
Säkerhet: skydd mot brand, stöld och olyckor
LSO: Lag (2003:778) om skydd mot olyckor
FSO: Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor
Det viktigaste med säkerhetsfrågorna är att alla anställda och förtroendevalda blir medvetna om vilka risker som finns och hur de kan motarbetas. Säkerhetstänkandet måste finnas i hela organisationen. Församlingen/samfälligheten bör utforma en säkerhetspolicy och säkerhetsfrågorna bör vara en stående punkt i kyrkorådets sammanträden. För att det ska fungera långsiktigt måste det övergripande säkerhetsansvaret knytas till en funktion i organisationen, ex. den fastighetsansvarige. Först när det organisatoriska säkerhetsarbetet fungerar kan det vara värt att gå vidare med larminstallationer och andra tekniska åtgärder.
Lagen om skydd mot olyckor säger att ägare eller nyttjare av byggnader ska vidta de åtgärder som är skäliga för att förebygga brand och hindra eller begräsa skador till följd av brand. Åtgärderna kan vara av teknisk och organisatorisk karaktär. Åtgärder av teknisk karaktär kan vara anskaffande av utrustning för brandsläckning medan åtgärder av organisatorisk karaktär kan var utbildning och information. Fastighetsägaren ska lämna skriftlig redogörelse för brandskyddet till kommunens räddningstjänst
För att uppfylla dessa krav bör ett systematiskt och kontinuerligt brandskyddsarbete bedrivas och dokumenteras av personer inom den egna verksamheten. Brandskyddsarbetet kan omfatta:
- Dokumentation av byggnaden (kan tas ur vård- och underhållsplanen) och närliggande verksamheter som transportleder eller industrier.
- Ansvarsfördelning för brandskydd gällande kontroller och underhåll samt organisation och instruktioner vid brand.
- Beskrivning av tekniska brandskyddsåtgärder och hur de hanteras vid brand.
- Förutsättningarna att med egen personal och med hjälp av räddningstjänsten genomföra en akut insats, ex. utrymningsplan för människor och inventarier.
- Plan för utbildning och övning.
- Underhålls- och kontrollplan för samtliga brandskyddsåtgärder med uppgifter om vem som är ansvarig, vilken typ av kontroll som avses och hur ofta de ska ske.
- Genomförda kontroller av brandskyddsåtgärder.
- Genomförd utbildning och övning.
- Rutiner för information till hantverkare, besökare mfl. Denna punkt är särskilt viktig, eftersom brandtillbud ofta inträffar i samband med reparationsarbeten.
- Revision av dokumentationen.
Liksom brandskyddet, handlar mycket av stöldskyddet om säkerhetstänkande och förebyggande arbete. Personlig närvaro i eller vid kyrkan minskar risken för tillfällighetsstölder radikalt. Om kyrkan hålls öppen utan tillsyn bör stöldbegärliga inventarier placeras i säkerhetsskåp eller stöldsäkras på plats. Särskilda anordningar för stöldsäkring är oftast tillståndspliktiga och ska utformas i samråd med antikvarie eller konservator. Om församlingen ska kunna få tillbaka stulna föremål måste de också vara väl dokumenterade och gärna stöldskyddsmärkta (vilket ska göras i samråd med konservator). Inventarieförteckningen ska gås igenom minst vart 6:e år och den bör kompletteras med digitala fotografier för att möjliggöra en säker identifiering av varje föremål.
Stölder, inbrottsförsök eller annan skadegörelse i kyrkor ska snarast anmälas till polis, försäkringsbolag och länsstyrelse. Kontakta också stiftsantikvarien och gör en anmälan på hemsidan www.stuleturkyrkan.nu. Detta försvårar en försäljning på den öppna marknaden och underlättar arbetet med att spåra upp föremålet.
Arbetarskydd och arbetsmiljö
Arbetsgivaren, dvs. kyrkorådet eller kyrkonämnden, är ansvarig för arbetsmiljön, inklusive säkerhetsfrågor i kyrkorna. Det arbetet ska bedrivas i samarbete med de anställda, representerade av ett skyddsombud. På arbetsplatser med mer än 50 anställda ska det finnas en arbetsmiljökommitté som ansvarar för skyddsronder. När kyrkorådet eller kyrkonämnden anlitar entreprenörer för att utföra arbeten på sina fastigheter, ansvarar de också i egenskap av beställare för att en särskild arbetsmiljöplan upprättas.
Hanteringen av kyrkans egna arkiv regleras av Kyrkoordningen. Svenska kyrkan handhar också allmänna handlingar som berör begravningsverksamhet och statliga bidrag (Kyrkoantikvarisk ersättning). Dessa ska förvaras så att de lätt kan särskiljas från övriga arkivhandlingar. Arkivlokalerna ska utföras och drivas i enlighet med arkivlagen (SFS 1990:782) och Riksarkivets föreskrifter (Riksarkivets författningssamling RA-FS 1994:6). Vid ombyggnad eller nybyggnad av arkivlokaler ska samråd ske med en statlig arkivmyndighet. För Linköpings stift är detta Vadstena Landsarkiv.
 
Energi & klimat
Många kyrkor har idag problem med höga uppvärmningskostnader eller mögelskadade inventarier och kyrkorum. För att förebygga fuktproblem bör man vara uppmärksam på den relativa luftfuktigheten i kyrkan. Digitala fukt- och temperaturmätare är relativt billiga och kan med fördel placeras ut på flera ställen. De bör läsas av regelbundet och värdena noteras i en loggbok, kompletterat med uppgifter om temperatur och relativ fuktighet utomhus. Det finns också dataloggar som automatisk läser av relativ luftfuktighet och temperatur under en längre tid, där mätvärdena sedan kan laddas över till en dator för analys. Länsmuseerna kan ge råd om detta, men det finns också flera privata firmor som dessutom kan göra byggnadstekniska utredningar med förslag på klimatförbättrande åtgärder för ventilation, dränering och uppvärmning. Genomförandet av sådana klimatförbättrande åtgärder är tillståndspliktiga.
Statliga bidrag för energikonverteringar (övergång från el eller fossila bränslen till förnyelsebar energi) finns att söka genom Länsstyrelserna. Det är mycket viktigt att man inför en förändring av uppvärmningsrutiner eller uppvärmningssystem undersöker kyrkans nuvarande klimat, särskilt om man inte har några kända klimatproblem i nuläget. Efter att förändringen har genomförts är det än viktigare att följa upp och bevaka byggnadens klimat med kontinuerliga mätningar. Ogenomtänkta förändringar kan leda till mycket stora kostnader.
Från år 2008 är Linköpings stift medlem i Etik & Energi, en ideell förening som arbetar med att minska Svenska kyrkans energiförbrukning och miljöbelastning. Föreningen hjälper till med energibesiktningar av hela fastighetsbeståndet, och kan förmedla kontakter med landets främsta experter inom området klimat och uppvärmning. Om församlingen går med i föreningen, betalas en medlemsavgift som grundas på antalet fastigheter, och i de flesta fall kan stora belopp sparas genom minskad energianvändning.
PBL: Plan- och bygglagen 17 kap. 21a § (PBL 2001:146)
BFS: Boverkets författningssamling (BFS 2003:19)
I byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser skall enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga vara undanröjda senast år 2010. Med enkelt avhjälpta hinder avses sådana hinder som med hänsyn till nyttan av åtgärden och förutsättningarna på platsen kan anses rimliga att avhjälpa.
Detta kan i många fall innebära att fullt genomförda åtgärder inte kan krävas, exempelvis med hänvisning till kulturvärdena eller för att det skulle innebära orimliga kostnader för församlingen. Men varje församling måste ändå ta ett helhetsgrepp i detta arbete och sträva efter god tillgänglighet i varje kyrka. Enkla (men tillståndspliktiga) åtgärder kan vara kontrastmarkering av nivåskillnader och trappor, hårdgjorda grusgångar och uppsättande av ledstänger, ramper och rullstolsanpassade toaletter. Även andra funktionsnedsättningar bör beaktas, till exempel allergier eller nedsatt läsförmåga. Särskilda tillgänglighetskonsulter kan anlitas för att genomföra arbetet på ett systematiskt sätt i församlingen, men man bör också redan från början ha kontakt med en rådgivande antikvarie.
Det är också värt att tänka på hur församlingen informerar om vilka kyrkor och begravningsplatser som är tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar. Detta kan till exempel göras på en hemsida för pastoratet.
(aktuell 2008-06-01)
Svenska kyrkan
- Församlingsförbundet www.forsamlingsforbundet.se 08-737 70 00 (nationellt). Linköpings stifts församlingsförbund nås via stiftskansliets adress.
- Kyrkokansliet i Uppsala 018-16 95 00
Antikvariska myndigheter
- Landsarkivet i Vadstena www.statensarkiv.se tfn 0143-753 00
- Länsstyrelsen i Jönköpings län www.f.lst.se tfn 036-39 50 00
- Länsstyrelsen i Kalmar län www.h.lst.se tfn 0480-820 00
- Länsstyrelsen i Östergötlands län www.e.lst.se tfn 013-19 60 00
- Riksantikvarieämbetet www.raa.se
Museer
- Jönköpings länsmuseum www.jkpglm.se tfn 036-30 18 00
- Kalmar läns museum www.kalmarlansmuseum.se tfn 0480-45 13 00
- Östergötlands länsmuseum www.ostergotlandslansmuseum.se tfn 013-23 03 00
Säkerhetsfrågor
- AV (Arbetsmiljöverket) med tillsynsansvar över arbetsmiljöfrågor
Östergötlands län: www.av.se/omoss/distrikt/Linkoping
Jönköpings och Kalmar län: www.av.se/omoss/distrikt/Vaxjo
- Brå (Brottsförebyggande rådet) www.bra.se
- Räddningstjänsten, nås genom respektive kommun.
- SRV (Räddningsverket) www.srav.se
- SVBF (Svenska brandskyddsföreningen) www.svbf.se Detta är en medlemsorganisation som bistår med rådgivning och utbildning.
Energi & klimat
- Energirådgivarna: förening som arbetar för miljövänlig energianvändning. www.energiradgivarna.com
- Kommunala energirådgivare: finns i varje kommun och ger kostnadsfria råd om energibesparingar och uppvärmningsalternativ.
- Energimyndigheten: Statlig myndighet som arbetar för effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning www.energimyndigheten.se
- Etik & Energi www.etikochenergi.se.
Tillgänglighet
- Boverket www.boverket.se 
- DHR (De handikappades riksförbund): intresseorganisation och remissinstans för handikappfrågor. www.dhr.se. Ett distriktskontor finns i varje län.
- Handisam: myndighet för handikappolitisk samordning. www.handisam.se
- HO (Handikappombudsmannen): bekämpar diskriminering och arbetar för personer med funktionshinder. www.ho.se
- Svenska kyrkans centrum för handikappfrågor, Diakonistiftelsen Samariterhemmet, Samaritergränd 2, 753 19 Uppsala. https://www.svenskakyrkan.se/samariterhemmet
Mer läsning
Lagtexterna
finns i fulltext i Svensk författningssamling (SFS), som nås via www.riksdagen.se
Allmänt
Att vårda en kyrka. Verbum 2004.
Kyrkoordning 2008 med angränsande lagstiftning för Svenska kyrkan. Kap. 40: Kyrkobyggnader, Kap. 55: Diarier och arkiv.
Levande arv (red.) Boel Hössjer Sundman. Verbum 2007.
Riksantikvarieämbetets allmänna råd till KML & KMF. KRFS 2005:2 Kulturrådets författningssamling.
Säkerhet
Brandskydd i kulturbyggnader. Handbok om brandsyn och brandskyddsåtgärder i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Räddningsverket & Riksantikvarieämbetet 1997.
Brottsplats kyrkan (2005): kartläggning av kyrkstölder. Kan laddas ned från Brottsförebyggande rådets hemsida.
Handbok IBK: en pärm för hjälp med systematiskt brandskyddsarbete. Kan köpas av Svenska Brandskyddsföreningen.
Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3).
Säkerhetshandbok för kyrkan av Elisabeth Svalin Gunnarsson. Verbum 2006.
Energi & klimat
Handbok i hållbar energianvändning för kyrkan. Verbum 2008.
Tillgänglighet
En kyrka för alla (2008) . Sveriges Kristna Råds skriftserie nr 12. Policydokument från Sveriges Kristna Råd. Kan laddas ned från www.skr.org
Enklare utan hinder. Boverket 2005. Idébok om tillgängligheten i byggda miljöer. Kan beställas eller laddas ned från Boverkets hemsida.
Riv hindren. Riktlinjer för tillgänglighet (2007). Kan laddas ned från Handisams hemsida
Tillgängliga gångar på kyrkogårdar, i parker och bostadsgårdar. Av Pål Reijer & Ann-Britt Sörensen. Stad & Land 170.
Tillgänglighet och kulturarv. Statens fastighetsverk 2005. Kan beställas eller laddas ned från Statens Fastighetsverks hemsida www.sfv.se
 

 

 

//