Till innehållet
Meny
Kalender Kyrkor Lyssna med webReader
Foto: Emanuel Eriksson

Skog

Av de tre rörelsegrenarna jord, skog och fond som utgör prästlönetillgångarna, är skog den största och därmed den mest inkomstbringande.

En trädstam med en markering runt om.

Skogens betydelse för biologisk mångfald och klimatet – se rundabordssamtal

I veckan genomförde Skogsutredningen ett första rundabordssamtal med experter. Skogens betydelse för den biologiska mångfalden och klimatet var temat. Här kan du titta på samtalet.

Skogsmarksarealen utgörs av ca 29 100 ha produktiv skogsmark. Stiftet har avsatt ca 3 500 ha, motsvarande ca 12 procent av skogsmarken för miljövårdsändamål. Skogsförvaltningen är miljöcertifierad.

Skogen förvaltas och sköts i stiftets regi med anställd personal under ledning av enhetschefen för egendomsförvaltningen. Köp och försäljning samt upplåtelser i skogsmark, jakt, vindkraft mm handläggs av skogsförvaltningen. 

Det finns två stiftsskogvaktare som ansvarar för den operativa verksamheten i varsitt distrikt.

Inom skogsförvaltningen arbetar också tre anställda planerare med viss skogsvård samt åtgärdsplanering och uppföljning. En del avverkningsbar skog säljs på rot, genom avverkningsuppdrag och leveransrotköp och annan avverkning sker med inhyrda maskinentreprenörer.

Skogsförvaltningen omsätter ca 80 miljoner kronor vilket genererar en vinst om ca 40 miljoner kronor årligen.

Se en film om kyrkan och skogen

”Kyrkan och skogen” är en film som vill förmedla grundläggande kunskaper om skogsbruket, redovisa aktuella utmaningar som förvaltningen står i samt bidra med förståelse för att frågorna om skogen inte alltid har ett enkelt svar.

Filmen är gjord på uppdrag av Egendomsförvaltningarnas samarbetsorgan (ENSO).

Som ett led i kyrkans klimatstrategi och efter den delvis starkt polariserade debatten om skogsbruk, startade Linköpings och Växjö stifts egendomsförvaltningar, sensommaren 2021 ett arbete med att utarbeta ett 20-punktsprogram för skogsbruket i stiften. Syftet är att hitta skötselmetoder och åtgärder som gynnsamt påverkar klimatutvecklingen, miljömässiga-, sociala- och andliga värden.

Skogsstyrelsen fick 2019, av stiftets egendomsförvaltning, i uppdrag att inventera stiftets samtliga nyckelbiotoper och områden med höga naturvärden. Det innebär en fullständig beskrivning med tillhörande åtgärdsförslag och prioriteringsordning. En uppföljning efter drygt två år visar på en ökning av den skyddsvärda skogen på 2-3 procentenheter vilket motsvarar 500-750 ha ytterligare skogsmark som undantas ekonomiskt inriktat skogsbruk. Projektet startade sommaren 2019 och pågår till 2023.

Årligen slutavverkas ca 250-325 ha på stiftet. 150 000 kubikmeter skog avverkas totalt vilket är 80 procent av den totala tillväxten. Den övervägande delen avverkas genom traditionellt trakthyggesbruk och en mindre del genom andra hyggesfria metoder. Andelen hyggesfritt skogsbruk kommer succesivt öka framöver i takt med att kunskap och metoder utvecklas. 

Efter slutavverkning i trakthyggesbruket, markbereds hygget för att plantorna skall få en bra start. Planteringen och frön från eventuella kvarställda fröträd utgör den nya generationen skog som efter några år måste röjas från förväxande sly och buskar. Efter ytterligare några år när skogen blivit 5 meter röjer man fram ett så kallat produktionsbestånd. Efter den röjningen skall man utan svårigheter kunna gå genom beståndet. När skogen sedan blivit 12–15 meter hög är det dags att gallra för första gången.

Skillnaden mellan gallring och röjning är att röjning oftast utförs manuellt med röjsåg och virket (slyet) tas inte om hand, vid gallring är det med hjälp av en avverkningsmaskin (skördare) som träden fälls, kapas och senare körs ut till bilväg av en skogstraktor (skotare). Det är först vid gallring som skogen börjar ge inkomster igen efter den förra slutavverkningen 20–30 år tidigare.

Granskogar gallras ofta två gånger medan tallskogar gallras tre innan slutavverkning. Granskogen i södra Sverige slutavverkas vid 55–80 års ålder beronde på olika marktyper. Tallskogen som trivs på lite magrare marker, avverkas efter 75–120 år.

Eksjö - Ingatorp 4:1
En insats för skogens miljövärden gjord med stöd från Landsbygdsprogrammet (Europeiska landsbygdsfonden)

Utförda stödåtgärder: Avverkning av gran och plockhuggning i täta lövgrupper för att gynna ädellöv, bärande/blommande träd och buskar.

Frihuggning av grova askar, stenmurar och odlingsrösen, lämnat död/döende ved, enstaka grova äldre hasselbuketter samt mindre alområde med sockelbildning.

Miljömål: Öppet odlingslandskap/hagmark med höga natur- och kulturvärden med inslag av död/döende ved, rik variation av trädslag och buskar med ett artrikt markskikt. Skogsbryn med hassel, nypon, apel, rönn, oxel mm. Området betas fortlöpande.

På Salsnäs 1:1, Hultsfred har vi gjort en insats för skogens miljövärden med stöd från Landsbygdsprogrammet (Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling).

Utförda stödåtgärder: På området så har vi utfört frihuggning av ädellöv, hamling och återhamling av lind och ask, och avverkat konkurrerande granar. Vi har även gynnat blommande buskar och träd med bär samt återupptagit betesdrift.

Miljömål: Återskapad hagmark och ädellövshagmark.

På fastigheten Grönhult 1:1 i Oskarshamns kommun har vi gjort en insats för skogens miljövärden med stöd från Landsbygdsprogrammet (Europeiska Landsbygdsfonden).

Utförda stödåtgärder: På den så kallade Ekudden omgiven av sjön Viksjön har en trädbevuxen hagmark återskapats genom att de gamla spärrgreniga ekarna har frihuggits i varierande styrka i syfte att skapa öppna gläntor för ljusälskande arter. Vi har dock valt att behålla lite tätare delar för att gynna de arter som fanns i området innan de genomförda åtgärderna. Några mindre områden har lämnats helt orörda.

Det har även sparats ett stort antal gamla hasselbuketter, gammeltallar och grova aspar. All död ved har sparats samt bärande träd och buskar. All gran har avverkats, några rishögar har lämnats. Området kommer att betas från och med sommaren 2024 .

Miljömål: En öppen och ljus ekskog med ett stort antal grova vidkroniga ekar, död ved och inslag av gamla tallar, asp och björk.

2024-01-17

På fastigheterna Strålsnäs 3:1 och Baltrarp 1:1 i Boxholms kommun har vi gjort en insats för skogens miljövärden med stöd från Landsbygdsprogrammet (Europeiska Landsbygdsfonden).

Utförda stödåtgärder:  Vid Strålsnäs har gamla spärrgreniga ekarna och stora aspar frihuggits i varierande grad i syfte att skapa öppna gläntor för ljusälskande arter. Vi har dock valt att behålla lite tätare delar för att gynna de arter som fanns i området innan de genomförda åtgärderna. Några mindre områden har lämnats helt orörda.

Vid Baltrarp finns ett trädbeklätt berg med flera gamla tallar med pansarbark och tillplattad krona. Små knotiga ekar som förmodligen är minst lika gamla som tallarna växer också här. Vi har huggit bort yngre gran som tränger sig in i området och stör dessa träd. Död ved finns.

Det har även sparats ett antal gamla hasselbuketter och grova aspar. All död ved har sparats samt bärande träd och buskar. All gran har avverkats och några rishögar har lämnats.

Miljömål: En öppen och ljus skog med ett stort antal grova vidkroniga ekar och gamla tallar, död ved och inslag asp och björk.

2024-02-29

På fastigheten Harg 1:1 och Bo 1:8 i Mjölby kommun har vi gjort en insats för skogens miljövärden med stöd från Landsbygdsprogrammet (Europeiska Landsbygdsfonden).

Utförda stödåtgärder:  Vid Harg har gamla spärrgreniga ekarna och stora aspar har frihuggits i varierande styrka i syfte att skapa öppna gläntor för ljusälskande arter. Vi har dock valt att behålla lite tätare delar för att gynna de arter som fanns i området innan de genomförda åtgärderna. Några mindre områden har lämnats helt orörda. Vid Bo dominerar hassel och asp med inslag av ek. Ekarna är krokiga men gamla. Asparna är i regel yngre. Ekarna ska frihuggs för att de inte ska ta skada. Helheten som lövskog har förstärks. Det mesta av de yngre granarna har huggits bort. Det har även sparats ett antal gamla hasselbuketter och grova aspar. All död ved har sparats samt bärande träd och buskar. Några rishögar har lämnats.

Miljömål: En öppen och ljus skog med ett stort antal grova vidkroniga ekar, död ved och inslag asp och björk.

2024-03-22

På fastigheten Torkelsbo 1:1 i Mjölby kommun har vi gjort en insats för skogens miljövärden med stöd från Landsbygdsprogrammet (Europeiska Landsbygdsfonden).

Utförda stödåtgärder:  Vid Torkelsbo har gammal aspdominerad lövskog restaurerats. De flesta asparna är grova och en del har tickor. Rikligt med hassel i buskskiktet. En del död ved av bland annat asp har börjat bildas. Ett par små klippavsatser. Några gamla lindar växer i området. Ganska stort inslag av gran i hela beståndet. Kulturhistorisk lämning: Häradsväg går genom en del av området. Vi har huggit bort det mesta av granarna. Vi har skapat död ved genom att skapa högstubbar av 40-50 aspar. Toppdelen får ligga kvar och bidra till bildandet av död ved.

Målsättning med åtgärden är naturskogsartad lövskog med främst asp med gott om gamla träd och död ved.

2024-03-22

På fastigheten Törnsfalls Prästgård 1:6 i Västerviks kommun har vi gjort en insats för skogens miljövärden med stöd från Landsbygdsprogrammet (Europeiska Landsbygdsfonden).

Skogshistorik och nuläge:  Äldre lövskog med ek och asp med stort inslag av gran. Lite björk, klibbal, hassel. De flesta ekarna är grova och har stora kronor. Kraftigt igenvuxet även med yngre lövträd.

Utförda stödåtgärder:  Nästan alla granar har huggits bort. Yngre lövträd som tränger äldre ekar huggits bort. Ekarnas kronor har frihuggits fria från konkurrerande träd. Röjning av hassel. Några fina hasselbuskar har behållits.

Målsättningen är gles lövskog med grova ekar och aspar.

2024-03-27

Uppdaterad: